Kategoriarkiv: annat där till

Chokladtryffel med smak av Calvados

Yes! Älskar när det händer. Man vaknar upp utvilad och kroppen bara skriker efter att få laga mat. Jag vet ännu inte riktigt vad, men tanken är att varenda köksmaskin ska få jobba. Nu när golvvärmen i köket är igång igen behöver man inte stå och laga mat i raggsockor längre. Skönt.
Så nu är det på med musiken, fram med grejerna och sen kör vi igång. Sofia fick först uppdraget att smälla ihop en 50 shades of brown. En mångfacetterad kladdkaka med djupbottnad personlighet och historia. En kaka som ger fingret åt alla andra kladdkakor. Tyvärr fanns det inte grejer hemma så nu blir det chokladtryffel istället. Inte helt fel det heller.
Själv sätter jag nog igång en rejäl köttbit i sous videbadet. Jag tänkte även se om det blir så lyckat med béarnaise i sous viden som så många säger. Om det blir, tänkte jag ägna ett eget inlägg åt just den såsen senare. Thermomixern ska också få arbeta lite. Till förrätt blir det halstrad pilgrimsmussla. Musslan serveras på en bädd av sauterad babyspenat som fått sjuda med lite schalotten, vitt vin och vispgrädde. På toppen lägger jag en hemgjord rökt äggkaviar och i brist på störrom hamnar även där lite svart stenbit. För färgens skull.
Nu måste jag bara vänta på att äggulorna ska få ligga till sig i saltet innan de ska torkas i ugnen. Äggen borde jag ha lagt i salt- och sockerblandningen redan igår, men jag antar att framförhållning inte är min grej. Recept på förrätten kommer jag att presentera i ett senare inlägg. Idag koncentrerar vi oss på chokladtryffeln som smaksatts med calvados. Man kan egentligen ta lite vad man känner för eller har hemma. Naturella chokladtryffel kanske till och med är de bästa? Det är ju inte fel att bara ta smaksättningen i ett glas vid sidan av. Varför blir allt så gott så fort ordet tryffel finns med?

Chokladtryffel med smak av Calvados

Ingredienser

  • 100 g smör
  • 1,5 dl vispgrädde
  • 300 g mörk choklad (70%)
  • 2 msk Calvados
  • kakao att rulla tryfflarna i

Gör så här

  • Koka upp smör och grädde. Blanda ner chokladen som delats i mindre bitar och låt smälta. Häll i Calvados och blanda samman. Låt chokladsmeten svalna i minst en timme, gärna längre, innan du rullar små kulor. Låt stå kallt en stund igen innan kulorna rullas i kakao. Lägg upp på ett fat och servera.
http://karlstein.nu/chokladtryffel-med-smak-av-calvados/

Om julskinka och traditioner


I detta sista inlägg i serien om julskinkemackor, ställer jag fram en klassisk julskinkemacka med bröd och senap. Förmodligen är det just så som jag gillar den bäst. Den är opretentiöst god och precis vad man vill ha just där och då. Den bara är.
Jag har kommit att få ett ganska personligt förhållande till julskinka. Intresset kom med automatik efter julskinkejobbet och jag tror att få har reflekterat så mycket kring julskinka som jag? En fråga jag ofta får är hur den perfekta julskinkan ska tillagas. Jag är uppvuxen med att den julskinka som hamnar på julbordet alltid bakats i stekpåse. Något jag tagit med mig. När jag gladeligen berättar om tillagningen har jag märkt att mitt utlägg ofta mötts med viss skepticism. Visst, mitt sätt är nog inte det vanligaste. De som lyssnat om stekpåsens många fördelar, går nog ändå hem och gör som de brukar. Skinkan hamnar i ugn med folie eller kokas i kastrull som seden bjuder. Jag har förstått att många har svårt att ta till sig nya sätt att tillaga något som rymmer så mycket känslor. Julskinkan är inte bara mat utan fungerar som en symbol för allt det som vi gillar med julen. Därför är den så viktig. Vägen till bordet är också en del av denna tradition och många verkar uppleva ett mervärde i att närmast rituellt återskapa samma julskinka år efter år. Jag brukar också upprepa mig själv, även om jag tagit ut svängarna ibland. Stekpåse är ju fortfarande det ”rätta”.
I år ställer jag fram Scan Gourmet julskinka på julbordet, främst av den anledningen att jag vet att den är riktigt bra, men också för att många av de färdigkokta julskinkorna numera är svåra att överträffa. Tilltaget ger mig också utrymme att prova en spännande griljering och att laga en ny hemgjord senap som jag funderat på ett tag.
Julskinkans tradition handlar inte om vilken väg man väljer, utan mer om att välja en, att ta sig fram och att känna att man tror på idén under tiden. Kanske kommer jag finna ett ännu större värde i att allt inte sker just på rutin? Kanske är jag bara en man med alldeles för många funderingar och tankar kring julskinka?
Det har varit jätterolig att ännu en gång få experimentera med julskinka. Ha nu en riktigt God Jul!

