Mango Rumbow – fredagsdrinken

Det är lite kul med problem. Den faktiska storleken på ett problem, blir egentligen tydlig först när det ställs mot ett annat.
Sedan någon vecka har vår ismaskin i frysen varit trasig. Frysen fungerar, men den där mackapären som gör is har kastat in handduken helt. Banalt kan tyckas, men jag är inte någon som längre kan nöja mig med att hälla upp vatten i ”spillplast” och frysa in. Köpeis är inte heller ett alternativ. Förstå vilket spring det skulle bli. Sen risken därtill, att en fredagseftermiddag helt stå utan. Om inte ismaskinen går att reparera hade det varit bättre att frysen gått sönder helt. Då hade det känts ok att köpa en ny. Ett faktum jag hade accepterat.
Nu backar vi bandet lite och tänker på det där med att sätta problem i relation till andra. Ismaskinen är kanske inte trasig. Jag misstänker bara att vattentrycket fram till frysen har varit för lågt. Konstigt kan man tycka. Kranen står ju och trycker på för fullt som den alltid har gjort. I veckan när jag drog ut vår kombinerade kyl och frys för att få tag i modellbeteckningen de så smart skrivit på baksidan av hundratjugokilosklumpen såg jag problemet. En vägg och ett golv som varit jättetörstiga och snott en del av det vatten som min ismaskin skulle ha haft. Törstiga tidigare kanske. Nu ganska gosiga och mättade faktiskt. Många bäckar små ni vet.
Så vad är nästa steg? Deppa ihop, slita sitt hår och gråta en skvätt. Nä, jag ser just ingen anledning. Jag försöker glädjas åt att den gulfula furuparketten nu måste bytas. Vi kan äntligen sluta låtsas att ”ett äldre slitet golv är bäst, då det inte gör något om man springer in med skorna sommartid”. Otroligt hur länge vi ändå lyckades lura oss själva. Gult är fult. Nu ska det ut.
Det här med is, eller snarare avsaknaden av is, är ett problem som är svårare att smälta. Nåja, ut med armbågarna nu, så kör vi en drink. Med köpeis.

mango rumbow

Mango Rumbow

Förberedelsetid 2 hours

Tillagningstid 5 minutes

Antal personer 1 drink

Ingredienser

  • 2 cl ljus rom
  • 2 cl gyllene rom
  • 2 cl mörk rom
  • 3 cl limejuice
  • 2 cl sockerlag
  • frysta bitar av mango
  • Mangoskum
  • 2 dl mangojuice
  • 16 g Souza Proespuma (cold)

Gör så här

    Mangoskum
  • Börja med att stavmixa mangojuicen med proespuman. Slå över i en sifon och dra i två gräddpatroner. Låt sedan vila i kylen i minst två timmar. Skaka om någon gång under tiden. (Har man bråttom kan man ha i några isbitar i sifonen).
  • Drinken
  • Blanda alla romsorter med frysta mangobitar (alternativt is) i en shaker. Slå i limen och sockerlagen. Skaka ordentligt.
  • Slå upp i ett cocktailglas och toppa med mangoskummet.
http://karlstein.nu/mango-rumbow-fredagsdrinken/

