grillad lammbog

Grillad lammbog med chèvrekräm, citron och rosmarin

Kolgrill och lamm. Ler och långhalm. Olivolja och ljust levainbröd. Karlstein och mat. Mycket mat.
Japp, nu ska det grillas igen. Jag älskar lamm och vill alltid ha mer. Lammfilé är fantastiskt, men jag har ju en förkärlek för kött med ben. Det smakar mer och är saftigare. Jag kan gnaga, skita ner mig och bli grisig. Inga problem. Ska jag köpa lammkotletter så att jag själv blir nöjd försvinner en Linné. Ibland kan man ju komma undan genom att presentera en modern minimalistiskt fintallrik med två små tipiuppställda kotlettben, men det är ju inte riktigt jag. Så gör jag bara när jag vill imponera på Sofias tjejkompisar. Nä, jag köper hellre två kilo lammbog. Då kan jag äta i ro tills dess att Sofia måste köra in mig med pirra från uterummet. Så fungerar jag. Dessutom. Med en spann chorizo, två biffrader av varje oxe och entrecôte för en mindre Bindefeldsskiva, visade min granne häromsistones var skåpet ska stå.  Vem är jag att vara sämre? Vi var då ungefär tio personer och då har jag bara överdrivit maten. Ett snäpp. Strunt samma. Nu kör vi asadogrejen mest jämt när vi grillar. Som jag alltid har sagt – more is more. Grilla på nu!

Grillad lammbog med chèvrekräm, citron och rosmarin – recept 4 personer
1,5 kg lammbog (skivad med ben)

Rosmarin- och citronmarinad
1 citron (saften)
4 kvistar rosmarin (grovt hackad)
1,5 dl olivolja
flingsalt och peppar

Chèvrekräm
300 g Chevre Chacroux (bredbar chèvre i liten pyramidbox)
2 msk olivolja
1 näve finhackad timjan (eller rosmarin)
1 tsk citronsaft

Tillbehör
En god sallad med solvarma tomater
grillad Halloumi

Hacka rosmarin till marinaden. Blanda i en stor skål med olja, citronsaft, salt och peppar. Lägg ner lammbogen, rör runt och var lite elak mot köttet. Smakerna ska gå in. Låt stå på bänken tills grillen är färdig. Ungefär en timme.
Blanda alla ingredienser till chèvrekrämen. Det tar ungefär trettio sekunder. Färdigt. Kyl, eller låt stå framme beroende på när du gör den.
Grilla sedan bitarna med lammbog tills dess att köttet är saftigt rosa. Offra gärna en bit för att kontrollera hur det står till. När lammbogen känns till belåtenhet, ta av och låt vila under folie i några minuter innan servering. Servera med chèvrekrämen och en god sallad. För de, som liksom jag älskar Pinot Noir, vill jag passa på att tipsa om en otroligt billig, men god Domaine Boyar – Pinot Noir.

lammbog



ajvarbiffar

Kolgrillade ajvarbiffar, ricottakräm och somrig sallad

Italiensolvarma tomater i mitt uterum. Där har ni det. Tillsammans i små klyftor med kalamataolivolja och flingsalt, lyfter de min roman- och ruccolasallad med avokado. Gurka är för barn och husdjur, om den inte är hemodlad av en mamma, i växthus med mycket gödsel. Förstås. Pust, höll på att göra bort mig själv rejält där.
Den nya grillen används flitigt och ovan beskrivna sallad sällskapar ikväll med kolgrillade ajvarbiffar och en ricottakräm med franska örter. Jag tycker egentligen inte om uttrycket franska örter, främst av den anledningen att man inte har en aning om vilka örter det handlar om, de kan lika gärna komma från Italien, men väljer att använda benämningen ändå. I brist på ett bättre ord för örter-man-har-hemma-för-stunden-örter så får det bli så. Lättare att förstå nu, eller hur.
Kortvecka och snart helg. Längtar. Kan knappt bli bättre. -Jo, just det. När man vet att man lyckats. Bättre än vanligt och i förväg.

