Höad sida av rapsgris – allmän rapsgrisdag

info1
Lite sorgligt det här. Sista inlägget med rapsgrisen. Det är lustigt hur rapsgris och jag har kommit att få ett väldigt speciellt förhållande. Det började ju redan när jag skrev julskinkejobbet för Scan i julas. Jag visste vad rapsgris var redan innan, men hade nog inte utnyttjat den i så stor utsträckning i min matlagning. Jag förstod i var fall inte att skillnaden skulle vara så påtaglig och tydlig.
Jag satt förresten precis och gick igenom julskinkejobbet. Den uppgiften, att skriva varje dag var otroligt stimulerande om än lite stressig. Den här gången har jag haft lite slappare tyglar och kunnat sprida ut inläggen över sommaren. Jag gillar inte ordet grillsäsong, det är en dålig och begränsande av en tidsperiod som sträcker sig från april till mars. Den råkar bara kulminera mellan maj och september.
Hur som helst. Nyss inne på julskinkejobbet.se fastnade jag för mitt inlägg om Tå gård där de håller rapsgris. Jag minns hur rörd jag var när jag lämnade gården utanför Västerås och hur jag i bilen satt lätt tårögd. Intrycken var många. Dels hade jag fått träffa fantastiska människor, men det var framförallt deras engagemang som berörde. Hur viktiga grisarnas villkor var, hur lantmästaren personligen gjort besök på slaktanläggningen många mil söderut, för att se till att grisarna hade det bra även efter det att de lämnats utanför hans försorg. På Tå gård såg jag lyckliga grisar, något jag nog i ärlighetens namn inte trodde fanns innan mitt besök. Nu vet jag bättre.
Jag minns att Axel på gården ansåg att man borde införa en svensk högtidsdag i slutet av sommaren då man bara åt gris. Så nu är det dags tycker jag. Ska vi göra den 28 augusti till allmän rapsgrisdag? Det var egentligen en retorisk fråga. Jag har redan bestämt. Här har du din rapsgrisdag Axel. Varsågod! Nu är den officiell.
När jag innan sommaren diskuterade detta grillprojekt med Scan och de föreslog att jag helt skulle få utgå ifrån en halv rapsgris köpte jag upplägget direkt. Det har varit roligt att få jobba med hela djuret, med de olika styckdelarna och att få lära känna deras olika egenskaper. För att knyta ihop säcken tänkte jag dock avsluta med samma styckdel som jag började. Jag vet inte om ni minns? Den första grejen jag gjorde var ju att röka eget sidfläsk. Jag var ju tvungen att ha mat medan jag lagade maten och redan då lovade jag att återkomma till just sidfläsket. Nu är det dags. Dagens rätt kommer inte att bli till på ett helt traditionellt sätt. Idag ska jag grilla en fläsksida som först långsamt fått sjuda i hö. Ni hörde rätt. Jag avslutar givetvis på grillen med lite blötlagt hö på gallret ovanför glöden som kommer att ge en härlig rökig smak till det välmelerade köttet. Visst låter det spännande?
Ha en fortsatt trevlig ”grillsäsong”. Personligen är jag långt ifrån färdig med rapsgrisen. Hur skulle jag någonsin kunna bli?

Fläsksida av rapsgris med smak av hö – recept 4 personer
800-1000 g fläsksida med fettkappa och svål
1 dl salt
1 dl socker
2 liter vatten
1 rejäl knippe hö
4 kvistar rosmarin (bladen)
6 lagerblad
12 vitpepparkorn
svartpeppar
muscavadosocker
en klick smör

Värm upp vattnet och lös upp socker och salt till en lag och låt svalna. Snitta fläskets svål och fettkappa men stanna med kniven precis innan själva köttet.
Lägg ner köttet i lagen och ställ kallt i kylen i minst 4 timmar. Gärna längre.
Ta sedan upp, skölj och torka av köttet. Nu börjar det roliga. Lägg ner hö i ett kärl med tillhörande lock och som tål ugnsvärme. Lägg sedan ner alla kryddor samt fläsksidan. Tänd eld på höet. Det brinner snabbt, så var beredd att kväva elden med locket. Låt sedan kärlet stå med locket på i någon halvtimme. Röken stannar kvar och sätter smak. Fyll sist upp med kokande vatten så att köttet täcks ungefär till hälften. Baka i ugn i 120 grader i ca 3 timmar.
När köttet gått färdig i ugnen penslar jag köttet med lite socker som jag rört ihop med smält smör. Bränn på på grillen till ytan är krispig och vacker. Lite blötlagt hö vid sidan ger en härlig röksmak. Låt vila och tranchera när köttet stannat.