Pluma Iberico med fikonsky, valnöt och chèvremâche

Pluma känns lite som förra årets största grillöverraskning, såklart den hänger med även i år. För ganska exakt ett år sedan stod jag på en inspelning, dränkt i en underbar vårsol och grillade pluma. Nu känns det som om det var hundra år sedan. Vansinnigt vad tiden gårfort. Sedan dess har många grisar sprungit över fälten…
Det är svårt att sätta fingret på vad det är som lockar så just med pluma. Är det smaken, strukturen eller meleringen? Förmodligen  kombinationen. Tänk er karré utan det som ni inte gillar med karré. Lägg sedan till flankstek. Har ni inte ännu provat är det helt klart dags.
Pluma betyder fjäder och om man granskar styckdetaljen inser man snart att köttfibrerna är skruvade och kommer från två håll. För att hindra köttbiten från att vrida sig vid tillagningen lägger jag därför  alltid några grunda snitt med kniven tvärs över fibrerna.
Vilket kött jag väljer har alltid varit viktigt för mig. Jag vill främst åt det svenska (gris-)köttet, där antibiotika inte tillsatts i fodret av rent förebyggande skäl. Dock kan jag inte låta bli att älska Pluma Iberico. Drömmen vore väl om en svensk köttproducent kunde ta upp upp idén att huvudsakligen utfodra ”svarta” grisar på ekollon. Jag skulle stå först i kön. Nu äter ju långt ifrån alla ibericogrisar uteslutande ekollon, men just ibericogrisen, uppvuxen på ”bellota” eller inte, är överhuvudtaget känd för sin goda smak.
Till kvällens pluma blandar jag klassiska smaker. Den här köttbiten har nog med smak för att ta upp dem. Dessutom har jag alltid haft lite försmak för sötma till gris. Fikon och chèvre brukar sällan göra någon besviken. Med fikonen i en skysås tillsammans med rostade valnötter och chèvre- i en mâchesallad blir denna kombination lite lättare än vad vi är vana vid. Somrig helt enkelt.

Pluma Iberico med fikonsky, valnöt och chèvremâche -recept 4 personer
800 g Pluma Iberico
ca 400 g mâchesallad
2 puckar chevreost (ca 200 g)
1 1/2 näve rostade valnötter

Rosta valnötterna och ställ åt sidan.
Skölj salladen och dela upp chèvreosten i ganska stora bitar. Blanda sedan med den avrunna salladen, lite olivolja, salt och peppar. Låt salladen vila.
Putsa pluman om nödvändigt. Snitta ett grunt rutmönster tvärs över fibrerna. Låt därefter pluman vila så att den inte är kylskåpskall. Grilla eller stek sedan på ganska hög temperatur så att ytan blir krispig. När mitten på köttet nått en temperatur på 58 grader är pluman färdig. Jag saltar och pepprar mot slutet. Låt sedan pluman vila en stund innan tranchering.
De rostade valnötterna sprider jag över tallriken precis innan servering.

Skysås på fikon – recept 4 personer
1 schalottenlök (finhackad)
2 msk (osaltat) smör
1/2 msk vetemjöl
4 dl kycklingbuljong (koncentrerad fond+vatten)
2 msk fikonmarmelad
2 msk fikonbalsamvinäger
salt och peppar
1 msk (osaltat) smör

Hacka löken och stek den sedan mjuk i smör utan att den tar färg. Red av med mjölet.
Slå över buljongen och tillsätt fikonmarmeladen och fikonbalsamicon.
Reducera ned såsen tills den blivit simmig. Smaka och sila sedan av såsen med salt och peppar. Precis innan servering monterar jag såsen med en extra matsked smör.

rostade valnötter

chèvre och mâchesallad

Pluma Iberico

Pluma Iberico

Het skaldjurshäll med vitlöksaioli

Jag är en person som gillar att djävlas. Det ska dock ske med finess. Jag snackar inte om att lägga  krokben för pensionärer, mer om att djävlas med baktanke. Djävlas kanske är ett starkt ord, men busa låter för fnittrigt. Offren ifråga är ofta, i motsats till vad man kan tro, människor som jag tycker om.
I helgen var Eyvinds kompis Leo över. Ungefär sist han var här fick han ingen middag, kvällen slutade med att Eyvind, vår son, föll ihop okontaktbar och utmattad på soffan. Leo fick gå hem och den roliga övernattningen blev aldrig av. Med anledning av detta tänkte jag väga upp missödet sist och bjuda på en rejäl häll med sköna skaldjur. Börjar ni ana min idé om att djävlas? Jag bjuder pojkspolingarna på hummer, havskräftor, tigerräkor, vitlöksaioli och en massa andra goda och dyra saker. Målet är lite att Leo ska komma tillbaka hem och ställa frågan varför de så sällan äter hummer.
-”Hummer var ju jättegott, varför kan inte vi grilla havskräftor? Pappa, har du ätit riktig tryffel? Vad hette den där svarta kaviaren vi hade på frukostmackorna? Den kom ifrån en jättefisk som var störig tror jag?”
Lite så vill jag att Leo ska säga när han kommer hem. Det är så jag gillar att djävlas.
Syrran! Snart börjar ”inskolningen”. Jag har inte glömt.