Kolgrillade ajvarbiffar med ricottakräm och somrig sallad – recept 4-6 personer

Ricottakräm
250 g ricotta
blandade örter (hackade)
2 msk olivolja
flingsalt och svartpeppar

Ajvarbiffar
800 g nötfärs (finmald)
4 msk ajvar
0,5-1 msk torkade chiliflarn
2,5 msk ströbröd
2 ägg
1,5 msk flingsalt

Somrig sallad
romansallad
ruccola
solvarma tomater (klyftade)
4 msk olivolja (kalamata)
2 avokado (grovt skuren)
flingsalt och svartpeppar
(ärtskott)

Gör ricottakrämen. Hacka och blanda de färska örter som finns hemma med olivolja, salt och peppar. Idag hade jag oregano, timjan och persilja till hands. Ställ åt sidan.

Blanda samtliga ingredienser till ajvarbiffarna förutom köttfärsen i en större skål. Låt ströbrödet svälla i någon minut. Blanda sedan ihop allt med köttfärsen. Har du självaktning – använd händerna. Gör cirka åtta ajvarbiffar, ungefär två centimeter tjocka och låt sedan vila på bänken borta från solen, medan grillen blir varm.
Grilla. Lägg alltid ajvarbiffar på hett galler. Vänd först när de fått lite knaprig yta och lossnar lätt från gallret. Inte innan. De lossnar när de är redo och senare förstås. Vänd med stekspade som har långt skaft.
Skär och blanda till salladen under tiden, eller kanske lite i förväg. Drick lite vin. Ajvarbiffarna är lagom för de flesta när de precis börjar släppa lite vätska när man trycker på dem med fingret. Några minuter eller så.

grillade ajvarbiffar med ricottakräm



Lingonkokta päron

Lingonkokta päron med vaniljglass och kolasås

Det är ju lite konstigt att jag inte delat med mig av detta recept tidigare. De lingonkokta päronen är vackra, rätten är välkomponerad, god och nyttig. Nyttig för själen. Dessutom ger skapelsen ett väldigt pretentiöst intryck och allt detta efter endast  minimalt med ansträngning. Jag var faktiskt helt säker på att jag visat upp den tidigare. Jag gör den ofta och den är ju lite av en klassiker. Lite som päron och After Eight som gjort en klassresa.
Kolasåsen gör man enkelt på kondenserad mjölk. Den är ett kärt barn som har blivit omåttligt populär och går under många namn. Dulce de leche och Tjinuski bland annat. För några år sedan var den något av den tidens pulled pork, hemgjorda korv eller chili. Jag tror att den kommer att hålla länge, framförallt för att den är så enkel att göra och går att förbereda. Den känns nästan lite som fusk.
Lycka till!

Lingonkokta päron med vaniljglass och kolasås – recept 4 personer
4 päron (fast sort, gärna lite mindre i storlek)
4 dl rårörda (ekologiska) lingon
0,75-1 L lingondricka (JOKK)
vatten så att päronen täcks
3 kanelstänger
2 stjärnanis
(4 skopor vaniljglass)
1 burk kondenserad mjölk

Skala päronen men behåll skaften på. Välj gärna ut päron med skaft kvar redan i butiken. Det blir snyggare så.
Lägg ner de skalade päronen i en kastrull med de rårörda lingonen, lingondrickan, vatten och kryddor. Se till att päronen är täckta. Koka upp och sjud sedan i ca 20-25 minuter beroende på storlek. Päron ska bli mjuka men fortfarande vara fasta. Låt svalna i sin lag. Förbered gärna päronen dagen innan, låt ligga kvar i lagen och ställ in kylen så att de hinner suga åt sig av smaker och färg. Själv har jag aldrig tid med detta, så jag sjuder mina päron på förmiddagen samma dag. Det går också bra.
Skär päron lite på snedden i underkant så står de vackert upp på tallriken. Lägg upp med någon skopa vaniljglass, toppa med kolasås (recept nedan) och lite citronmeliss.

Kolasås (dulche de leche) – recept 4 personer
1 burk kondenserad mjölk
vatten så att burken täcks

Lägg ner den oöppnade burken med kondenserad mjölk i vattnet. Låt koka upp och sedan sjuda 2-3 timmar. Se till att burken hela tiden är täckt av vattnet. Fyll på vatten om det behövs. Ju längre såsen sjuds desto tjockare blir den i konsistensen. Till detta recept vill jag ha såsen relativt rinnig, varför jag tar av den redan efter två timmar. Låt svalna. Såsen kan med fördel serveras lite ljummen, till just lingonkokta päron och lite vaniljglass. Dryckestips – St Stephan´s Crown – Tokaji.

