Pass over – fredagsdrinken

Så var det påsk igen. Som liten var det min absoluta favorithögtid. Jag vet inte varför, men förmodligen för att våren var här? Kanske för påskäggen. Godis i ägg fick jag av farmor och farfar, påskpresent fick jag av mamma och pappa. Mer godis fick jag av mormor och morfar. Då, för dryga 20 år sedan, hade mina mor- och farföräldrar sina husvagnar uppställda på vår tomt på landet. Ett väldigt trevligt arrangemang, även om jag idag inte riktigt förstår hur mina föräldrar alltid orkade med. Det var väl någon slags lösning, då de alla campat ihop sedan långt innan jag föddes. Som barn tänkte man dock inte så, det var bara underbart, i första hand var det väl härligt  att ha dem kvar i livet. I andra hand att kunna ha alla så nära och så ofta. Sa jag att vi snittade kanske 50 landetbesök om året?
På landet var vi alltid ute. Vi grillade korv och satt timtals i ring runt en brasa. Ja, det var väl ungefär det vi gjorde. Om vi inte drack kaffe, åt mandelkubb eller lekte gömma nyckeln i någons förtält förstås. Kurragömma! Vilka gömställen jag hade. På påsken höll jag alltid påsktuppen under armen. På påsken var vi oskiljbara. Påsktuppen – ett resligt, färggrant och ganska hårt stoppat ”gosedjur”. Till slut blev jag så stor att jag kunde ryta ifrån när tuppen skulle läggas undan vid högtidens slut. Sedan dess har tuppen ständigt varit framme. Om den finns kvar? Nu fick jag lite kalla kårar. Var är påsktuppen? Det var ett tag sedan vi sågs. Förlåt att jag släppte dig, men när jag skaffade flickvän fanns det helt enkelt inte plats för er båda.
När jag inte hängde med tuppen sprang jag nere vid ån och jagade fisk. Vattendraget var kanske 40 cm djupt. På våren, omkring påsk, fullständigt kokade den över med lekande mört, abborre och gädda. Jag vet att det var en Å, medan bönderna envist menade att det var ett krondike mellan två sjöar. Med åldern blev mina hemgjorda vapen allt mer avancerade. Först var det pilbågar och slangbellor, men straxt innan tonåren såg jag nog mer ut som en minitarzan. I bältet en slipad sabel av ett styvt sågblad, i handen ett bambuspjut av en plogpinne i vars kluvna ände jag najat fast ett tillslipat tigersågblad. På ryggen ett väl tilltaget luftgevär med kikarsikte. Mina byxor som ständigt var våta upp till knäna kunde inte dölja det. I min egensydda kamoflagebasker med erövrade  prickskyttemedaljer var jag livsfarlig. Jag var sämre på att binda lianer över ån. De tunna ungasparna på var sida av vattnet i vars stammar jag knutit fast repet höll helt enkelt inte min vikt. De bågnade när jag var halvvägs över och linan stod som ett ”V” ovan det strömmande vatten jag skulle korsa. Jag var fast i dess lägsta punkt och var snart tvungen att dra upp knäna för att undgå vattenytan. Efter några minuter, jag är envis, var det bara att kapitulera. Jag släppte linan, stod nu i ån och precis där var stövlarna helt fyllda. Våga vägra använda bron 5 meter bort! Hemma igen gjorde mamma ett kryss bredvid tvättmaskin, kastade fram ett par nya byxor och konstaterade att det var femte gången jag ”plurrat” den helgen. Än så länge…
Idag saknar jag lite det där, att bara leka vid ån och komma hem när någon ropar. Jag lägger ju fortfarande i mjärden när jag är på landet. Jag drar som oftast av några salvor med luftbössan och jag täljer fortfarande gärna visselpipor, även om Eyvind inte längre vill ha några. Jag är dock himla dålig på det där med bambuspjut och sablar. Inte heller har jag längre några fällor att fånga nötskrikor i. De har ruttnat sönder. Av min trädkoja vid ån återstår snart bara en rostig låsbygel. Jag vet att naturen finns kvar i mig, men med åldern har jag blivit bekväm. För bekväm. Jag hoppas verkligen att denna vår kan bjuda på fler härliga grillstunder vid något vattendrag. Jag tänker faktiskt se till att den gör. I sommar ska jag dessutom flugfiska och till hösten, vem vet, kanske är det dags att skjuta ett rådjur igen? Tror det är dags nu. Innan dess, ikväll, har vi korsfest och lagar god mat. Jag har massa spännande idéer på gång. Nu nog med påsknostalgi. Ha en trevlig långfredag!

