Aperol Spritz – panta rei, allt flyter

Behöver en evig förändring av vår värld betyda att allting förändras? Förändringen i sig själv upphör ju inte, den pågår, den förändrar och torde således vara densamma. Just en förändring. En tanke i sig själv slutar aldrig att tänka, en kärlek kan inte bara dö. Kanske bör man inte skrämmas av förändringen, denna naturliga del av livet, utan istället söka sig mot den punkt i nuet, som är stundens sanning.
Den ständiga förändringen gör dock sökandet efter denna mittpunkt så ansträngande. Hela tiden förändras materian man befinner sig i och de verktyg som står till buds i sökandet är begränsade till den magkänsla man har och de erfarenheter man besitter. Något tillåts styra och sökandet fortsätter mot den punkt där man bara vill slå sig till ro och vara. Den kanske svåraste frågan är hur man ska finna sig själv. När allting omkring förändras och allt man tror sig veta verkar tillfälligt…

Allt flyter. Så även Aperol Spritz. Jag har fått lära mig att göra Aperol Spritz utan sodavatten. Jag tycker den blir helt klart bäst så. Sodavattnet kan man spara till dagen efter. En skiva apelsin ska finnas där också. Även om det råder delade meningar om just den.

Aperol Spritz – recept 1 drink
1 del Aperol
2 delar Champagne/Prosecco
rikligt med is
(1 skiva apelsin)

Fyll upp ett flöjtglas med is, slå över ingredienserna. Rör om försiktigt och servera omedelbart. (Garnera helst inte med en skiva apelsin).

Smörstänkt pilgrimscarpaccio med underbar smakpalett

Alltså. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja utan att hamna i crescendot för tidigt. Enligt den dramaturgiska kurvan bör ett drama vara uppbyggt med en början, ett anslag som följs av en vändpunkt, ibland en andra vändpunkt, en sedan stegrande upptrappning innan dramat övergår i ett klimax som avslutas med en upplösning.
Dra mig baklänges vad gott vi åt i fredags. Så här några dagar senare har jag fortfarande inte riktigt kommit över förrätten. De påföljande rätterna, den rostade paprikasoppan och den gratinerade kungskrabban var båda fantastiska. Den avslutande crème caramelen, är en av få söta efterrätter som jag verkligen uppskattar. Till en lätt sträv men ändå rund espresso blir den bara perfekt. Allt var bra. Problemet var bara pilgrimscarpaccion du inledde med. Den stal showen fullständigt. Jag vägrade inse att den var slut och när vi efteråt skrapade rent bunken efter de sista skivor mussla var det egentligen bara ett hopplöst försök att ropa upp den på scen ännu en gång. Vi var inte färdiga med varandra och mina busvisslingar var till föga hjälp. Med din pilgrimscarpaccio hamnade “the point of no return” redan i första numret och därefter hade jag lite svårt att koncentrera mig. Allt fanns där. Smakerna var som färger på en palett. Det syrliga, salta och lite söta. Strukturen, krispigheten, det mjuka, det kalla och det lite varma. Det var en förrätt som prickade av allt på ”listan” och för mig föll ridån redan där. Kvällen var gjord och jag gjorde mig redo att applådera, knyta händerna bakom ryggen och visa min vördnad genom att fälla mitt huvud och långsamt buga. För någon helg sedan gjorde vi en magisk sushi och nu det här. Superlativen börjar ta slut.
Tack igen för en underbar middag, men Esther, en fråga bara: -”Hur dansar man i Norge?” Vet du?

Smörstänkt pilgrimscarpaccio med underbar smakpalett – recept 4 personer
8-10 färska pilgrimsmusslor
1 knippe koriander
1-2 röda chilifrukter (finhackad)
1 lime (juicen)
1/3 gurka (skuren i små kuber)
1 mogen mango (skuren i små kuber)
1 knippe gräslök
grovt mörkt bröd (krutonger)
klarifierat smör

Lägg in pilgrimsmusslor i frysen så att de hinner stelna något och blir lättare att skära i lövtunna skivor.
Finhackad under tiden chilin i små bitar. Skär gurkan och mangon i små kuber om ca 5x5mm. Finhacka gräslöken.
Dela brödet i centimeterstora kuber och stek krispiga i smör.
Skiva musslorna och låt sedan vila i limejuicen i ungefär 5 minuter. Häll av musslorna och lägg upp på botten i en tallrik. Lägg över chili, mango och gurka. Droppa över ljummet skirat (och klarifierat) smör. Toppa med krutonger, salt, peppar, några blad från koriandern och hackad gräslök.