Hökokt potatis – recept 4 personer
800 g färskpotatis

vatten
1 dl flingsalt
en knippe körvel
en knippe persilja
en knippe timjan

Koka potatisen som vanligt med ingredienserna ovan. Servera till det brynta gräddsmöret nedan.

Brynt gräddsmör – recept 4 personer
1-2 dl vispad grädde
1,5 dl brynt smält smör
salt

Bryn smöret tills det är gyllenbrunt. Låt svalna och stelna lätt igen. Blanda ut med den vispade grädden och smaka av med salt.

lycklig kulting

lycklig gris

lycklig matbloggare

rapsgris

Höad sida av rapsgris

rapsgris

rapsgris

rapsgris efter ugnsbakning

höad potatis

höad potatis

rapsgris på grillen

rapsgris

(Fotnot. Av mer insatta personer har jag fått höra att jag använt mig av halm snarare än hö. Jag kan bara beklaga, men hälsa att det var otroligt gott ändå. Mitt tips är dock att ni köper hö istället. Kalla det gärna för sommarhö också. Då låter det genast mer romantiskt).

(Detta inlägg är sponsrat av Scan och är en del av den bloggserie som jag kommer att presentera här under sommaren. Om inte annat angivits kommer allt kött i inläggen från den svenska rapsgris som Scan tillhandahållit för uppdraget).

Margarita på en flygplats – fredagsdrinken

Idag blir det till att ut och flyga igen. Ny matträff med obittra kockar. Vi, jag och Sofia far inte så långt. Till Umeå bara. Nästgårds. En timme med flyg, eller en lång natt med bil. Det beror på hur man ser det, eller hur man väljer. Vi bilade faktiskt förbi Umeå redan i somras. Den gången stannade vi inte till, vi var bara på genomresa. Umeås mest strålande medborgare hade dessutom fått för sig att resa bort, så vi fann just inte någon anledning till att stanna. Vad skulle vi göra där? Ligga på torg eller dricka rosé och sol på en parkbänk blir liksom inte samma sak utan. Vi tog istället några varv runt de alla cirkulationsplatserna och drog vidare.
Denna helg hoppas vi hinna med lite av varje och sol vore verkligen på sin plats. Vi håller tummarna att Umeå ska visa upp sig från sin bästa sida även denna gång. Vad vi ska laga för mat kan jag i skrivande stund inte avslöja, det är fortfarande en hemlighet. Vi lagar mat i grupper om tre och roterar personer i grupperna mellan rätterna. Sex rätter blir det i varje fall och jag ska äta och njuta av bara den. Resultatet kommer såklart att presenteras i ett senare inlägg.
Fredagsdrinken idag blir en Margarita. Idag är det inte jag som gjort den, men bartendern på flygplatsen ska få tydliga instruktioner. Nej, förresten. Det får han inte alls. Jag gillar smakvariationer och att bli överraskad. Allt behöver inte smaka Karlstein. Jag beställer och håller tummarna att den blir bra istället. Jag gör min Margarita som nedan. Ha en trevlig helg!

Margarita – recept 1 drink
3 delar tequila
2 delar Triple sec eller Cointreau
1 del lime juice

Blanda ingredienserna i en shaker med is. Dra en limeskiva över glasets kant. Doppa sedan toppen av glaset försiktigt i salt för den frostade looken. Garnera med en limeklyfta.