lingonkokta päron



Virtuous Vodka - Selection

Virtuous Vodka – made to taste not last

Nu för tiden är det inte längre endast inför jul och midsommar jag väljer att smaksätta min sprit. På senare tid har jag även experimenterat för att få ut lite mer av fredagsdrinken. Jag inbillar mig att den blir godare då. Ibland lyckas jag bättre, ibland sämre. Vid kryddning är jag ute efter en sprit med ren och naturlig smak av det som jag väljer att krydda med. Jag vill inte förlora vodkan, bara göra den bättre. Jag smaksätter med hallon för att den ska smaka just hallon. Använder man sig av färdiga juicer, socker eller andra tillsatsämnen går tanken förlorad och resultatet blir ofta därefter.
Problemet när man smaksätter själv är ofta att få till det lika bra som gången innan. Faktorer som mängd, kvalitet och hur länge det får ligga och dra spelar in. Resultatet blir oftast ojämnt och det är, handen på hjärtat, lite väl bökigt för att det i slutändan ska vara värt besväret. Vilka är då alternativen?
Vi har tidigare sett smaksatta, alkoholhaltiga drycker att blanda drinkar på. Gemensamt för dessa har dock varit att de mest gett intryck av billig parfym. Aqua Vera. Man kan enkelt finna konstgjort äpple, färgämnen och en skvätt fulvodka, förpackat i en flaska med ett namn som medvetet är trixat med för att hippa och skoja till det. Hmm. Är det verkligen en sådan dryck jag i egenskap av självupphöjd matbloggare och gourmet vill bjuda mig själv eller mina gäster på?
Inte då. Nu har jag istället funnit ett alternativ – Virtuous Vodka. En premiumvodka, varsamt smaksatt med integritet. På deras hemsida beskrivs vodkan som en person, vars karaktär är godhjärtad. En smakälskande stuntman. Jag log lite först åt denna ganska annorlunda beskrivning, men finner den så här i efterhand väldigt träffande. För visst är det djärvt. Där finns arom och naturliga dofter som lockar till att blanda drinkar. Jag vill leka. Med smakerna. Att vodkan dessutom är ekologisk, organiskt smaksatt endast av naturen och kommer i ett omfång av väl valda och spännande variationer gör inte saken sämre. Tvärtom.
Idén, jag vill inte använda ordet projekt, blev verklighet med hjälp av crowdfunding och ska enligt uppgift ha kläckts av en person, en arkitekt av drömmar, med likasinnad inställning till mat och dryck som jag själv. Det är därför med förhoppning och förväntan jag nu sitter vid sidan, sippandes på en schysst drink och ser på hur det hela ska utvecklas. Varför hängde inte jag på från början?
Vill ni veta mer och uppleva riktiga drinkrecept, gå in på virtuousspirits.com och läs vidare, eller ännu bättre, beställ en flaska redan nu. Söder om Stockholm och på utvalda ställen i landet finns den att hämta upp direkt på systembolaget. Jag vet att Bitter Lemon är bra, Ginger levde upp, Chili låter spännande, Raspberry eller Vanilla blir aldrig fel och Sea Buckthorn sure sounds interesting. Finvodka till påsk? -ABSOLUT, men ändå inte.

Gingertini (Reisen Bar Team) – recept 1 person
4 cl Virtuous Vodka Ginger
3 cl färskpressad apelsinjuice
2,5 cl färskpressad citronjuice
2 cl sockerlag
zestat skal från apelsin

Skaka med rikligt med is i en shaker. Sila upp i cocktailglas och servera med zestat apelsinskal på toppen.

Gingertini

 

 



