Tournedos Homard – nyårsmat

info1
De senaste åren har vi firat nyår med grannar och vänner i området där vi bor. Vem som står värd för firandet är inte nödvändigtvis beroende av vem som inte hade det senast, utan handlar snarare om vem som känner för det och vem som med ett leende tar på sig att hålla i det. När det kommer till mat brukar vi göra det gott, men hålla det ganska så enkelt. Ibland har någon stått för allt, men som oftast snackar vi ihop oss innan. Någon bidrar med förrätt, en annan med varmrätt, ett tredje hushåll med efterrätt. Den egentligen enda stående rätten har väl varit Erikas ceviche. Den har liksom fått en hedersplats och får alltid inleda nyårsmiddagen. Utöver cevichen är det i matväg ganska öppet. Vi ägnar kvällen åt varandra, firar och har kul istället för att stå och slita i köket. Det mesta är förberett i förväg och skratten prioriteras.
Mellandagarna är däremot tid för matlagning. Bara den sedan länge efterlängtade ledigheten är skäl nog för mig att lyxa till det och alla vet att det alltid blir rätt tillfälle för champagne när den öppnas. Lite så fungerar dagarna hos Karlstein mellan jul och nyår. Vi äter och dricker gott, umgås med och utan vänner och passar på att unna oss det där lilla extra.
Trevligheterna på nyår till trots. Jag ska inte sticka under stolen med att jag någon gång drömt om att bjuda på en väl tilltagen nyårsupé i överflöd. Jag pratar vita dukar och linneservetter, höga kandelabrar, guld, bling, och stramt upplagda tallrikar med lyxiga råvaror som tournedos, hummer och tryffel. Ni vet vad jag menar. Har ni inte redan haft, så har ni åtminstone drömt om en sådan middag. Den enda skillnaden är kanske att jag främst drömmer om att laga den, medan ni andra, mer normalt funtade människor drömmer om att intaga den? Av den anledningen ställde jag mig lite på tårna när Scan för ett tag sedan hörde av sig och frågade om jag var intresserad att hjälpa dem att ta fram en modern nyårsrätt. Inslaget av modernitet har varit något av en utmaning, då nyårsmat samtidigt nästan ”kräver” sina klassiska inslag. I min nyårsrätt får tournedosen och hummern stå för det klassiska. Upplägg och garnityr får vara det moderna. Gott nytt år mina damer och herrar, det är bara några dagar kvar nu och hög tid att bestämma nyårsmat…

Tournedos Homard – hummertoppad oxfilé med hummerreduktion och champagneskum, knaprig ostronskivling och lila brysselkål på mâche – recept 4 personer.

800 g oxfilé (mittbiten)
2 färska humrar
brysselkål (lila)
mâchesallad
200 g ostronskivling
snacksmorötter (små)
ärtskott
smör- och rapsoljespray

(Jag börjar med hummerreduktionen nedan. Det är den som tar längst tid).
Sätt ugnen på 125 grader och parera oxfilén. Gnid in filén med flingsalt och nymalen svartpeppar. Stek sedan köttet runt om så att det får fin färg i en stekpanna. Lägg över i en ugnssäker form och låt köttet steka färdigt i ugn tills dess att innertemperaturen nått 54 grader. Lått sedan köttet vila i några minuter innan tranchering.
Brysselkålen ångkokar jag i en stor pastakastrull med nedsänkt durkslag. Innan servering sprutar jag brysselkålen med smör- och rapsoljespray. Det ger både en extra smakskjuts och en vacker glans
Morötterna kokar jag i några minuter så att de fortfarande har en krispig kärna. Innan servering steker jag på dem i en het grillpanna. Spraya morötterna med smörsprayen innan servering.
Rensa ostronskivlingen. Försök att behålla svampen hel. Stek den sedan lätt knaprig i smör.
Vid uppläggningen placerar jag en halv hummerstjärt ovanpå köttet. Hummerreduktionen drar jag ut över tallriken. Av brysselkålen och mâchesalladen placerar jag i små ”öar” som jag toppar med champagneskum. Ärtskott ovanpå köttet ger lite extra liv till upplägget.