Het skaldjurshäll – recept 4 personer
4 humrar
4 havskräftor XL
4 scampispett
marinad: vitlök, schalottenlök, koriander, limejuice, habanero, olivolja och en skvätt vatten. Hacka alla ingredienser fint och blanda ihop i en bunke. Smaka av med salt och peppar.

Innan stekning delar jag humrarna på längden. Havskräftorna steker jag på hela. Scampin marinerar jag i någon timme innan. Mängderna i marinaden är det inte så noga med. Smaka av istället.
När jag steker skaldjuren i smör och lite rapsolja slår jag över lite av marinaden.

Bulgursallad – recept 4 personer
2 dl bulgur
4 dl vatten
3-4 msk koncentrerad grönsaksfond
2 rödlökar (små)
1 kruka koriander
1/2 lime (saften)
10 körsbärstomater i klyftor
manchésallad efter tycke
olivolja, salt och peppar

Koka bulgur enligt recept med 1 finhackad rödlök och grönsaksfond.
Finhacka även den sista rödlöken och dela tomaterna i klyftor. Hacka koriandern grovt.
Låt bulguren svalna tills den är ljummen och blanda sedan ut med manche, tomat och rödlök. Smaka av med limejuice, någon matsked olivolja, salt och peppar. Servera helst lite ljummen.

Vitlöksaioli – recept 4 personer

3 små vitlöksklyftor (mortlade med lite salt)
230 g rapsolja
1 ägg
1 tsk citronsaft
1 tsk dijonsenap
4 drag nymalen svartpeppar
1/2 tsk salt

Kasta ner vitlöken, ägget, citronsaften, senapen, salt och peppar i en mixer. Starta mixern. Slå försiktigt ned oljan i en tunn stråle medan mixern går på medelhastighet. Låt allt emulgera och smaka sedan av med salt och peppar.
Servera med baguette.

het skaldjurshäll

het skaldjurshäll

bulgursallad

bulgursallad

vitlöksaiolil

het skaldjurshäll

stekhäll

Grillad alspånsrökt bringa med äppelbacon och bruschetta

info1
Kan det vara så att försommaren är på väg tillbaka? Kan jag skymta ett veckoslut? Jodå, så är det. För bara några dagar sedan kändes en ”grill” ganska avlägsen, men nu sitter jag bländad av solen igen. Ibland tänker jag att det här av-och-på-vädret ändå kanske har sin charm. Lite som att vara nykär, fast lite tätare, kanske inte riktigt lika intensivt. Någon likhet finns där, kemin är förmodligen densamma.
För några dagar sedan skickade Scan hem lite roliga grillnyheter. Jag vet inte om ni uppmärksammat det på samma sätt som jag, men inför varje grillsäsong brukar de komma med nya spännande produkter som är förberedda för att bara slänga på grillen. Gemensamt för dessa nyheter och smaker är att de ligger i tiden. Korea var glödande hett förra året, i år lanseras revben med brasilianska smaker. Kopplingen är klockren.
De produkter jag har provat har alla med undantag för grillbaconet varit alspånsrökta. Jag gillar det. Den redan rökta smaken gör att man kan ta en liten genväg, lite som att springa rakt fram i svängen i Fia med knuff. Köttet behöver inte ligga på i timmar för att få rätt smak. Det jobbet är redan gjort. Allt som behövs är en grill med glödbädd i ena hörnet. Finns ett lock blir det ännu bättre. De vill alla ha lite yta, men tjänar på att den största delen av tiden grillas indirekt. Förarbetet är ju redan gjort. Nu tänker ni att detta är perfekt efter en dag på jobbet, på stranden eller i lekparken. Jag tänker att visst, så kan man göra. Alternativet är att man istället lägger mer tid på tillbehören. Varför ska man söka tid till annat? Det är ju i uteköket eller vid grillen man vill vara. Nåja, vi kanske inte alla tänker lika. Gör som ni vill. Gott blir det i varje fall. Grunden finns där.
De prover jag har hunnit med hittills är alspånsrökt lårklubba, bringa och revben. Sedan det underbara grillbaconet med smak av äpple förstås. Baconet är efter en stund på grillen som gjort för att göra strössel av. Använder man strösslet med lite honung på en lätt grillad toast med en rejäl puck smält chèvre så har man skapat ett mästerverk. Till helgen kanske?
Vid första smaktillfället valde jag ut baconet och bringan. Bacon och nötkött är en favorit. Till det blev det en grillad bruschetta med ljummen chèvresallad på tomat och färsklök. Krämig, krispigt och gott med mycket smak av grill. Håll till godo.