vaniljbavaroise

Hjortron med vaniljbavaroise och basilikagelé

Hjortron med vaniljbavaroise och basilikagelé – hör hur det låter. Förhoppningsvis är det gott. Det är definitivt präktigt, överambitiöst, högtravande och lite småborgerligt. Jag vet, men ibland bara måste man. Försöka höja sig ett snäpp alltså. Då har jag några bra tips att utgå ifrån. Tips för en lyckad matblogg. Se nedan.
Blanda olika ingredienser som du vanligtvis inte finner ihop. Ju mer smakerna skär sig på pappret, desto större blir överraskningen i munnen. Se sedan till att rätten tar lång tid att göra. Överdriv din insats. Skapelsen får absolut inte gå att slänga ihop direkt efter en snabbhandling. Den måste helst planeras i förväg, verka uttänkt och ha verkshöjd. Skriv gärna lite om planeringen innan. Den veckolånga planeringen.
Färgerna är viktiga också. Det ska se förbannat bra ut, för att sedan fotograferas i någon konstig miljö. Helst ska inte omgivningen ha någon anknytning till själva rätten. Jag tänker seabream på ett altangolv, skaldjur framför en gräsmatta eller en pannacotta utanför ett grävlingsgryt. Jag ser svalkande öl på toppen av ett fint Bordeauxfat. Det får heller inte vara tal om någon slevauppgulasch. En sådan rätt går bort.
Helst ska rätten också serveras på annorlunda porslin. Det var i och för sig en sanning med modifikation. Vadå porslin? Ska det se riktigt bra ut ska ju helst biffen tillsammans med primörer vila på en kubisk gatusten i granit, med rödvinssåsen rinnandes efter stensidorna. Långsamt rökgrillad laxsida på kluven björkstam är en annan klassiker. Är ni flera? – riv ner hallspegeln och servera din Oxfilé Provencale på den. Själv brukar jag lägga krustader med fyllning ovanpå stora gröna rabarberblad.  De blir liksom som små mumsiga öar i ett grönt hav då och därmed tillräckligt konstigt och överambitiöst för att fungera.
Jobba på köksfranskan. Den är oersättlig. För att imponera måste man kunna slänga sig med komplicerade uttryck. Ju fler apostrofer och specialtecken per stavelse desto bättre. Är köksfranskan skral – googla! Det är vidare en dödssynd att ersätta i svenskan redan inarbetade franska kökstermer som tranchera och blanchera. Ord som ”skära upp” och ”koka hastigt” är ett big no no. Såser monteras alltid. Innehåller de ingen smörklick på slutet – ljug. Det här är ett ypperligt tillfälle att få in ännu ett låneord.
Slutligen ska namnet på själva anrättningen i blogginläggets titel följas av vad jag skulle vilja kalla ett kraftord. Ordets uppgift är att skapa intresse, hänvisa till en händelse, vara fyndigt, roligt eller bara beskrivande. Exempel på kraftord är – ”pasta med attityd”, ”min revansch”, ”hardcore cooking”, ”snittar på hög nivå” eller ”så här gör man”.
Mitt bästa tips är ändå att få maten att smaka bra, gärna bättre men helst bäst. Att endast få den att se bra ut eller låta god är en barnlek.

Hjortron med vaniljbavaroise och basilikagelé – recept 4 personer
Hjortronbotten

250 g Frysta hjortron
1 dl strösocker

Vaniljbavaroise
2  gelatinblad
1,5 dl vispgrädde
1 vaniljstång
3 dl gräddfil

Basilikagelé
1 dl sött vitt vin
2 st. Gelatinblad
1,5 msk basilika (finhackad)

Rör ihop de frysta hjortronen med 1 dl strösocker och låt gosa ihop på köksbänken i några timmar. Rör då och då tills sockret helt har löst sig. Fördela hjortronen mellan fyra lämpliga serveringsglas, jämna ut och ställ in i frysen i någon timme.
När någon timme passerat, lägg ner gelatinbladen i vattenbad och dra ur vaniljen ur stängerna. Blanda sedan vaniljfrön, resten av stängerna, vispgrädde och 1 dl socker i en kastrull. Koka upp under omrörning. När det börjar koka upp, ta bort från plattan och låt svalna av något. Fiska upp vaniljstängerna. Tillsätt gelatinbladen (utan vattnet) och rör runt. Blanda sedan ner gräddfilen väl. Slå sedan blandningen i glasen över hjortronen. Låt stå i kyl tills allt stelnat. Det tar ungefär 2 timmar.
När blandningen stelnat, blötlägg gelatinet och finhacka basilikan. Värm sedan på vinet och blanda ned gelatinblad och basilika. Rör runt och låt svalna. Slå sedan vätskan över glasen med hjortron och vaniljbavaroisen. Eventuellt behöver man inte använda all vinblandning basilikagelén ska endast liga som en halvcentimeter tunt lager över vaniljen. Ställ åter in i kyl och låt stelna. Servera efter någon timme eller två när toppen känns fast. Garnera med något enstaka välbehållet hjortron, kanske en litet basilika blad. Servera med Grythyttan Hjortron.
photo-2