Bloody smokin´ Mary – fredagsdrinken

Ytterligare en vecka har gått och mycket vatten har passerat under broarna. Ha ha, jag bara skämtar. Det har det visserligen, men nu ska ska vi prata fredagsdrink. Knappast vatten.
Idag tänkte jag göra en spännande variant på en klassiker och vattendelare. Vatten igen? Vad händer? Nåja, antingen så älskar man drinken eller så hatar man den.  Så är det. Ikväll nöjer jag mig med att flirta med de som redan gillar den. Jag tror att ni, ni som redan uppskattar kommer att sluka den. Drinken är vacker att titta på i varje fall. Matig. Somliga menar att den kan ersätta en hel middag och jag är benägen att hålla med. Att öl räknas som mat visste jag ju sedan tidigare. Idag slår jag två flugor i en smäll och ersätter förrätten.
Jag fick nyligen frågan om varför jag valde att göra så och inte si. Det handlade om mat. För att jag inte vill vara som alla andra svarade jag. Vill jag inte det? Eller var det bara för att mitt sätt är godare? Jag tror nog mer på det senare. Personligen har jag nog aldrig haft någon strävan efter att vara unik egentligen, men jag gillar att säga att jag har det. Att visa att jag inte gett upp drömmen, tankarna eller vad det nu kan vara. Jag tror vi alla mår bra av att sträva efter något. Trist vore det annars. Innan jag bestämt mig för mitt mål siktar jag på en riktigt schyst fredagsdrink. Efter den kanske funderingarna har klarnat?
Kvällens drink är en rökt Bloody Mary. En Bloody Smokin´ Mary om man så vill. Till er som inte precis slutade läsa vill jag önska en trevlig kväll. Ni andra kan fortsätta blanda friskt med skogsstjärna och fruktsoda. Vill ni överraska eller variera så är mitt tips att kasta ner en skiva citron och lite is. Det är det lilla som gör det. Så, nu har jag varit dryg nog. Ha en trevlig helg!

Bloody smoki´n Mary – recept 1 drink
4-6 cl vodka
1/2 pressad citron
ca 1,5 dl tomatjuice av bra kvalité
3 stänk worcEsthershiresås
1/2 tsk Srirachasås
1 krm sellerisalt
1 stav stjälkselleri
svartpeppar och några stänk tabasco, en citronklyfta på toppen

Blanda samtliga ingredienser i en shaker. Starta sedan en smoke gun med valfria rökspån. Led ner röken i shakern. Fyll upp med rök och täck snabbt med gladpack. Låt stå i några minuter och rör sedan om.
Häll upp rejält med is ett glas och slå sedan över drinken ned i glaset. Garnera enligt egen smak eller förslagen ovan.

 polyscience smoke gun

bloody mary

Bloody smokin´Mary

 

Low and slow – rostbiff av rapsgris

info1
Det börjar dra ihop sig mot slutet av rapsgrisgrillningen. Nu dags för det näst sista inlägget i bloggserien om den svenska rapsgrisen. Jag kan dock lova att ni efter nästa inlägg ändå inte har sett det sista receptet med rapsgris från mig. Jag har flera spännande styckdelar kvar som jag helt enkelt inte har hunnit med. Vissa styckdetaljer har varit givna att ta med, men överlag har det faktiskt varit svårt att välja.
Idag lagar jag rostbiff. Ja, ni hörde rätt. Rostbiff av rapsgris. Rapsgrisrostbiff om man så vill. Grisrostbiff går också bra, någon annan kanske säger fläskrostbiff? Tidigare kallade man styckdelen för förbit ibland bara skinkstek. Personligen tycker jag att det är kul när man numera är lite mer noggrann och verkligen specificerar vilken bit det handlar om. Trenden att ta fram nya och spännande styckdelar som pluma och secreto ser jag också som positiv.
Till rostbiffen tänkte jag servera en bulgursallad, en svalkande raita, men också en liten överraskning. Kvällens recept innehåller frukt(!) För några år sedan hade det varit omöjligt. Jag var tidigare nästan löjligt restriktiv med att använda frukt i min matlagning. Jag blev dock övertygad om fruktens förträfflighet efter att ha bjudits på en mango- och habanerosalsa. Tillsammans med lite koriander och lime sjunger det till lite ytterligare. Idag tar vi dock salsan ett steg längre och använder smakerna i ett fruktsmör. Fruktens sötma och hettan från habaneron till rapsgrisens kött blir perfekt. I raitan finner man lugn. I bulgursalladen tuggmotstånd.
Rostbiffen då. Low and slow – tekniken att tillaga större köttbitar långsamt i låg temperatur har blivit något av sommarens grillfluga. När det kommer till mat gillar jag egentligen inte flugor. När ett helt kungadöme lagar samma typ av mat samtidigt känns det lite fantasilöst. Surdegshysterin vill jag bara glömma så ta istället pulled pork som exempel. Idén är underbar, smaken är fantastisk och jag gillar det. Men när alla ska laga samma sak och diskussioner uppstår om vad som är rätt eller fel sätter jag mig gärna lite på tvären. Diskussioner kan vara bra och utvecklande, men min känsla är att många ändå bara hänger kvar vid sitt eget sätt. Det ”rätta sättet”. För mig finns det inget som är rätt eller fel. Visst kan man göra sin egen tolkning av en klassisk rätt, men ändå kalla det för samma sak. Det är ju så något får en chans att förädlas. Att stå med pekpinne och skrika bu eller bä tar liksom lite död på allt som är roligt med mat. Att på ett nätforum diskutera huruvida bechamelsåsen ska ligga ovanpå eller under, om karrén ska dras åt höger eller vänster eller om worcestershiresåsens vara eller icke vara i en bearnaise? För mig är det fullständigt oväsentligt. Jag lagar och provar mig fram under tiden så kan de andra meddela sen vad de kommit fram till. Inspiration söker jag gärna, men när jag läser om att det i grillkretsar numera anses som fult att förkoka sina revbensspjäll kopplar jag ned. Hur kan något gott vara fel? Vad har jag missat?
Ni missade väl förresten inte mitt revbensspjällsinlägg? Smoke and BBQ-maffian löpte väl amok när de insåg att spjällen hade förkokats. I dagens recept finner de förhoppningsvis lite tröst. Idag lagas köttet på ”rätt” sätt.