Hummerreduktion – recept
smör att steka i
2 humrar (skal och innanmäte från två humrar, ej köttet)
3 msk tomatpuré
½ purjolök
1 palsternacka
½ dl cognac
3 dl vitt vin
7-10 dl vatten
koncentrerad hummerfond efter smak (ca ½ dl)
vetemjöl att toppreda med.

Skala humrarna. Se till att få ut stjärtarna hela. Klyv stjärtarna på längden och ställ undan kallt. Det är hummerstjärtarna jag använder i dagens recept. Klipp isär hummerskalen så att ben och leder öppnas. Stek sedan skalen i smör i en traktörpanna. Skalen ska stekas på ganska hårt. Tillsätt efter en stund tomatpurén och rör om. Höj värmen och slå över en skvätt cognac. Tänd på och flambera.
Slå över det vita vinet, vattnet och lägg ned bitar av purjolök och palsternacka. Låt sedan skalen sjuda under lock i minst 2 timmar. Jag fyller på med lite mer vatten vartefter det kokar bort. Mängden vatten är inte så viktig, knepet är att mot slutet låta en stor mängd av vätskan koka bort. Kvar behöver man egentligen bara precis så mycket vätska att det räcker till hela serveringen. 
Smaka av med koncentrerad hummerfond, salt och peppar. Sila bort skalen och grönsakerna. Toppred eventuellt med lite vetemjöl och låt sedan sjuda en stund till. Hummerreduktionen ska ha en stark smak av hummer och vara ganska salt. Den sista touchen kommer när man smakar av med extra (färdig) koncentrerad hummerfond. Reduktionen serveras i en mindre mängd än vanliga såser.


Champagneskum – recept
smör att steka i
1-2 schalottenlökar (finhackad)
2-3 msk koncentrerad grönsaksfond
2 dl mjölk
3 dl vispgrädde
3+1 dl champagne

Hacka schalottenlöken fint. Stek glansig i smör på medelvärme. Tillsätt 3 dl champagne. Låt koka upp och sjud tills cirka hälften av vätskan återstår. Tillsätt mjölk och grädde och låt sedan sjuda långsamt i ca 15-30 minuter. Rör om under tiden. Mot slutet silar jag bort löken och arbetar upp skummet med en stavmixer. Smaka av med salt, peppar och eventuellt lite mer grönsaksfond. Precis innan servering tillsätter jag ytterligare någon deciliter champagne medan jag jobbar med stavmixern. Servera omedelbart.

tournedos homard

(Detta blogginlägg är skrivet på uppdrag av Scan och är ett inlägg som jag erhållit ekonomisk kompensation för).

 

En oval julsill

För några dagar sedan gjorde jag romsenap. Snart kan jag även pricka av nästa julinlägg från listan. Julsill. I skrivande stund är det fortfarande lite på experimentstadiet, men jag tror på det här. Ni som följt med ett tag och vet vilka smaksättningar jag gillar kommer att bli föga förvånade. Idén kom nog redan till i somras när jag lekte lite med en ”ny” potatissallad. Till potatissalladen lånade jag smaker från ett annat och numera klassiskt grilltillbehör – den chilenska pebren.
Årets julsill smaksätter jag med koriander, lime, rödlök och chili. Nu kanske någon rynkar på ögonbrynen och tänker att dessa smaker står i direkt kontrast med allt som är juligt? Om denne bara visste hur fel denne har. Julen handlar väl om att äta gott? Den borde i varje fall. Åtminstone kanske mindre om vad vi ställer på bordet. Jag kan personligen inte se någon nytta i att stoppa munnen full med kanel, russin eller mandel bara för högtidens skull. Så bakbundna av traditioner får andra vara. Ok, ett kallt bra brännvin med pomerans tackar jag inte nej till, men just när det kommer till maten sneglar jag hellre framåt och serverar nya smaker med inte uteslutande klassiska råvaror. En viss koppling till det traditionella är dock roligt att behålla, när man får ihop det. På så sätt kan man liksom flirta både med gammal och ung.
Springer jag på ett julbord och möts av en sesamtoppad teriyakiströmming så jublar jag. Om en köksmästare vågar tänka utanför ramarna när julbordet spikas så står jag först i kön. Det bästa från de senaste julborden jag besökt har alltid varit det som stuckit ut, varit nytt eller överraskande. Så himla skönt när någon vågar. Det är det jag minns och det jag vill hylla. Våga tänk lite mer ovalt, var inte så fyrkantiga! Man får. Det är ok.
Tycker man ändå inte som jag så står det köttbullar och prinskorv med kokt potatis där i hörnet. Det är bara att ta för sig. Ät tills skjortknapparna sprutar. Jag bjuder!
Nä, in med lite nya smaker nu så att vi får snurr på det där julbordet igen. Med den här smaksättningen går det inte fel.