färgsprakande efterrätt

Svampfylld petit choux, snittar och efterrätt

Jag hade besök i köket i lördags. Vår egen efterrättsexpert och granne – Linda. När Linda inte springer på arenahousekonserter jobbar hon på Grand Hôtel i Stockholm. Och tro mig, hon kan det där med efterrätter och bakning. Min motsats i köket, skulle man kunna säga. Sett över hela middagen tycker jag dock att vi kompletterade varandra bra. Jag stod för huvudrätten och Linda dominerade totalt i ämnet efterrätt. Totalt sett kan man säga att det var lite av en grannyra, en grann yra eller varför inte en Grand yra. En granyra var det i varje fall inte. Delar av Lindas familj, samt ett annat trevligt housefreak anslöt lagom till fördrinken precis innan taberaset skulle ta sin början.
Under några år nu, har vi talat om att laga mat ihop och i helgen blev det av. Vi komponerade en lite spretig, men förbannat god middag med lax- och wasabisnittar, svampkrämsfyllda petit chouxer, wienerschnitzel och en färgsprakande efterrätt på inkokta små rabarber med lemon curd, vaniljkräm, en hårdare vaniljgräddegelatingrej och krossade drömmar. Kakor alltså. Sött, lite surt, knaprigt, mjukt och välkomponerat snyggt.
Tyvärr har jag lovat att inte avslöja några recept, men jag kan ju berätta att sockerlagen som rabarbern kokades i bland annat innehöll chili och anis i lagom mängd.
De osötade petit chouxerna får ni googla er till. Några ledtrådar till svampkrämen stavas kastanjechampinjon, vitlök och färskost. Fyllningen spritsas sedan in i petit chouxerna underifrån. Vackert smart, underbart gott och överraskande roligt. Lite som ett chokladägg med hemlig upptäckt, fast för vuxna.
Jag gillar att få ny inspiration, men efter helgen står jag inför ett problem. Jag finner ju idén med svampfyllda petit chouxer så bra, men jag bakar ju helst aldrig. Med lite tur kanske jag fortsättningsvis kan beställa dem direkt från dig Linda? Du har ett bra förhandlingsläge. Fem kronor styck är inget överpris. Jag behöver bara hjälp med bakningen. Fyllningen och monteringen gör jag själv. Om man vill beställa femtio stycken redan till påskafton, är det ok? Vi har en liten överraskningsgrej hemma då och petit chouxerna skulle kunna vara en bra inledning på den kvällen.
Natten blev sen och fortsatte med diverse bubblande drycker in på småtimmarna. Otroligt att man aldrig lär sig.
Dessutom skapade jag en ny bekantskap med en av de bästa öl jag någonsin druckit – en Almighty från Södra maltfabriken. En fruktig och frisk ale, inte söt, med mycket humle, samt med inslag av knäckebröd och grapefrukt. Namnet är kaxigt, men ärligt välbeskrivande.
Tack för en trevlig kväll, förhoppningsvis ger vädret utrymme att laga lite sommarmat ihop senare i sommar.
Som avslut och som tack, vill jag bara ge dig ett lite tips som du kan ta med dig till kollegorna på Grand Hôtel – 100 gram mjölk är faktiskt ganska exakt 1 deciliter mjölk. Jag vet, det är otroligt men sant. Lycka till i fortsättningen, även om jag förväntar mig att se dig igen…

Lax- och wasabisnittar med ruccola – recept 6-10 personer
2 pkt färdigskivad kallrökt lax
6-8 skivor rektangulärt mjukt tunnbröd
Bregott (extrasaltat)
knappt 1 tumnagelstor klick wasabi/bröd
ruccola
(gurkstrimlor utan kärnhus)
salt & peppar