Pass over – recept 1 drink
4 cl advocaat (ägglikör)
3 cl ljus rom
1,5 cl vispgrädde
(riven kanel och vaniljstång)

Skaka samtliga ingredienser i en shaker med is. Sila upp i väl kylda glas. Toppa med lite zestad kanel och en vaniljstång. Njut den gärna som dessert.

pass over

pass over

Ved, aska och ett perfekt ägg

Den här rätten gör jag mest för att det är roligt, även om den också självklart är god. Gästernas miner är obetalbara när de inser att de just serverats förkolnad ved med aska. Är det möjligt? Det enda de med säkerhet kan identifiera är möjligen ägget. Personligen tycker jag att både aska och ved är ypperliga tillbehör till ett perfekt ägg. Tycker ni inte?
Jag har alltid gillat när mat överrumplar. Fram tills nu har det mest varit smaker som fått överraska, så när jag sprang på den här idén tog det bara minuter innan jag beställt hem ingredienser för att kunna återskapa.
Den förkolnade veden är i själva verket cassava som fått sjuda i vatten med svart karamellfärg. Den grå askan är från början tryffelolja, som sedan blandats med maltodextrin som får oljan att anta en pulverliknande konsistens. Askan med bibehållen smak av tryffel återfår på någon sekund formen av olja när den stoppas i munnen. Vid sidan, till cassavan, serverar jag skirat smör.
Det här ska bli så kul…

Ved, aska och ett perfekt ägg – recept 4 personer
1 cassava
2 msk svart karamellfärg
1/2 msk salt
vatten för att koka cassavan
25 g skirat (klarifierat) smör till servering

40 g tryffelolja av svart tryffel
15 g maltodextrin (mängden bör ses som en riktlinje)
1,5 g salt
svart färgpulver (anpassa mängden till önskad färg på askan)

4 ägg
tryffelsalt

Förbered ett sous videbad. Sätt temperaturen på 64 grader. Lägg ner äggen och sätt en timer på 1h.
Dela cassavan i ca 4 cm långa bitar. Någon delar jag även på mitten på längden. Sjud sedan med vatten och svart karamellfärg i ca 25 minuter.  Man kan prova om de är färdiga med en gaffel. När de är färdiga tar jag upp bitarna. Putsar lite och torkar sedan med en hårtork(!)
Under tiden cassavan sjuder förbereder jag askan. Jag blandar svart färgpulver, maltodextrin och salt till det har färgen jag är ute efter. Sedan droppar jag försiktigt ned oljan. Rör tills det blir ett pulver. Vill det klumpa sig tillsätter jag mer maltodextrin. Var inte blyg. Maltodextrin är så otroligt poröst.
När cassavan ser torr ut lägger jag upp. Jag avslutar med ägget som jag först kläckt försiktigt över en hålsil. Det får den yttre vitan, som är uppbyggd av ett annat protein än den ”inre” vitan att rinna av. Allt blir snyggare så.
I en liten skål serverar jag skirat smör och en bukett gräslök.

ved, aska och ett perfekt ägg

det perfekta ägget

Manhattan – fredagsdrinken

Det här med fredagsdrinken börjar nästan gå till överdrift. Jag älskar det. Vårt gästrum har blivit fotostudio, och snart ryker linneskåpen för att ge plats för matmaskinerna. Jag vet inte hur jag lyckades övertala Sofia om just den rockaden, kanske har hon tröttnat på att stå i ett regn av sifoner, rökmaskiner eller bunkar varje gång hon öppnar ett överskåp? Nåja, det finns de som är värre. Jag ligger i lä. Tro mig.
Sedan jag började blanda in rekvisita i drinkbilderna har jag haft riktigt roligt. När kraven stiger presterar man bättre. Jag stormtrivs.
Att jag inte alltid kommer ihåg att plocka undan alla detaljer efter varje fotosession kan också innebära att man hamnar i roliga och oväntade situationer. För några veckor sedan fick jag förklara för svärmor varför det låg taggtråd, silikonolja, handklovar och geishakulor på ”deras” nattduksbord. En nyfiken svärfar, endast några steg bakom, fick därmed svar på vad de två små nycklarna han hittat på sängen gick till.
I några veckor har jag kört lite knepigare drinkar med skum, avkok, sockerlösningar och specialingredienser. Idag blir det en unforgettable på endast tre ingredienser. En Manhattan. I originalreceptet används kanadensisk rågwhiskey. Jag väljer att istället använda en amerikansk bourbon. Den blir mildare då. Används skotsk whisky har man en Rob Roy. Drinken har sägs ha sitt ursprung från the Manhattan club på Madison avenue. Året ska ha varit 1874. Kanske var Manhattans skyline inte fullt lika imponerande då?