pilgrimscarpaccio

soppa på rostad paprika och sötpotatis

gratinerad kungskrabba

creme caramel

Cookalong – en meny signerad Gustav Trädgårdh och Arla

Uppe i smöret. Så kan man beskriva känslan av att tillsammans med andra extremt matlagningsintresserade människor få laga mat i redan fullpreppade kök med bra råvaror. På plats bland grytor och pannor stod jag plötsligt i en skog av kameror, mobiler och paddor. Jag log lite. Känslan av att inte vara galen ensam är ganska befriande. Där hörde jag hemma.
För några veckor sedan var jag på en cookalong med andra matskribenter och bloggare på Cajsa Warg på Kungsholmen i Stockholm. Idén var att vi, det matlagningsglada folket skulle få prova på Arlas tre helt nya smörprodukter. Som vanligt var jag lite misstänksam. Vadå nya smörprodukter? Pratar vi bara smör i ny förpackning? Kejsarens nya kläder? Mina tankar var många. Det vackra med smörets idé är ju lite att det just bara är smör. Vill man verkligen ha sitt smör på ett nytt sätt? Plötsligt kändes tanken på bara en ny förpackning ganska ok, varför hålla på att experimentera? Sedan vände jag helt. Det här kan ju bli bra. Redan nu blandar jag ju smör med rapsolja vid stekning. Ett klarifierat smör som kan stå framme i rumstemperatur och klarar av riktigt höga stektemperaturer är ju fantastiskt trevligt. Bara att värma upp och röra ned direkt i bearnaisen. Sprayburken som lägger en tunn dimma av smör och rapsolja på den magiskt kokta sparrisen är verkligen något för mig. Sjukt trevligt och lättanvänt och jag har redan funnit användning av samtliga nyheter.
Under 1,5 timme lagade vi och åt tre rätter. Stämningen var hög och den lite utdragna lunchen blev ett trevligt avbräck mot den uppvärmda microlunchlådan.

Kokt grön sparris med bearnaisesås, friterad Grebbestadsansjovis och pocherade vaktelägg – recept 4 personer
1 burk (80g)
1 ägg
1 knippe grön sparris
4 vaktelägg
1 citron
2 msk Kockserien Smör & Rapsolja Gourmet
100 g Kockserien klarifierat smör
50 g Panko (asiatiskt ströbröd)
50 g vetemjöl

Bearnaisesåsen
4 äggulor
2 tsk dragon
300 g Kockserien klarifierat smör
salt
tabasco
färsk dragon

Dubbelpanera ansjovisen i mjöl, ägg och ströbröd. Fritera sedan i det klarifierade smöret i ca 140 grader under 3 minuter eller tills ansjovisen är frasig.
Koka den färska sparrisen hastigt i saltat vatten under 1-2 minuter. Glasera med Smör- och rapsoljesprayen.
Lägg vakteläggen i juicen av pressad citron och låt ligga i ca 10 minuter. Häll sedan alltsammans i kokande vatten och låt ligga i ca 1 ½ minut.
Bearnaisesåsen. Vispa äggulorna, dragon och några droppar tabasco över värme tills äggen tjocknar (ca 65 grader). Vispa sedan långsamt ned 300 gram av det klarifierade smöret. Smöret bör hålla ungefär samma temperatur som äggvispet. Smaka och tillsätt finhackad färsk dragon efter smak.
Lägg upp sparrisen, ansjovisen och vakteläggen på en tallrik. Servera med en klick bearnaise.

Pasta Frutti di Mare med färska räkor och halstrade pilgrimsmusslor – recept 4 personer
500 g skalade färska räkor
8 pilgrimsmusslor
800 g färsk pasta
4 skivor dagsgammalt vitt bröd (skuret i kuber)
1 dl Kockserien Smör & Rapsolja Gourmet
1 klyfta vitlök
2 msk Kockserien klarifierat smör
en knippe rosmarin
svartpeppar
färsk basilika
parmesan
Kockserien Smör & Rapsolja Spray