Bred tunnbröd med Bregott. Var inte snål. Klicka på wasabin och fördela ut jämnt över brödens bredd. Lägg lax i övre vänstra och nedre högra hörnet. Minst halva ytan av brödet bör täckas med lax. Sprid ut några stjälkar ruccola. Salta och peppra med måtta. Rulla sedan ihop och låt vila i gladpack i kyl i någon timme. Skiva upp i 2 cm breda rullar, vält upp och servera.
Jag brukar smaka av den första rullen för att se om jag ska öka eller minska på någon ingrediens. Det kan vara förståndigt, jag vill helst inte ha rullarna för wasabistarka. Ibland har jag även gurka i snittarna, de blir lite krispigare då. Glöm bara inte att ta bort kärnhuset, man vill inte ha vattniga snittar.
petit choux innan grävning
Lindas efterrätt
Lindas efterrätt
vaniljmoussegelatingrej



pasta putanesca

Pasta puttanesca – pasta med attityd

Vissa dagar krävs det extrema åtgärder. Varför ska man behöva äta upp att man kvällen innan varit glad, rolig och utåtagerande. Varför står det den dyrt som bjudit på sig själv? Skäms på dig. Skäms du som instiftade denna regeln. Som tur är finns pasta puttanesca. Detta salta underverk till pasta kan göra mirakel för en bruten själ. En kall öl eller ett kraftigare vin balanserar upp sältan fint. Inslagen av umami från sardellerna toppar allt. Ren kärlek. Mina ögon tåras.
Nä, nu måste jag sluta skriva. Grannen hörde av sig. Snart dags att vara glad, rolig och utåtagerande igen. Ha en fin lördagkväll.

Pasta puttanesca – recept 4 personer
500 gr spaghetti (torr)
15 körsbärstomater
3 msk tomatpuré
1 röd chili (finhackad)
4 klyftor vitlök (finhackade)
1/2-1 dl olivolja
1 näve kapris (stora delade på mitten)
1 näve kalamataoliver (urkärnade skivade)
100 g sardeller i olja (oljan används)

Koka upp pastavattnet. Lägg i pastan.
Rosta i panna de delade tomaterna i olivolja och tomatpuré. Låt fräsa på ganska ordentligt. Tillsätt den hackade vitlöken och chilin. Rör runt och låt sjuda en stund. Dela sedan sardelerna ganska grovt och ha ner tillsammans med oljan de legat i. Tillsätt sist kapris, kalamataoliver och grovt skuren persilja. Jag delar kaprisen men skär inte riktigt ända upp till skaftet. Skaftet får vara kvar och håller ihop de båda halvorna. Rör runt och sjuda ytterligare en liten stund. Kapris och oliver ska fortfarande vara spänstiga. Tillsätt mer olja om det känns för torrt.
När pastan kokats al dente, slå av pastavattnet och slå ner spaghettin i pannan. Blanda väl. Toppa med persilja och lite olivolja.



pisco sour

Pisco sour – en omtvistad fredagsdrink

För några veckor sedan var vi bjudna på en peruansk restaurang på söder – Tumi. Ölsugen som få och min vana trogen beställde jag en väntöl innan maten. Det skulle jag inte ha gjort. Varför tog jag inte bara istället en Pisco sour. Denna underbara drink med syra, sötma, bitterhet och kropp. Pisco sour ursprungligen från Peru. Eller Chile? Ingen vet. Peru vet. Chile vet. Olika svar. Det verkar vara lite som med cevichen. Vem var först, vem gör den bäst, vilken är snyggast, vem är mest indian? Underhållande för en utomstående.
Nästa gång, i sällskap med våra peruanska och chilenska vänner,  måste jag kasta in en brandfackla och ta upp det här. -”Hur är det med Pisco egentligen, varifrån kom den där cevichen?” Bara för att jag kan. He he.
Hörde förresten att FN-domstolen nyligen dömt i Perus favör gällande en gammal tvist om vem som ska ha rätt att fiska var. Peru får härmed rätt till en del av det som innan betraktats som Chiles fiskevatten. Nu kan de alltså göra ännu mer ceviche och tvista lite till. Tillbakakakan är i luften.
Ikväll gör jag en chilensk Pisco sour, är jag inte helt nöjd blir det en peruansk i morgon. Vi får se. Bara jag vet.
Trevlig helg.