Low and slow – Rostbiff av rapsgris 4-6 personer
1,5-2 kg rostbiff av rapsgris (med svål och fettkappa kvar, karré går också bra).
1/2 dl salt
1/2 dl farinsocker
2 gula lökar
1L ananasjuice
ca 1 L vatten
nymalen svartpeppar

Blanda socker och salt till en rubb. Man kan skära genom svål och fettkappa i ett rutmönster för att få ner rubben mot köttet. Idag har jag dock en idé att jag vill behålla kappan hel. Vanligtvis brukar jag dock snitta den. Välj själva.
Gnid in rubben i köttet och packa sedan in väl i plastfolie. Låt ligga över natten. Helst mer än tolv timmar.
Dagen efter förbereder jag grillen med briketter längs sidorna. Rostbiffen ska gå långsamt och grillas indirekt mellan glöden inte över.
Fyll upp en ugnsfast form med någon centimeter vatten i botten. Kasta ner en de grovt skurna lökarna. Placera ett galler ovanför formen och lägg rostbiffen på gallret med fettkappan uppåt. Grilla sedan i cirka 130 grader med locket på. Som vi lärt oss tidigare. Tjuvkika inte (för ofta). Jag har också svårt att hålla mig.
Efter att rostbiffen legat under lock i någon halvtimme slår jag ungefär hälften av ananasjuicen över köttet och lägger på locket igen. Låt nu ångorna från lök, vatten och juice ge mer smak åt köttet. Kontrollera temperaturen under tiden och förbered med mer briketter att lägga på om värmen skulle börja krypa ner.
Någon gång i halvtimmen öser jag köttet med det spad som bildats i botten av formen.
När köttet har uppnått en temperatur av 67-68 grader är det dags att ta av. Låt vila som vanligt innan tranchering och lägg sedan upp med tillbehören nedan.

Raita – recept 4-6 personer
5 dl turkisk naturell yoghurt (10%)
1/3 urkärnad gurka (finhackad)
1/2 msk korianderfrön (mortlade)
1 kruka koriander (hackad)
1/2 lime (juicen)
1 tsk kumminfrön (mortlade)
2 msk olivolja
salt och peppar

Kärna ur gurkan med en matsked och blanda ihop alla ingredienser. Smaka av med lite peppar och salt. Låt stå i kyl en stund innan servering.

Mango- och habanerosmör – recept 4-6 personer
250 g smör
3/4 habanero (finhackad)
1/2 lime (juicen)
3 msk finhackad mogen mango
1/2 kruka koriander (finhackad)
flingsalt

Hacka, pressa och blanda samman med det rumstempererade smöret.
Linda in i plastfolie och gör en rulle. Låt sedan stelna igen i kylen. Skär upp i skivor och lägg ovanpå det varma köttet.