Grillad alspånsrökt bringa med äppelbacon och bruschetta – recept 4 personer
1 förpackning alspånrökt bringa (Scan)
1 förpackning grillbacon i bit med smak av äpple (Scan)
4 stora tomater
2 knippen färsklök eller salladslök
1 rödlök (i klyftor)
2 ”puckar” chèvre (á ca 100 g)
1 kruka basilika
1 grillad lime (juicen)
olivolja
salt och peppar
4 skivor levainbröd (penslade i olivolja och sedan grillade)

Följ instruktionerna på förpackningarna till bringa och bacon.
Under tiden. Koka upp vatten. Skär ett snitt på toppen av tomaterna och skålla sedan dessa i vattnet. Efter någon minut i vattnet går skalet lätt att få bort. Skölj dem med kallt vatten först. Annars är de för varma. När tomaterna är skalade rensar jag lökarna. Rödlöken delar jag i fyra klyftor. Övrig lök grillar jag hel. 
Grilla grönsakerna tills dessa är mjuka men ändå med lite krisp kvar. Limen delar jag på mitten och lägger till en början med snittytan nedåt ovanför glöden. Återstoden av tiden får den ligga så långt ifrån glöden som möjligt med skalet nedåt för att behålla juicen. Tomaterna går fort på grillen och behöver egentligen bara erövra lite röksmak och bli varma. Kör inte för länge, de ska behålla vätskan och inte gå sönder på grillen.
Finhacka alla grillade grönsaker och ha ner i en bunke, även basilikan. Tillsätt chèvren som nu hackats. Smaka av med olivolja, (grillad) limejuice, salt och peppar. Ställ åt sidan.
Grilla skivorna av levainbrödet som penslats med olivolja. Det gör ingenting om de blir lite brända i kanterna. Det brända går delvis att skrapa bort, men smaken av det brända får gärna sitta kvar lite. I denna anrättning ger det bara charm.
Tranchera köttet och servera med den ljumna tomatsalladen ovanpå bruschettan.

alspånsrökt bringa

bruschetta

chevresallad

basilika chevre

bruschetta

Allt blandas!

grillbacon med äppelsmak

grillbacon

alspånsrökt bringa

alspånsrökt bringa

alspånsrökt bringa

(Charkprodukterna som använts i detta inlägg har skickats till mig av Scan som en del av ett pressutskick. Ingen ekonomisk ersättning har utgått).