Skala räkorna och spara skalen. Fräs sedan skalen i Smör & Rapsolja Gourmet i ca 20 minuter tills skalen fått färg. Separera bort räkskalen men behåll räksmöret till glasering av pastan.
Halstra musslorna i Kockserien Smör & Rapsolja spray i ca 2 minuter på varje sida tills de fått en gyllene yta.
Stek brödkrutonger av brödet i klarifierat smör tillsammans med rosmarin och vitlök.
Lägg den färska pastan i rikligt kokande saltat vatten. Låt koka tills al dente. Slå av vattnet men behåll någon deciliter att tillsammans med räksmöret glasera pastan med.
Lägg upp den färska pastan på en tallrik, lägg på räkor och pilgrimsmusslor. Glasera med en blandning av räksmör och pastavatten. Strö över krutongerna och kör över med några drag svartpeppar. Toppa med riven parmesan och färsk basilika.

Hasselnötssmulpaj med rabarberkompott och vispad vaniljgrädde – recept 4 personer
100 g hasslenötter
100 g smör
100 g hasselnötspasta
50 g socker
1,5 dl cornflakes
250 g rabarber
100 g syltsocker
3 dl vispgrädde
1 färsk vaniljstång

Grovhacka hasselnötterna och fräs tillsammans med smör, hasselnötsmassa och socker i ca 5 minuter. Tillsätt två nävar cornflakes, sprid ut på ett smörpapper och ställ in i kylen.
Hacka rabarberna i mellanstora bitar. Gör en rabarberkompott genom att koka upp rabarber och syltsocker och låt sjuda i ca 10 minuter. Låt svalna.
Servera med kompotten i botten, toppa med hasselnötssmulorna och en klick vispad grädde blandad med färsk vanilj från vaniljstången.

Joint venture – fredagsdrinken

Vi var i Prag för någon vecka sedan. Jag, Sofia och Esther, som gjorde feijoadan.
När jag reser väljer jag helst nya ställen varje kväll. Sofia och Esther känner nog lika. Trots detta var det omöjligt att hålla sig borta från det som blev VÅRT ställe. La casa Argentina. På La casa bjöds det på stora köttbitar, malbec-viner, goda drinkar, och livemusik. Livemusik – bara det. Ok, gubbklockorna börjar ringa, men jag kan faktiskt undra hur man har råd, i egenskap av krögare, att inte ha livemusik? Gästerna vill ju bara inte gå därifrån och det är definitivt enklare att beställa en drink till om man kan göra det till sköna latinorytmer. Bara lyckan i att på främmande språk höra en låt som man plötsligt känner att man måste få luftsjunga till. Att man inte kan språket spelar just då mindre roll. Jag har väl heller aldrig sittdansat så mycket som i Prag. Mitt pelvis var efter tre kvällar så uttänjt av allt rullande att jag fick krypa upp ur sängen på morgnarna. Jag är fortfarande inte helt återställd. Rullandet sker ofrivilligt mest hela tiden. Ett par ”baila baila” så är höfterna igång igen i både tid och otid.
Vi hann även bli riktigt bra på sexhändigt. Piano ni vet. Det var ett ytterst smart drag att måla tangenter på barborden och de breda barstolarna nedanför kunde man skjuta ihop till en liten minisoffa där man satt på rad och hade bra utkik över allt som skedde.
Latinoförälskelsen har väl i och för sig pågått ett tag nu, men utan planer är ett mål fortfarande bara en önskan. Så nu har jag äntligen bestämt mig. För att bli mer latino har jag bokat kvällskurser så att jag inom kort kan behärska både reggeatonmoves och partyspanska. Några ord vet jag ju redan: -”Bailando, corazon, te amo, cerveza, grande, por favor, uno, dos, tres…”
Dagens fredagsdrink är inte så mycket latino. Mer svensk-böhmisk, som jag. Nu blev jag kluven. Nåja, jag har blandat den tjeckiska aperitifen Becherovka med 2015 års Glögg från Blossa och skakat med is. De finner varandra förvånansvärt bra. Baila vidare in i helgen nu. Vamos!

Joint venture – recept 1 drink
3 cl Becherovka
6 cl Blossa Earl Grey 2015
krossad is
lime
citron

Slå ned i en shaker med krossad is. Skaka ordentligt och garnera med lime och citron.

joint venture

joint venture

foi gras

champagne

klocktornet i Prag

hard rock cafe Prague

Gimlet

not a drink, an eat!

TV-tower Prague

3awesome