Manhattan – recept 1 drink
5 cl Jim Bean
2 cl Martini rosso (röd vermouth)
några stänk Angostura eller annan bitter

Skaka bourbon och vermouth i en shaker med is. Sila upp i kylda glas och skvätt över lite bitter. Garnera med ett cocktailkörsbär. I originalet ett Maraschinokörsbär med skaft.

Manhattan drink

manhattan

Pilgrimsmussla, Bloody Maryskum, peppar- och citroninfuserad vodkakaviar

Det är så typiskt mig att skriva ett blogginlägg om det som fortfarande bara är en idé. Vet inte hur många halvfärdiga, eller i värsta fall helt färdiga utkast jag har där det jag sedan lagat eller blandat inte blivit tillräckligt bra för att publicera. Jag förlorar mig själv i ett moln av hybris och smått euforisk över det som endast är ett ouppnått mål, hyllar jag mig själv som geni i förväg. Jag köper råvaror, lägger ned tid och sen? Sen blir det ”bara” gott. Är man dessutom nöjd med text och foto svider det lite extra. I skrivande stund är jag där igen, men den här gången vet jag att det kommer bli fantastiskt. Kalla mig oförbätterlig.
Idag slår jag ihop fredagsdrinken med förrätten. Planen är att servera en halstrad pilgrimsmussla i sitt skal. Pilgrimsmusslan toppar jag med pärlor på peppar- och citroninfuserad vodka. Tillsammans med musslan i skalet vilar ett skum på Bloody Mary.  Är inte den här idén den bästa på länge så vet inte jag. Helt onödigt att provlaga. Skönt att inlägget nu är färdigskrivet. Dags att gå ut i köket…
…så nöjd!

Pilgrimmussla, Bloody Maryskum, peppar- och citroninfuserad vodkakaviar – recept 2 personer
6 pilgrimsmusslor
gräslök
blad av stjälkselleri
smör och olja till stekning

3 dl tomatjuice
1 citron
6 droppar worcesthershiresauce
1 tsk srirachasås
2 krm sellerisalt
proespuma cold  (5-10%  av Bloody Maryblandningens vikt)

1 dl vodka
30 svartpepparkorn (rostade, lätt mortlade)
citronskal från en halv citron (det yttre gula)

Blanda tomatjuice, saften från en citron, worcesthershire, sriracha och sellerisalt med uppmätt vikt proespuma cold. Blanda allt med en stavmixer. Sila sedan ned i en sifon. Kör i två gräddpatroner, skaka och låt stå kallt i en timme eller mer.
Häll ner vodka med svartpepparkorn och några bitar av citronskal i en sifon. Sätt på toppen och kör i en gräddpatron. Skaka och låt sedan stå en stund. Sila sedan genom ett tefilter. Den infuserade vodkan blir smaksättning. Huvudregel vid vanlig sfärifikation är att använda 0.5% sodium alginat av den totala smaksättningens vikt. Kalciumbadet som de ska ned i består av 1% kalcium laktat. Tillvägagångssättet finner ni här.
Stek pilgrimsmusslorna och lägg åt sidan. Spritsa genom sifonen ut Bloody Maryskummet i botten av skalen, lägg ned pilgrimsmusslorna och toppa med vodkakaviar, gräslök och något blad av stjälkselleri.