Pebresill – recept
840 g ”5-minutersill” färdig att smaksätta (nettovikt 420g)
1 kruka färsk koriander
1,5 lime (juicen)
2 röda chilifrukter
2 tsk sambal oelek
1/2 medelstor rödlök
2 dl crème fraîche
ca 100 g hellmans majonnäs
salt efter smak

Hacka korianderns stjälkar riktigt fint. Hacka bladen lite grövre. Kasta ner i en bunke. Finhacka rödlök och chili. Allt ska ner i samma bunke. Pressa över limejuicen.
Ha ned sambal. Låt allting stå och dra i några minuter.
Förbered sillen. Spola av den och torka den torr. Skiva upp i valfri storlek. Lägg åt sidan.
Blanda nu ned crème fraîche och majonnäs. Fortfarande i samma bunke. Rör om och blanda sedan ner sillbitarna. Blanda ordentligt och låt sedan vila i någon timme innan servering. Erfarenheten säger mig att sillen är bäst dagen efter. Men med just den här vet jag inte, kommer kanske inte veta. Jag ska kasta mig över den nu. Förhoppningsvis finns det något kvar imorgon och då vet jag mer.

julsill

julsill

En genusneutral romsenap

Är man verkligen matintresserad gör man sin egen senap. Åtminstone köper man en bra. Ha ha!
Jag undrar hur många seriösa matbloggare som i dagarna inte lägger upp recept på senap. De kan inte vara många. För mig har whiskysenapen blivit lite för grabbig och uttjatad. Alla ska göra whiskysenap. Jag tänker istället bidra med en romsenap till årets julbord. Hade det inte varit för att jag ska ha den på julskinkemackan hade jag mortlat ner lite mango och habanero i den. Kombinationen av mango och habanero är magisk. Den varianten av senap får bli något för vinterns korvgrillningar istället. Vi måste förresten bli bättre på att hinna med det där att komma ut och grilla. Att njuta även av ”vintern”. (Brrrr!) Kanske är det dags att köpa ett par skidor till pjäxorna som fortfarande står nya i garderoben efter två år? Jo, så är det nog. I år är det dags.
Jag vet egentligen inte alls på vilket sätt en romsenap skulle vara mindre grabbig, men den känns åtminstone inte lika gubbig? Ibland tänker jag att det är helt onödigt att ens kasta in mat i olika genusfack. Varför gör jag? Jag tänker för mycket och undrar om det inte blir whiskysenap till nästa jul ändå? Kör bara och sluta fundera så mycket.
Det är kul att göra senap. Det är enkelt, går snabbt och höjer statusen på skinkmackan rejält. Kasta ner den i ett vackert krus och slå en röd varm rosett om. Gulla sedan till det med en allmogesked och fota i varmt sken av en oljelampa framför en vacker gran med röda kulor. Där satt den bilden.
God jul på er!

Romsenap – recept
300 ml äppelcidervinäger
10 msk florsocker
160 g ljusa senapsfrön
4 msk senapspulver
1 dl mörk rom (Zacapa)
1 dl apelsinjuice
4 tsk flytande honung
salt & peppar

Sjud upp vinäger, socker och senapspulver tills det löser sig. Tillsätt senapsfröerna. Låt sjuda tills hälften av vätskan återstår.
Slå ner allt i en mixer och låt den jobba ett tag.
Tillsätt rom, apelsinjuice och honung. Låt kallna och smaka med lite salt och peppar.