Pisco sour – peruansk variant – recept 2-3 personer
(ett stänk Angostura eller annan bitter på toppen)
12 cl Pisco
2 lime (juicen)
10 cl sockerlag
1 äggvita

Pisco sour – chilensk variant – recept 2-3 personer
1 äggvita
10 cl sockerlag
2 lime (juicen)
12 cl Pisco
(ett stänk Angostura eller annan bitter på toppen)

Gör en sockerlag. Till 2 dl vatten använder jag drygt 1 dl strösocker. Det är inte så noga och genom att inte ha en högre sockerhalt slipper man koka upp och kyla av lagen. Ibland har man bråttom. Vispa ordentligt.
Blanda samtliga ingredienser (utom Angosturan) i en shaker med krossad is. Skaka tills armarna trillar av. Sila ner i glas. Skvätt lite Angostura på toppen. Bestäm dig sedan för om drinken för dagen ska anses som chilensk eller peruansk.



chokladmousse

Chokladmousse – ett mjölkfritt gästspel

Jag tänkte avrunda den här senaste efterättssejouren med ett gästspel. För några veckor sedan ställdes jag inför en inte helt enkel uppgift. Vi skulle ha en mjölkproteinsallergiker över på middag. Ingen grädde, inget smör. Varför inte bara sluta att äta. Rakt av. Lämnad åt mitt öde kände jag mig blottad, naken och inslängd i en kall cell. -”Dö kockj-vel. Dö!” Likgiltig och tom kände jag att fasaden jag byggt upp under så lång tid skulle rämna. Varmrätten var inga problem. Jag bjöd på klassisk spaghetti bolognese. Efterrätten kändes som en större utmaning och jag fick ta in hjälp i köket. Jag vet inte hur det kom sig, men fru Karlstein antog sig villigt utmaningen. Efterrätten var inte längre mitt ansvar.
Med en förkärlek till choklad lyckades Sofia förverkliga en riktigt bra chokladmousse. Ja, jag vet. Jag är förvånad själv. Det inhandlades ersättningsvaror jag aldrig hört talas om och det fanns inte en innehållsdeklaration på köksbänken som det inte stod ”fritt från…” på. Med inställningen att ”more is more” var detta en uppgift jag aldrig hade rott iland. Bra jobbat!

Mjölk- och sockerfri chokladmousse – Recept 6 portioner
3 dl havregrädde (vispbar)
150 g  mörk choklad 70% (mjölkfri)
1/3 mjuklagt gelatinblad
3 tsk espresso
1-2 msk cognac
frysta hallon
citronmeliss

Vispa den kylskåpskalla havregrädden med elvisp. Havregrädden kräver lite mer kärlek än vanlig grädde för att tjocka på sig. Ge inte upp.
Smält chokladen i vattenbad. Lägg ner gelatinbladet och lös upp. Slå  över chokladen i skålen med grädden. Rör runt. Blanda cognac med espresso och tillsätt till chokladmoussen. Rör försiktigt, men ändå så att det blandas väl. Lägg upp i cocktailglas och låt chokladmoussen sätta sig i kylen, bäst blir den om den får stå i några timmar. Toppa med några frysta hallon, en vaniljstång och blad av citronmeliss innan servering.