pilgrimsmussla med bloody maryskum och pepparinfuserad vodka

Indiska köttbullar med pistage och gurksallad

info1
Jag hör fler och fler som tar till sig det här med matkassar. Man kan förstå varför. Konceptet är enkelt. Man beställer via nätet och efter några dagar får man råvaror levererade hem till ett bestämt antal middagar framöver. Med i kassarna följer tydliga recept och instruktioner. Fördelarna är många. Det är tidssparande, man slipper bära tunga kassar, man behöver inte ens argumentera inför sin sambo om varför det är bättre att just denne handlar istället. Vidare upplever jag middagarna som varierade och maten har ett genomgående högt näringsvärde.
Ett problem kvarstår dock. Hur väljer jag matkasse? Vilka leverantörer är andra nöjda med? Är de dyrare verkligen bättre? Aktörerna är många och det är lätt att frestas av prova-på-erbjudanden och lockgåvor. Jag vill ju bara ha den bästa produkten utifrån mina egna preferenser, utan att för den delen behöva sitta och leta i oändlighet.
En bra sida som redan har gjort allt tråkigt jämförelsearbete åt dig är matkasse.se. Härifrån är det enkelt att handla direkt. På sidan behöver man bara skriva in sitt postnummer. Ett knapptryck senare presenteras de företag som levererar just hem till dig. Vill man dyka djupare kan man välja att förfina sin sökning. Redan färdiga förslag på filtreringar finns presenterade och jag får enkelt stöd om jag vill söka mer passivt. Jag kryssar i två rutor och har därmed berättat att jag söker efter ekologisk mat som är barnvänlig. Smidigt. Det jag gillar bäst är hur redan min första sökning genererar en lättöverskådlig lista på olika alternativ, där information om pris, kundomdömen och utförande presenteras. Enklare att välja än så utan att få känslan av att man förbisett någon aktör blir det inte.
Matkasse.se kan närmast beskrivas som en portal, där du som konsument snabbt hittar rätt. När du stänger ned sidan finns det en stor chans att ”det där med mat från nätet” plötsligt inte längre är något du skjutit upp på morgondagen.
Ni som känner mig närmare vet ju att jag minst en dag i veckan, oftast söndagar, beger mig iväg för att äta indiskt. Idag stannar jag hemma och lagar själv. Receptet hämtar jag från Linas matkasse. Det blir indiska köttbullar i smakrik sås, toppat med pistagenötter och en frisk gurksallad därtill. En komplett rätt. Detta är ett bra exempel som visar hur spännande det kan bli när man får lite hjälp med inspirationen. Vill jag sen som lekfull hemmakock sätta min egen prägel så står det mig fortfarande fritt. I min version av receptet blandar jag ned några russin och toppar med riven kokos.

indiska köttbullar

Indiska köttbullar med pistage och frisk gurksallad – recept 4 personer
1 citron
1 dl vispgrädde
1/2 grön chili
1 gul lök
1/2 gurka
nötfärs ca 500 g
persilja 1/2 kruka
pistagenötter (osaltade ca 150 g)
1/2 rödlök
3 st vitlöksklyftor
3 1/2 dl basmatiris
1 krm chiliflakes
1 tsk curry
1 tärning kycklingbuljong
1 tsk ingefära (malen)
1 tsk kanel (malen)
1 tsk kardemumma (malen)
1 dl vatten
1 msk olivolja
1 tsk salt
2 msk smör
2 tsk socker
1 1/2 tsk spiskummin
1/3 dl ströbröd
1 msk vetemjöl
3 dl mjölk
(3/4 dl russin)
(2 tsk zestad färsk kokos)

Koka riset enligt instruktionerna.
Blanda ströbrödet med mjölken i en bunke. Låt svälla i några minuter.
Pressa sedan ned 1 vitlöksklyfta i bunken. Tillsätt spiskummin, kanel, kardemumma, ingefära och salt. Ha ned färsen och blanda väl. Jag använder händerna. Det är viktigt att ströbrödet blandas ut väl i färsen.
Forma ca 16 köttbullar. En jämn storlek är viktigare än antalet.

Strimla den gula löken och finhacka resterande vitlök.
Fräs upp smör med lök och vitlök i en stekgryta eller panna med höga kanter.
Blanda sedan ned vetemjölet. Rör om. Ha i mjölken, grädden, vattnet och tärningen med kycklingbuljong. Krydda upp med curry, chili flakes och socker. Låt sjuda ihop i några minuter. Smaka av med peppar och salt.
Lägg sedan ned köttbullarna och låt sjuda under lock i 7-9 minuter eller tills de är klara. Rör om några gånger under tiden. (Här har jag även ned en näve russin, men de ingår inte i originalreceptet).
Under tiden förbereder jag gurksalladen. Dela gurkan på hälften. Halvera sedan den ena halvan på längden och gröp ur kärnorna med en matsked. Tärna gurkan fint. Finhacka en halv chili och en halv rödlök. Placera allt i en skål med gurkan och blanda med saft och zest från en citron. Smaka av med salt och olivolja.
Mortla pistagenötterna grovt.
Servera slutligen de färdiga köttbullarna med basmatiris. Den friska, lite syrligare gurksalladen blir ett bra komplement till den gräddiga såsen.
(Över den färdiga grytan river jag gärna färsk kokos precis innan servering. Pistagenötterna serverar jag direkt vid bordet. Jag tycker de förblir mer knapriga och är godare så).

frisk gurksallad

indiska köttbullar

(Detta inlägg är sponsrat av matkasse.se och är något jag erhållit ekonomisk ersättning för).