Inner visions of Eurovision – fredagsdrinken

Visst har jag en gång gillat det, kanske till och med sett fram emot det. Det är inte samma sak idag, men jag vill heller inte vara den som burdust viftar bort det. Det är bara ett år sedan jag erkände att den där ”Mums” hade något. Låten med gubben var f-n bra? Det var bara att lägga sig platt. I vilket fall är det kul när det händer något.
Jag kan idag sätta mig för att se på när gräsmattan växer under Eurovision, jag kan välja att missa allt. Likt förbannat står jag där i fjäderboa och hoppar om ”vi” vinner. Jag är kluven, kanske gillar jag bara att vinna? Jag gillar och ogillar på samma gång. Även jag har gillat att ogilla.
Varför ska det här med Eurovision behöva vara en sådan vattendelare? Inget är bara svart eller vitt. Är en lördag roligare med Postkodsmiljonären följt av en sönderspelad romantisk komedi med avbrott för reklam och nyheter i mitten? Nu tittar jag vanligtvis inte på TV på helgerna, men jag frågar er som gör. Är den?
På något sätt har ju Eurovision blivit bättre musikaliskt eller kanske låter det bara mer som vi är vana vid? Helt klart är det mer fest. Det gillar jag. Nackdelen är väl att bidrag man lyssnar på för stunden är väldigt lika de föregående. Definitivt kommer de att påminna om bidrag som kommer efter.
Känslan av svunna söndagars ”Dokument utifrån” är helt borta. Länder med språk där det saknas vokaler har med nya regler fått en chans att vinna. Samtidigt är det just detta som jag känner är lite av ett problem. Idémässigt gillade jag den gamla Eurovision bättre. Ända in på 90-talet var det som om Förenta nationerna höll musikklasser en gång per år. En fin tanke på något sätt, men kanske var det just då jag lärde mig att gilla och ogilla på samma gång. Helt klart så är det de etniska bidragen som dröjer sig kvar. De ger onekligen tävlingen en viss charm och jag vill tro att mångfalden också mynnar ut i någon acceptans och nyfikenhet på andra kulturer. Kanske är jag naiv. Kanske skrattar vi bara…
Hur som helst gillar jag musik och vägrar stämma in i den kör som varje år måste skrika ut sitt förakt för att bekräfta sitt kön och sin läggning. Bara de får meddela världen sin avsky, så sitter de ändå snart och tittar. De som bara låter allt flyta förbi obemärkt förstår jag bättre. Ibland får jag för mig att den föregående gruppen är exakt samma människor som steker färdigköpt blodpudding i margarin två dagar senare. Är jag fördomsfull? Säkert, men det var de som började. Alla behöver inte tycka lika.
Helgen till ära blandar jag en drink i ett vingligt glas med fot. Kanske behöver jag fundera vidare på hur mina inner visions of Eurovision egentligen ser ut. Jag är fortfarande kluven med hur jag känner?
Även om jag inte finner något svar tänker jag imorgon fira vad Eurovision betyder för grupper av människor som inte är lika accepterade som jag. Länge leve schlagern. Heja Frans!

Inner visions of Eurovision – recept 1 drink
4 cl Mount Gay Rum (mörk rom)
1 cl Cointreau
1/2 lime i klyftor
1/2 näve myntablad
1 msk ljust muscovadosocker
3-6 cl äppeljuice (Cloudy)

Ha ned Cointreau, mynta, socker och lime i en shaker. Krossa allt med en muddler. Fyll upp halva shakern med krossad is. Slå över romen och äppeljuicen. Skaka ordentligt och fyll upp i ett kylt cocktailglas.

Eurovision

Inner vision of Eurovision

7th heaven – fredagsdrinken

Tillhör du en av de stackare som behövt jobba idag? Bittert, jag förstår. Nåja, det är över nu. Slå dig nu ned i en skön stol och låt någon annan få passa upp. Det är dags för fredagsdrinken.
Japp. Sedan förra inlägget har jag nog inte gjort något annat än just ingenting. I solen. Då det har varit ledigt höll jag nästan på att glömma. Puh!
Dagens drink har en kompis tipsat om. Han sa att det var en ”7 and 7”, men efter lite googlande, så är jag rädd att den gode Alexander, som annars vanligtvis har exceptionellt god koll på rusdrycker, kanske har misstagit sig något? 7 and 7, seven and seven eller seven on seven som vissa säger, innehåller enligt flera källor inte Southern Comfort som jag trodde, utan Seagrams 7 crown (whiskey). Med tanke på drinkens namn är detta också mer logiskt. Jag tänker dock inte ändra på något i den drink jag har fått lära mig att göra. Den är alldeles för god som den är. Tänk er Piggelin fast i drinkform. Om jag inte visste bättre skulle jag tro att det här är i själva verket är basen till den så älskade glassen. Drinken är enkel att göra och som med så mycket annat gör den sig extra bra i den heta solen. Jag byter namn på drinken bara. Till något ännu mer beskrivande. Trevlig helg.