Tabboulesallad 4-6 personer
1,5 dl bulgur
3 dl vatten
3 msk tomatpuré
8 körsbärstomater (hackade)
1 rödlök (hackad)
1/2 kruka koriander
4 msk olivolja
1/2 citron (juicen)
salt & peppar
sallad av valfri sort
(garnera med rostade pumpakärnor)

Koka bulgur med vatten enligt recept och tillsätt tomatpuré i vattnet.
När bulguren är färdig och har svalnat något tillsätter jag de hackade grönsakerna. Citronen pressar jag över medan jag smakar av med salt och peppar. Blanda sedan med valfri sallad. På tallrik garnerar jag med lite extra av valfri grönsak. Idag grillade jag morot och små gurkor.

low and slow - indirekt grillning

smakkombinationer

mango- och habanerosmör

mango och habanerosmör

Raita

low and slow

low and slow rostbiff av rapsgris

low and slow

low and slow rostbiff av rapsgris

low and slow

low and slow rapsgris

(Detta inlägg är sponsrat av Scan och är en del av den bloggserie som jag kommer att presentera här under sommaren. Om inte annat angivits kommer allt kött i inläggen från den svenska rapsgris som Scan tillhandahållit för uppdraget). 

 

 

Coconut Ginger Lemon Drop – fredagsdrinken

Fredagen är ju här och med det fredagsdrinken – Coconut Ginger Lemon Drop. En skön liten rackare med bra smakkombinationer. En drink som passar perfekt i eftermiddagssolen på verandan, balkongen eller egentligen precis var man än sitter. Det är inte så noga, men sällskap är trevligt. Ginger Drop kanske är den mer klassiska versionen, men vad gör man inte för att flirta med sin fru. I den här variationen kan alla finna glädje.
KokosSofia har förresten var riktigt duktig idag. Hon har varit ute och sprungit, gjort armhävningar och sit ups. Att hon slog två flugor i en smäll och sprang förbi bolaget som ett litet delmål, ser jag mest som ett friskhetstecken. Man ska inte överdriva. Måttlig konsumtion är genomgående över flera områden att föredra. Med fyra flaskor bubbel i ryggsäcken blir dessutom träningen genast mer givande. Vem sa att man inte skulle blanda träning och alkohol? Jag kan då bara se det positiva. De extra kilona på ryggen gör ju nytta på flera sätt. Sofia ökar ansträngningen och vi har kallt bubbel när jag nu kommit hem från jobbet. Det blir win win för alla. Den enda haken är att även jag nu måste ut och motionera innan jag kan njuta drinkar i solen. Vi är en liten grupp som har dragit igång en tävling, där vi utmanar varandra att sett över hela veckan springa eller gå den längsta sträckan. Alla deltagare är riktiga vinnarskallar så det kommer absolut att bli tufft. Vägra förlora, aldrig tvåa på bollen, född som vinnare. Fast det är ju alla. Först i mål åtminstone en gång i livet. Nåja, jag ska kanske tagga ner lite. Idag är det fredag och de kilometerna jag inte hinner springa idag kan jag ju ta igen imorgon eller på söndag. Måndagen är inte heller uppbokad. Jag har ju hela veckan på mig. Jag ser inga problem. Trevlig helg!

Coconut Ginger Lemon drop – recept 1 drink
4 cl vodka
2 cl malibu
4 cl sockerlag på ingefära (se recept i den löpande texten nedan)
3 cl pressad citronjuice
(kanderad ingefära och citron som garnering)

Koka upp 2 dl vatten med 2 dl strösocker och ungefär 1 dl hackad färsk ingefära. Låt sedan sjuda i tio minuter. Ta av från plattan, kyl ner och sila sedan av.
Blanda sedan samtliga ingredienser i en shaker med is. Skaka om och häll upp i klassiska cocktailglas. Smaka gärna av med mer citron och sockerlag. Garnera med kanderad ingefära och citron.