 

Jullunch för Stockholms hemlösa 2015

Jag har väl aldrig ätit så mycket julskinka som förra året. Från första december fram till julafton gjorde jag i stort sett en julskinka om dagen i och med mitt skrivuppdrag på julskinkejobbet.se (Sidan är nu nedtagen). Det var nästan så att jag skämdes. Jag har det bra och är tacksam för det. Det blev mycket av det goda över, även om jag försökte återanvända så mycket av skinkorna till varje rätt som jag bara kunde. En del frystes in, mycket blev till matlådor, jag delade mycket med vänner och jobbarkompisar. En liten del julskinka slängdes tyvärr. Det blev oundvikligt och kändes så klart hemskt. Jag hade från början en idé om att skänka en del av det jag lagat till Stadsmissionen, men efter att ha hört mig för fick jag beskedet att de av hälsoskäl inte kunde ta emot mat om en obruten köldkedja inte kunde garanteras.
Istället för att direkt bidra med mat, blev jag ombedd att här på bloggen gärna tipsa om ”Jullunch för Stockholms hemlösa” – ett välgörenhetsevenemang som stadsmissionen anordnar.
I år vill jag gärna tipsa igen. I Kungsträdgården i Stockholm, den 17 december mellan kl. 11-14, är det för 4:e året i rad dags igen. Hemlösa bjuds på julgröt och skinksmörgås. Övriga gäster betalar 100 kronor för lunchen och av de pengarna går allt oavkortat till Stockholm Stadsmission. På stora scenen uppträder artister som Lindboms Akustiska, Magnus Lindberg, Will Crafoord/Just D, Tomas Brink, Anna Stadling, Micke Syd &Tommy Ekman samt Jan Johansen.
Medverka helst fysiskt, unna er lite julkänsla fylld av värme och solidaritet. Att medverka i tanken är fint, men gör inte så stor nytta, var då hellre lite mer konkreta och swisha en gåva. Mer information om jullunchen och hur man kan bidra finner ni här. God Jul alla.

jullunch

jullunch2

Heta havskräftor på stekhällen – sommarnostalgi

Det är få saker, när det är som mörkast, som gör mig så glad som att finna ”gamla” bra foton på somrig mat. Är bilderna dessutom obloggade ställer jag mig upp och applåderar. Har du tur kanske du får se mig dansa. Just den här gången gick jag verkligen loss ordentligt med kameran, vilket resulterade i många bra bilder som fångar just glädjen i att laga mat. Det vackra i skapandet.
Det är svårt att inte bli nostalgisk när man går igenom gamla bilder. F-n vad jag saknar den där stekhällen just nu. Jag vill ha tillbaka sommaren, även om den vädermässigt inte var mycket att ha. Jag vill laga och äta utomhus. Jag vill vara klädd i flip-flops, shorts och linne. När kvällen kommer, när det åter blir svalare, vill jag känna känslan av att ta på mig ett par mjuka slitna jeans. Jag vill med vänner dricka rosé i en skön fåtölj tills jag är smålullig. Jag vill känna hur solen bränner, jag vill tvingas sitta i skuggan en stund just för att jag bränt mig. Jag vill ta stegen upp på taket för att på en filt komma närmare och suga i mig de sista av den nedgående solens strålar. Jag vill sitta ute en ljummen sommarkväll, lyssna på musik och blanda tunga samtal med lätta. Jag vill vara filosofisk och ha friheten att diskutera stora frågor ur ett litet perspektiv. Jag vill fira hela natten för att någon annans fotbollslag vinner stora cuper. Jag vill sjunga med i hejarramsor jag aldrig tidigare hört på ett språk jag inte förstår. Jag vill dansa. Jag vill ha en sådan där sommarkväll, med en filt om mig, en kväll där samtalen bara flyter på och vinet aldrig tar slut och berusningen aldrig riktigt kommer. Jag vill låta sommarnatten rinna iväg för att vakna till ännu en dag. Jag vill börja om igen. Jag vill ha fler sommarnätter att minnas. Jag vill slippa känna saknad. Ge mig bara tillbaka min sommar så blir allt bra.
Åter igen. Ursäkta för att jag går bananas med bilderna denna gång…