Vodka Martini green – fredagsdrinken

Hemma igen efter några dagar och nätter i Rom. Som ni kanske såg i föregående inlägg var jag lite smått lyrisk. Det var med en lätt Rombaksmälla som man mötte det grå rusket hemma igen, men vad sjutton, det händer ju roliga saker hemma också. Nästa weekendresa bokades redan igår och imorgon väntar stor latinofest på söder. Ska bli skönt att få släppa loss lite efter de trevliga, men förhållandevis lugna kvällarna i staden dit alla vägar leder. Imorgon behöver jag i varje fall inte sittdansa.
Ikväll lagar jag gott italienskt, det kommer förmodligen bli mycket sådant ett tag framöver. Inte svårt att få matidéer i Rom. Innan dess en fredagsdrink såklart. Kvällens fredagsdrink kom över mig, när jag satt på trappavsatsen där jag satt i Rom. Nedanför mig löpte den strandpromenad vilken Bond häromsist bestämde sig för att ”parkera” sin bil bredvid. Jag tänker mig en Vodka Martini green. Skakad såklart.

Vodka Martini green – recept 1 drink
4 cl vodka
1 cl martini (extra dry)
1 cl citronsaft (färskpressad)
1 cl flädersaft (koncentrerad)
175 g gurksaft
175 g citronsockerlag
30 g Sosa Proespuma cold

Blanda gurksaften med sockerlagen. Tillsätt proespuman och kör runt allt i någon minut med en stavmixer. Häll ned allt i en sifon, kör i 2 gräddpatroner och låt sedan stå kall i kyl i ca 2 timmar. Skaka om någon gång under tiden. (Blandningen räcker till minst 8 drinkar).
Blanda vodka, martini, flädersaft och citronsaft i en shaker med is. Skaka och häll upp i små glas. Toppa med skummet på gurka och citronsockerlag direkt ur sifonen. Servera din Vodka Martini green omedelbart.

When you’re in Rome

Sitter i skrivande stund på en alldeles för smal trappavsats, tio meter ovanför Tibern i centrala Rom. Druckit en underbar Chianti har jag också precis gjort. I ryggen har jag Vatikanen. Till vänster Castel Sant’ Angelo. Sofia och Eyvind har gått in, jag söker istället solen för en stund och försöker ta in så mycket Roma jag kan innan vår tid här tar slut.
Jag är nog kär i staden Rom. Efter att ha varit i Paris och London för ett tag sedan och Prag nu i höstas trodde jag att det skulle vara svårt att hitta en stad som kunde överträffa. Rom gör. Vilken historia. Vilka byggnader, vilka monument. Jag som knappt brukar imponeras. Det låter klyschigt, men på något sätt förstår man att det här en gång var Europas huvudstad. Vi brukar säga att Stockholm är vackert. Vår huvudstad är, men när jag tar en titt på trädkronan ovan… Hade jag varit en svensk björk hade jag omedelbart sett till att någon gjort knivskaft av mig. Såvida inte växthuseffekten snart sätter fart ordentligt, har ju Rom till skillnad från oss även värme. Jag är i T-shirt och tänker bra svensk sommar. För Polizia får jag förklara mig där jag halvligger i solen på hörnet av ett torg. ”No drugs, no terrorista! Just an uncold swedish foodblogger in his prime.” Polisen åker vidare. Italienare flanerar förbi i dunjackor. Samma italienare som spelar positiv och har förkärlek för vita gipskatter. Jag vet inte? Just nu känns det som att jag har mer rätt. Vårsolen är underbar.
Jag älskar att hata det ostrukturerade, det lite röriga. Så som det är här. Jag pikar det, men njuter samtidigt av det. Allt är så ordnat hemma i Sverige. Så rakt. Precis som att man alltid vet vart man ska. Inga överraskningar. Kan vi inte bara vara lite mer sydeuropeiska, ta ett glas vin och njuta av stunden. Stanna upp lite.
Sofia och Eyvind kommer ut. Jag reser mig och vi vandrar vidare mot nästa rödvita duk på ännu en solig piazza. Undrar var vi hamnar ikväll, det där stället med caviar, ostron och champagne verkar trevligt. Proseccon kan vi ju allt om nu…

Rom

Prosecco

When you're in Rome