Coconut Ginger Lemon Drop

Ginger Lemon Drop

Nya musslor – om att pregastronomera

Den här tiden på året försöker jag ständigt intala mig själv att det är skönt att komma tillbaka i vanor och rutiner. Det fungerar lika dåligt varje år och strider lite mot den jag är. Ofta gör jag helst saker lite på måfå. Kanske det enda jag tror mig sakna under sommaren är fredagskänslan, men å andra sidan är det ju denna tid fredagskänsla var och varannan dag, så egentligen att det nog bara är ett sätt att lura mig själv, att få det att kännas bättre att komma tillbaka till vardagen än vad det faktiskt är. Ren självbevarelsedrift.
Det positiva med hösten är dock att det är tiden på året som jag ofta har mest lust att laga mat. Att röra sig tillbaka från trädgården in köket igen kan vara riktigt inspirerande. Snart är det dags för svamp, äpplen, choklad och mörka ölsorter igen. På sommaren blir det god, men gärna lite lättare mat, man tar ett glas vin under tiden den lagas, tänder grillen eller roddar ihop något på stekhällen. Matlagningen är mer avslappnad. Suck. Jag kommer ju att sakna den redan efter några veckor i inneköket.
För någon vecka sedan gjorde vi sushi. Det är en rätt som är otroligt kul att laga tillsammans och det blev så snyggt. Sushi kommer jag absolut återkomma till under hösten. Jag gillar sushi för färgerna och att det serveras i små munsbitar som man kan plocka av. Jag har alltid föredragit mindre stabbig mat, då man istället får tillfälle att pilla och njuta av passande och varierade smaker. Att jag alltjämt äter raskt och utan svårighet kan få i mig en chiligratinerad hummer på straxt under två minuter är inte samma sak. Hemma diskuterar vi ofta kring det där. Jag älskar utdragna middagar och att i kombination med god mat och dryck få föra långa samtal. Vi sitter i timmar. Det är precis som att middagen tar slut först när vi går och lägger oss. Min svaghet är dock att när något är riktigt gott så äter jag i en rasande takt. Jag menar att man med mycket mat i munnen känner fler smaker. Jag undviker att se ut som en ekorre i en jordnötsskål, men får ändå för mig att små tuggor inte kan trigga alla smaklökar på en gång eller på samma sätt. Mitt emot mig vid bordet sitter min motsats. Där inmundigas blygsamma tuggor som ofta blandas och sköljs ned med små skvättar av vin. Sen ska det självklart smilas, blundas och hållas på innan nästa bit träffar gomseglet. Även jag ler, blundar och njuter. Jag ger också ifrån mig ljud av välbehag, men oftast först när tallriken är tom.
När jag nu förklarar företeelsen så inser jag ju hur mer tilltalande det andra sättet att äta egentligen är, men framförallt vore det trevligt att få avsluta en måltid ungefär samtidigt. Det är precis som att jag pregastronomerar. Jag måste lära mig att ta det lite lugnare och dra ut på måltiden.
Igår var det en person i vår närhet som bjöd på musslor. Vi kunde tyvärr inte närvara och efter en egen middag endast bestående av en plocksallad, en salamistump och två ostar, blev vi otroligt frestade. Idag är det äntligen vår tur att laga nya musslor. Jag gillar tanken på att faktiskt våga frångå det klassiska. Det är alltid kul med nya och bra idéer. Tack Esther. Du har många.

Nya musslor med lime, chili, koriander och kokos – recept 4 personer
2 nät färska blåmusslor
8 schalottenlökar (grovt hackade)
1 solovitlök (finhackad)
2 röda chilifrukter (delad på längden 2 ggr och sedan skivad)
1 knapp msk korianderfrön
3-4 limefrukter
2 krukor koriander (KRAV-märkt brukar ge mer smak)
8 dl kokosmjölk (2 burkar)
2,5 dl vatten
1/2 dl koncentrerad fiskfond
1 del rapsolja (till stekningen)
1/2 del certifierad palmolja (till stekningen)

Kontrollera musslorna och ta bort alla med skadade skal. Täck sedan musslorna i lättsaltat kallt vatten med lite is. Vattnet ska ungefär ha samma salthalt som havsvatten. (Beräkna 35 g salt/ L vatten). Låt musslorna ligga i vattnet i en timme så rensar de sig själva från sand. Ta sedan upp musslorna och rensa från eventuellt skägg.
Hacka under tiden musslorna ligger i vatten lök, vitlök och chilifrukterna. Hacka upp skaften till koriandern, men spar bladen.

Värm sedan upp lite palmolja i en stor kastrull eller gryta och stek på alla grönsaker, inklusive korianderskaften (ej bladen) tills löken blivit glansig och lite genomskinlig. Citrongräset lägger jag ned delat, men helt i grytan med övriga grönsaker. Lägg sedan ned musslorna, pressa över limen och tillsätt kokosmjölken, vatten och fond. Låt sjuda under lock tills musslorna öppnat sig. Strö sedan de lätt hackad korianderbladen över musslorna och servera med lite lime att pressa vid sidan av. Idén att servera ett gott bröd till tar vi med oss från den mer klassiska moules marinières.

nya musslor

musslor med kokos

musslor koriander

karlstein mat

nya musslor

Thomas Karlstein

moules på ett nytt sätt

Karlstein musslor

musslor på Esthers vis