Heta havskräftor på stekhällen – recept 4-6 personer
2 kilo färdigkokta havskräftor (delade på längden)
3 lime
2 krukor koriander (spara 1 kruka koriander till garnering)
4 msk sambal oeleck
3 röda chilifrukter (alt. 1 habanero)
2 solovitlökar
8 schalottenlökar (vanlig gul lök går bra)
2 förkokta majskolvar
1 L fisk-/skaldjursbuljong
1 flaska torrt vitt vin
koncentrerad hummerfond (att justera styrkan på buljongen med)
salt och peppar
2 klyftade citroner (att garnera med, pressa över maten)
Ljust bröd att doppa i buljongen.

Mängderna på ingredienserna i detta recept ska man ta med en nypa salt. (Höhö). Det är en helt annan sak att laga detta på en stor stekhäll, jämfört med i en vanlig kastrull. Jag säger inte att det blir godare på stekhällen, visst inbillar jag mig det, men att ta mängderna och laga i en ”vanlig” kastrull, det säger sig självt. På en häll kokar även vätskan lättare bort varför det alltid krävs lite extra. Kanske hamnar den egentligen bara på gräsmattan, när jag stökar om? Jag vet inte. Det viktigaste är dock inte mängderna utan balansen mellan syra och sälta samt buljongens fyllighet. Jag har ofta en flaska lämplig koncentrerad fond till hands, med en sådan är det enkelt att justera fylligheten på det jag lagar. Tänk dock på att den även bidrar rejält med sälta.

Jag hackar alla grönsakerna ganska fint. Vitlöken ännu finare. Korianderstjälkarna från båda krukorna ska med ned. Korianderbladen från en kruka spar jag till garneringen.
Stek sedan upp allt i smör och olja till dess att det är glansigt och fint och allt har mjuknat. Pressa över limejuice från 2-3 frukter.
Höj sedan värmen och slå över vinet. Hela flaskan. Snåla inte. Använd helst ett neutralt (riktigt) torrt vitt vin med bra syra. (Glömmer man att köpa vitt vin är det bara att springa till butiken och köpa några flaskor matlagningsvin. Det är absolut inte samma sak, men vad ska man göra när kvällens rätt redan är satt och man glömt).
Låt vinet koka bort. Tillsätt sedan buljongen. Hettan justerar jag efter en stund med sambal. Låt sedan allt koka ned till dess att det doftar och smakar gudomligt. Det gör det när lite drygt hälften av vätskan återstår.
Mot slutet vänder jag ner kräftorna. Havskräftorna är ju redan färdigkokta och ska därför bara ta smak och bli varma.
Garnera med citronklyftor och grovt hackad koriander. Gärna i mängder. Servera havskräftorna i djupa tallrikar. Ös kräftorna med buljongen och servera med ett gott levainbröd och kanske en aioli.
Jag vill säga att man ska servera ett passande vitt vin till, men eftersom det är sommarmat, varmt ute och strupen är torr väljer jag hellre en Corona ur ishinken och trycker ned en lime. Ölsäsong liksom. Såklart.
ingredienserna framme