7th Heaven – recept 1 drink
7 cl Southern Comfort
7 cl 7-up eller Sprite
juice från 1/2 lime

Fyll upp ett highballgals med massor av is. Slå över ingredienserna, rör om och servera. (Jag brukar ibland sticka ner en piggelin i drinken).

7th heaven

Gör det ute!

Det är svårt att vara något annat än ödmjuk när försommaren visar sig på sitt bästa humör. Varje år och vår gör jag återigen ett inlägg som egentligen går ut på att det bara är helt underbart att laga och äta utomhus. Det är för svårt att låta bli, trots risken att bli tjatig och upprepa sig själv.
Att stå soldränkt i flip flops och T-shirt, att få hacka lite, steka lite, grilla lite och smutta lite… Jag tror inte att det finns några andra stunder som jag faktiskt njuter lika mycket. Skön musik i bakgrunden, gott i glaset och en ledighet på rätt sida om sig. Jag är killen som där och då, även i min ensamhet, kan stå och vibrera till Beach Boys framför stekhällen. Ibland sjunger jag med, även när jag faktiskt inte hör eller kan texten. Jag tar en svängom med mig själv. Allt är bra.
Vad som lagas är inte alltid så viktigt. Tillreds mat i denna miljö är man garanterad en festmåltid. Ute blir allt gott.
Mitt enda problem just nu är att den gigantiska iskuben ännu inte riktigt vill gå ner i roséglaset och det känns dumt att tvinga ner den. Nåja, snart har solen skulpterat den.
Vill ni ha tips på utemat rekommenderar jag att kika in under kategorin stekhäll uppe till vänster på sidan. Under den finns mycket gott att laga och servera i trädgården eller på klippan vid sjön.
-Gör det ute!

Thomas Karlstein

Gör det ute


Gör det ute

gör det ute

tapas - papas bravas con mojo rojo

Bookmaker´s toast

gör det ute

gör det ute

revbensspjäll

gör det ute

gör det ute

 

Mer än bara en burgare…

Sveriges kanske mest kända ”köttkock” gör just nu succé i TV och kör samtidigt ”egna” hamburgare på största snabbmatskedjan. Jureskogs första burgare ut – New York, är faktiskt löjligt god. En kollega på jobbet har ätit den till lunch hela veckan. Tror han höll låda i en kvart, antagligen längre om alla de positiva egenskaper han kunde finna. För en stund var det faktiskt ganska inspirerande och vid det här laget har man lärt sig att slå till dövörat efter ett tag. Det är av ren och skär självbevarelsedrift. Själv vet jag inte om jag tycker den är precis så läcker, men bra god är den. Som alltid finns det dock ingenting som inte kan göras bättre.
Så fort jag möter någonting bra i matväg vill jag se om jag kan efterskapa det utifrån att bara ha smakat. Det ligger en utmaning i att komma så nära smakerna i ett original som möjligt. Nu vet jag inte om jag kan få med allt, förmodligen använder jag ett bättre kött, smakerna av skrapet från hamburgerhaksstekbordet kan bli svårfångade, men det kanske inte just är det jag är ute efter heller. Smaksättningen vet jag ju om i förväg denna gång, så särskilt svårt tror jag inte att det behöver bli.
Den här hamburgaren är tung och matig. Jag bygger den på två skivor kött av högrevsfärs som steks rosa. Brödet som omsluter är ett hembakat brioche. I burgaren finner man stekt karamelliserad lök, rostad lök, lagrad cheddar, saltgurka och en hemvispad tryffelmajonnäs.
I glaset slår jag upp en smakrik Zinfandel som är eldigt björnbärssöt med sköna fatade drag. Vinet förlänger de lätt söta tonerna från den stekta löken och möter upp sältan i burgaren perfekt.
Nä, nu dags att snygga sig lite. Vi ska snart iväg. I trevligt sällskap ska vi njuta ädel dryck i ”källaren”. Kvällen fortsätter sedan här hemma med en trerätters och goda drinkar. Ha en bra Valborg!