chokladmousse



Tiramisu

Tiramisu enligt Karlstein – ett mänskligt behov

Man ger och man får.
Jag har ett cyniskt sätt att se på kärleken. Jag hyllar den, men menar  att det i slutändan handlar om att tillfredsställa sig själv, om det egna självförverkligandet. Jag menar att det handlar om tiramisu.
Ett exempel – varför köper jag blommor till min fru? Enkelt – tulpanernas är vackra och jag vill få kärlek tillbaka. Skulle jag köpa blommor till min fru om jag inte fick något tillbaka? Antagligen inte. Jag skulle istället laga mat och köpa blommor till någon annan, söka uppskattning på annat håll. De saker jag gör eller ger resulterar i att jag belönas, direkt, snart eller i slutändan. Saker kommer tillbaka och får mig att känna glädje och uppskattning. Min logik är cynisk, men det är inte min mening att förringa någon eller något. Behoven finns där. Det är bara att acceptera. Vi lever mitt i det och jag omfamnar varenda stund av det. Ovillkorlig kärlek existerar i mina ögon endast mellan ett barn och dess föräldrar.
En annan relation som inte är utbytbar är den mellan tiramisu och Sofia. Så varför gör jag då tiramisu till fru? Det hela är mycket enkelt. Låt mig förklara.
Sofia andas och lever, hennes mest grundläggande behov är uppfyllda. Hon behöver äta. Tiramisu. Sofia har ett tryggt hem och en stabil vardag med rutiner. Hon vet att jag emellanåt serverar tiramisu.  Sofia är förskonad från ångest och rädsla. Vi har barn.
Sofia har vidare en stadig grund att stå på och har därför att börja vända sig utåt. Hon har sökt kärlek och vänner – hon har hittat mig, er och tiramisu. Vi finns där. Allt finns där. Tiramisu finns där.
Trygg i sin gemenskap vill Sofia även ha uppskattning. Här finns det olika verktyg (för mig) att ta till. Ett sticker ut särskilt. Just det – tiramisu. När Sofia känner sig uppskattad ökar hennes självförtroende och självrespekt. Nya mål sätts upp, kunskap och erfarenheter ackumuleras. Nu kan även behovet av att känna makt tillfredsställas. (Jag vet att datorväskan du släpar till jobbet egentligen innehåller ombyte med pennkjol, hårsnoddar och låtsasglasögon. Jag vet att pumpsen står där under katedern. Hur många pekpinnar gjorde du av med förra terminen?)
Det är här vi befinner oss idag. I vårt liv och äktenskap. Vi är i fas. Det som nu återstår är själva självförverkligandet. De tidigare stegen är uppfyllda. Vi vill få ut och vara den mest kompletta och bästa versionen av oss själva. Jag matbloggar och berättar ständigt med mina inlägg hur bra jag är. Jag gör tiramisu, använder mina egna resurser och utnyttjar min fulla potential, samtidigt som jag underhåller och stimulerar dina behov av uppskattning. Vi kan  fokusera på och sträva mot det egna självförverkligandet.
Nu vill somliga hävda att det inte är så enkelt. Man kan ju anta att vi alla är olika, att behoven är individuella och utan relation till den personliga utvecklingen. Det kan påstås att man skapar sin egen logik och att vi alla är komplexa varelser, att individens behov inte är styrande för överlevnad, fortplantning och välmående. Så är inte vi Sofia. Inte du och jag. Vi lever, äter, älskar, tillfredsställer och uppskattar. Vi förverkligar oss själva. Jag är komplett. Jag har valt dig att göra mig komplett. Det är bra så. Varför göra det svårare än vad det är? Det blir tiramisu ikväll. Är du så snäll och tar med dig pekpinnen hem?

Tiramisu – recept
200+50 g mörk choklad (70%)
50 g smör
1/2 tsk flingsalt
150-200 g savoiardikex
3 dl kaffe (kylt och lätt sötat)
ca 1/2 dl mörk rom, cognac, sherry, amaretto eller marsalavin
4 ekologiska ägg
0,75 dl strösocker
500 gr mascarpone
mortlade kaffebönor
chokladflarn på toppen (de resterande 50 g)

zestat apelsinskal

Smält 200 g choklad i en kastrull i vattenbad. Tillsätt smöret i kuber och låt smälta ihop till en blank chokladsås.
Ha ner savoiardikexen i en rund ganska vid skål. Jag tycker det är snyggt om skålen är genomskinlig. Stänk över lite rom och slå sedan kaffet över kexen. Fortsätt med att ha i den något avkylda chokladsåsen. Fördela såsen jämt med en slickepott och låt gärna chokladsåsen gå upp någon centimeter ovanför kexen på kanterna. Är skålen genomskinlig blir det snyggare så. Det ska se lite handgjort ut, ingen perfekt symmetri behöver eftersträvas.
Dela upp äggen i två skålar. Gulor i den ena, vitor i den andra. Tillsätt strösockret till äggulorna och vispa tills emulsionen är färdig, gulorna börjar bli lätt vitare och sockret har lösts upp.
Vispa äggvitorna till en maräng, som om den vänds upp och ned sitter kvar i skålen.
Blanda ut mascarponen med äggulorna ordentligt, tillsätt en skvätt av romen och rör runt. Blanda sedan varsamt ned äggvitorna med gulorna och mascarponen. Vi vill behålla fluffigheten.
Toppa med mortlade kaffebönor och långa chokladflarn som rispats från en chokladkaka med vass kniv. (Lägg en chokladkaka med kortsidan mot dig. Ta tag med en hand över handtaget på kniven och en över dess rygg. Ta spjärn med båda tummarna mot chokladkakan och tryck denna mot knivens egg som står upp i nästan 90 grader).
Ställ in i kyl och låt tiramisun vila i åtminstone 2 timmar. Precis innan serveringar toppar jag med lite zestat apelsinskal. Servera med ett marsalavin, alternativt en kaffe med avec.
Tiramisu

 



Mat och annat där till

css.php