Mise en place

Mise en place

löken går ned med en klyfta lime

början till buljongen

IMG_2899

IMG_2901

IMG_2906

IMG_2929

IMG_2944

IMG_2942

IMG_2938

IMG_2936

IMG_2935

IMG_2980

IMG_2996

havskräftor

snart heta havskräftor

heta havskräftor

heta havskräftor

havskräftor

heta havskräftor

rosé

heta havskräftor

Thomas Karlstein

heta havskräftor

heta havskräftor

Thomas Karlstein

IMG_3024

IMG_3030

IMG_3019

IMG_3034

Västerbottensufflé med Kalixlöjrom – Nobelmat

December brukar vara en händelserik månad. Stressig såklart. Men. Månaden innehåller även en dag som förgyller vardagen. Jag har blivit något av en expert på att finna sådana stunder. I denna tid av köld och mörker, är allt som bryter av uppskattat. De roliga stunderna bedövar. Våga prova livet någon gång och ångra inget, det blir roligare så. Mitt knep är att urskiljningslöst greppa alla stunder som passerar förbi, även den löjligaste ursäkten är god nog.
Det är Nobelfest ikväll, jag har ju inte fått någon inbjudan i år heller, men jag blir ändå alltid påmind. Nobeldagen har för mig blivit omöjlig att missa. Jag ska berätta varför. Den första ledtråd jag alltid får är när Sofia på en tillsynes vanlig vardagsmorgon står i badrummet iklädd svart långklänning och speglar sig lite extra. Stora sminkväskan står framme. Trots att infallet numera är återkommande, behöver jag alltid så tidigt på morgonen lite betänktetid för att åter förstå vad som pågår. Någon gång under tandborstningen brukar det slå mig. –”Ah, Nobel nu igen.” Det är precis som att jag blir lite extra stolt över mig själv när jag kommer på det utan att behöva fråga.
Tilltaget är framförallt en rolig grej, men jag gillar även idén bakom, att ta med och ned ”Nobel” till barnen och att du, med ditt infall, gör Nobel mer verkligt. Kanske kan det inspirera en liten miniEinstein att sikta högre, men oavsett förekomsten av framtida nobelpristagare i din skara elever eller inte? Jag skulle göra vad som helst för att få se barnens miner, även om de nog numera är ganska härdade av dina upptåg.
Innan vi snackar Nobelmat vill jag gärna att ni målar upp en bild för er själva. Föreställ er Sofia på väg till jobbet, hur hon sminkad och gnistrande, i tight klänningsfodral strular med garageportens tröga lås, hur hon i högklackat tvingas klättra in och ut ur sin gröna skruttfiat. Här snackar vi kontraster. Ett ljus i mörkret. Handen på hjärtat. Den ”bilden” är för mig den största behållningen av hela Nobeldagen.

Västerbottensufflé med kalixlöjrom – recept 10 personer
5 ägg
4 dl vispgrädde
400 g riven västerbottenost
100 g Kalix löjrom
1 dl smetana
3 msk hackad rödlök
dill
smör och rapsoljespray

Sätt ugnen på 200 grader.
Vispa upp äggen med vispgrädden, tillsätt den rivna västerbottenosten. Spraya en lämplig form, gärna en teflonbelagd springform, med smöroljan. Slå ned ostblandningen i formen. Ostblandningen bör nå en höjd av ungefär 2 cm.
Grädda i ca 20 minuter eller tills sufflén fått fin färg. Låt sedan sufflén kallna, gärna i kylskåp över natten.
Lossnar sufflén lätt kan man ta ur den ur formen. Verkar den sitta fast skär jag den i bitar om 2×2 cm direkt i formen. Med en stekspade är bitarna enkla att få ur.
Lägg upp munsbitarna i serveringsskedar. Toppa med en knivsudd smetana, kalixlöjrom, lite finhackad rödlök och skuren dill. Servera med passande favoritchampagne.