(Pga att min fru inte litade på mig och gjorde bröden så stora som jag ville, blev bröden ganska små och nätta. Står det 20 bröd i receptet gör man tydligen 20 bröd, även om det innebär att de bara mättar en smurf. Sofia är receptfascist. Nåja, jag fick justera storleken på biffarna något och göra fler istället. Smaken var densamma. God. Tack för att du hjälpte till med bakningen dock).

Mer än bara en burgare – recept 4 personer
Jag bygger min burgare så här: Bred bröden, botten och lock med tryffelmajonnäs. Lägg 4 skivor saltgurka på bottenbrödet. Lägg på en biff. Sedan karamelliserad lök, ytterligare en biff, en knapp matsked rostad lök, lite mer saltgurka och sedan toppenbrödet

Hamburgerbröd – Brioche

30g socker
330g mjölk 3%
25 g jäst
1 tsksalt
80g smör
650g durumvetemjöl
2 ägg
1 matsked mjölk
sesamfrön

Smält smöret. Ha i sockret i en stor bakskål. Slå i mjölken i smöret så att blandningen blir (max) fingertempererad. Tillsätt jäst till sockret och slå över smörblandningen. Rör ut så att jästet smälter och ha sedan i mjöl,  salt och ett ägg. Blanda ihop allt. Knåda till en deg.  Stjälp över degen i en oljad form, täck med handduk och låt jäsa i minst 30 minuter eller till degen jäst till sin dubbla storlek.
Slå ner degen med en knytnäve. Forma sedan till hamburgerbröd av önskad storlek. (Receptet räcker i mina ögon till mellan 10-12 hamburgerbröd). Placera bröden på en lätt mjölad bakplåt och låt jäsa i ytterliggare 30 minuter.
Vispa upp ett ägg och pensla bröden. Toppa med sesamfrön och grädda sedan i 200 grader i 10-15 minuter eller tills dess att de fått en vacker gyllene färg. Låt sedan svalna på ett galler.

Biffarna
1200 g högrevsfärs
salt och peppar
Saltgurka att lägga direkt på burgaren. (Är saltgurkan färdigköpt, dela då varje skiva så att de blir lite tunnare)
Lagrad cheddar i skivor

Platta ut köttfärsen, smaka av med salt och peppar. Forma 8 st. lika stora biffar. Stek sedan i smör tills köttet är rosa. Toppa med cheddarost direkt efter sista vändningen.

Karamelliserad lök
8 steklökar (skurna i 3 mm tjocka skivor)
4 msk smör
2 tsk farinsocker
1 msk champagnevinäger

Skiva löken ganska tunt. Släng ner alla ingredienser utom vinägern i en panna Stek på låg värme i ca 40 minuter. Halvvägs eller när löken börjat fått färg har jag i vinägern. (Rör inte för ofta, låt löken få vara i fred en tid mellan omrörningarna.

Tryffelmajonnäs
ca 20 ml svart tryffelolja
230 g rapsolja
1 ägg
1 tsk citronsaft
1 tsk dijonsenap
4 drag nymalen svartpeppar
1/2 tsk salt

Kasta ner ägget, citronsaften, senapen, salt och peppar i en mixer. Starta mixern. Slå försiktigt ned oljorna i en tunn stråle medan mixern går på medelhastighet. Beroende på tryffeloljans kvalité kan mängden man behöver variera. Smaka därför av med mer eller mindre tryffelolja.

Brioche hamburgerbröd

karamelliserad lök (halvvägs in i stekningen)

hamburgare Jureskog

Hamburgare Jureskog

 

 

Mat och annat där till

css.php