pol roger

Thomas Karlstein

Surdegsbaguetter – om att fly en bakning

Jag må inte ha något hipsterskägg att odla surdeg i, men vad gör väl det nu när Kronjäst har lanserat sin färdiga surdeg. Ni som känner mig väl, vet att jag inte direkt ställer mig upp och jublar när det kommer till bakning. Jag älskar nybakat bröd, helst ljust, med salt smör och goda pålägg, men utöver frosseriet, ett av mina karaktärsdrag, är det där med bakning inte riktigt min grej. Främst tror jag det handlar om hur mitt kök ser ut efteråt. På bänken finns öar av fasttorkade degrester och mjölet under mina fötter gör klinkergolvet halt. Efter en stunds bakande börjar jag fäkta illa och vill helst bara fly. Trots två diskmaskiner är det precis som att berget med degbunkar, byttor och slevar växer oproportionerligt till vad jag får ut i bröd. Skulle diskberget stå i proportion till god smak eller resultat, slutar det ändå med att jag inom några timmar har ätit upp allt bröd.
Efter en stund av fokuserat binge-bread-eating dör jag lite på soffan. Skjortknapparna sprutar och dimman av kolhydratsångest vägrar spricka upp. Min mage gör. Börjar beskrivningen bli målande och verklig? Det beror på att historien är helt sann. Jag har inte ens bemödat mig att ändra några namn. Jag var där.
I söndags skulle jag baka bröd på surdeg. Då jag blandat ihop ingredienserna till första degen, kom en intresserad Sofia. En stund efter att jag med viss baktanke fått Sofia att ta över knådningen, backar jag långsamt ut ur köket med ansiktet fortfarande vänt emot henne. Jag har hört att man ska göra så när man vill undkomma en björn i skogen. Även om jag flydde i ro, var faran för mig högst verklig. Väl ute ur köket och säker runt hörnet, var jag fri. Jag tassade iväg och kunde ägna mig åt annat.
Några timmar senare, med samtliga bröd gräddade, hamnade hela familjen i TV-soffan. Jag njöt av det nybakade brödet och kände mig nöjd. Lagom till andra serveringen bröd levererades dessutom en sedan länge beställd vitlökssalami av grannpojkens fotbollslag. Perfekt. Vi åt och åt och efteråt kan det ha hänt att jag  slumrade till en stund?
Det jag inte skulle lyckas undkomma var dock röjningen av köket. Allt var kvar. Det obligatoriska diskberget, brända bakplåtspapper med flyktigt mjöl, fläckarna av degrester och högen med intorkade bunkar och verktyg. Från soffan hör jag någon ropa att man ”ska” spola bort mjöl med kallt vatten. Min gamla hemkunskapslärare sa alltid samma sak, men jag lyssnade inte då heller. Jag har ju provat, så jag tog mig istället rätten att grimasera nedvärderande och tänka att det beror på HUR varmt vatten man använder och HUR generös med diskmedel man är. Jag kan ha fel, men stå gärna där vid diskhon och frys händerna av er. Att diska degbunkar är sannerligen livets fröjd, så dröj gärna kvar en stund och njut lite extra.
Den färdiga surdegen då? Blev brödet gott? Såklart det blev. Faktum är att brödet dukades fram totalt 4 gånger den dagen och känslan var att jag på bara några timmar tagit igen för ett halvår nästan helt utan bröd. Jag kunde inte sluta äta.
Framför allt är den färdiga surdegen praktisk, när man saknar odlingsskägg eller då man bara får ett plötsligt infall att baka surdegsbröd. Till nästa gång behöver jag bara komma på hur jag ska komma undan disk och röjning av köket. DET blir en utmaning.
kronjäst hemsida finns många roliga tips om vad man kan hitta på med den färdiga surdegen. Jag valde de kalljästa surdegsbaguetterna. De var fantastiskt goda. Jag toppade några olika baguetter med bl.a. parmesanflarn, vallmofrön och havssalt. Lycka till med bakningen.

Kalljästa surdegsbaguetter – recept 4 st bröd
25g (1/2 pkt) KronJäst för Matbröd
1 påse  KronJäst Surdeg Fullkornsvete
6,5 dl vatten
15 dl  vetemjöl, special
3 dl grahamsmjöl
2,5 tsk havssalt
topping – vallmofrön, parmesanflarn, havssalt

Lös jästen i en mindre mängd av vattnet i en stor bunke. Blanda sedan ned resten av vattnet med samtliga andra ingredienser och kör samman allt i maskin. Blanda/knåda väl i drygt tio minuter, Dubbla tiden om du knådar för hand.
Låt sedan degen vila i bunken under plast i 2-3 timmar. (Låter du degen kalljäsa i kylskåpet så kan du låta degen jäsa minst den dubbla tiden).
Häll försiktigt upp på mjölat bakbord. 

Dela degen i längder och rulla ut till plåtlånga baguetter. Lägg upp på plåt, skär snitt i baguetterna. Mjöla och jäs framme i 45 minuter.
Sätt ugnen på 250°C.
Grädda i i ugn under cirka 15 minuter eller tills det att bröden blivit härligt krispiga. Låt kallna otäckta på galler.

surdeg

(Jag har fått produkterna för att kunna baka surdegsbaguetterna från KronJäst, initiativet är en del av deras PR-kampanj att få matbloggare att uppmärksamma den nya surdegsprodukten).

Majskyckling i lergryta med sås på curry och äpple

Ungefär när jag flyttade hemifrån lanserade Sveriges största kycklingproducent en reklamkampanj som gick ut på att det skulle ätas kyckling varje fredag. Vi gjorde då, sjöng melodin själva varje fredag, men har släppt tanken och upphört med kyckling på fredagar sedan länge. När det nu blir kyckling blir det helst majskyckling. Till er som vågar påstå att det inte är skillnad på majskyckling och vanlig? Våga prova. Unna er majskyckling för första gången och köp bara halva flaket öl istället. Nu var jag så där dryg igen, men jag noterar och tar med mig till den självterapi jag ständigt befinner mig i.
När jag var nyutflugen köpte man fortfarande oftast kycklingen hel. Alternativen var få. Jag som älskar kött som tillagas med ben kan bara beklaga de gånger jag köpt den lösryckta filén och försökt göra något gott. Det känns närmast som en omöjlighet att lyckas. Det blir bara torrt. En hel majskyckling däremot, i lergryta. Hur gör man för att misslyckas? Berätta inte! Någon i detta avlånga land har säkert (miss-)lyckats och då kommer det väl hänga över mig som ett dåligt omen och jag får ta tillbaka allt jag just skrivit.
Idag har jag tagit en majskyckling, kört den i lergrytan och lekt lite med en av mina favoritsåser. Jag tog min gamla äppelsås och tillsatte lite curry madras. Att något så enkelt kan vara så gott…
…visste jag ju, det är därför jag alltid rycker fram detta kort, nu med curry, när jag inte har en aning om vad jag ska laga. Här är mitt bakfickekort. Perfekt när man vill äta gott, bara vara eller när gästerna är flera. Den står upp gott vid många tillfällen. Inget att skämmas för. Helt tvärtom.

Majskyckling med citron i lergryta – recept 4 personer
1 majskyckling (ca 1,7 kg)
1 citron
gräslök
1 gul lök
2 dl vitt vin
salt och peppar
smör- och raps olja
soja

En halvtimme innan jag börjar med kycklingen ställer jag lergrytan under vatten.
På skärbräda knådar jag in kycklingen med rikligt av salt och peppar. Sedan lägger jag ned den i lergrytan. Citronen pressar jag över. De överblivna skalen stoppar jag in i kycklingen. Omkring kycklingen stoppar jag grovt skurna skivor eller klyftor av gul lök, vitlök och grovt hackad gräslök. Vinet slår jag bara rätt över. Jag avslutar med att pensla kyckling med en blandning av smör, rapsolja och soja.
Kycklingen i den täckta lergrytan åker sedan in i kall ugn. Temperaturen sätter jag på 250 grader. Efter ca 1,5h brukar kycklingen vara färdig. Man märker när köttsaften är klar och lårbenen släpper lätt från kroppen. Servera med såsen nedan och basmatiris.

Gräddig äppelsås – recept 4 personer
50 g smör
2 svenska rödgröna äpplen av Katjatyp (grovt hackade utan skrutt)
2,5 msk curry (madras)
1 grovt hackad gul lök
3 dl torrt vitt vin
1 torkad röd chili
1,5 msk strösocker
5 dl kycklingbuljong
5 dl vispgrädde
svartpeppar

Stek på de grovt hackade äpplena och löken, med curry i smör. Tillsätt socker och låt allt nästan bli mjukt kanderat. Stek inte för hårt. Tillsätt vinet och låt sedan nästan all vätska sjuda bort.
Ha i kycklingbuljongen och koka ner tills dess att ungefär hälften av buljongen återstår. Slå över grädden och låt sedan långsamt reducera.
Sila över såsen till en mindre kastrull. Jag reder sällan min sås, får den puttra tillräckligt länge får den rätt konsistens ändå. Annars går det bra att toppreda den med lite maizena eller vetemjöl. Smaka eventuellt av med peppar. Servera med ris.

majskyckling

majskyckling