Klassisk julskinkemacka med OP-senap

Ingredienser

    En klassisk julskinkemacka
  • 4-8 skivor Scan Gourmet julskinka (färdigkokt)
  • Några skivor av ett bröd som man gillar
  • Smör och en senap som man också gillar. Denna gång gör jag en OP-senap.
  • OP-senap
  • 300 ml äppelcidervinäger
  • 10 msk florsocker
  • 160 g ljusa senapsfrön
  • 4 msk senapspulver
  • 1 dl akvavit (OP-Andersson)
  • 0,5 dl apelsinjuice
  • 4 tsk flytande honung
  • salt & peppar

Gör så här

  • Sjud upp vinäger, socker och senapspulver tills det löser sig. Tillsätt senapsfröerna. Låt sjuda tills hälften av vätskan återstår.
  • Slå ned allt i en mixer och låt den jobba ett tag.
  • Tillsätt akvavit, apelsinjuice och honung. Kör i mixern ytterligare en stund på låg hastighet. Låt kallna och smaka av med salt och peppar.
  • (OBS! Vill man ha en helt alkoholfri senap kan man låta alkoholen sjuda med i receptets första moment. Skulle senapen sedan bli för trögflytande kan man spä den med en skvätt vatten i sista steget).
http://karlstein.nu/om-julskinka-och-traditioner/



Detta är det sista av fyra inlägg där jag presenterar julskinkemackor i samarbete med Scan. Det har varit annorlunda ”julskinkemackor” blandat med mer klassiska. God Jul på er alla.

Julskinkesub i arla morgonstund


Idag har jag förgyllt julskinkemackan lite extra. God mat handlar inte bara om råvaror och tillvägagångssätt. Det finns även andra sätt att ge maten extra skjuts.
Jag har tagit mig ut i skogen, till en klippa vid en sjö. Jag har varit här förr, bara inte upplevt platsen i samma ljus. Idén var att försöka fånga soluppgången.
Det har alltid varit något speciellt med tidiga morgnar. Jag kan gå upp tidigt för att möta dem, även om jag nog övervägande har lyckats hålla mig uppe för att plötsligt råka stöta in i dem. Hur vårt möte sker spelar inte så stor roll. Det är ensamheten som den tidiga morgonen ger och känslan av att dagen ännu är oförstörd som jag vill omfamna.
Kaffet är med ut och snart brinner brasan som blir mitt enda sällskap. Så snart fiskespöet fällts ut åker julskinkemackan fram. Denna morgon har jag förberett en julskinkesub som jag för känslans skull rullat in i ett prassligt brunt smörpapper. Brödet är fyllt med så mycket av det goda som jag kan få med. Ju fler ingredienser desto bättre. Det finns ingen gräns för vad man fylla brödet med, inget är rätt eller fel. Denna gång ryms tunna skivor av Scans ekologiska julskinka, ölcheddar, majonnäs, inlagda jalapeños, picklad rödlök, gurka, sallad, tomat, salt och peppar.
Lagom mätt njuter jag vidare medan naturen vaknar. Två svanar kryssar förbi och ett gäng änder planerar en räd för att komma åt min macka. Jag fascineras över hur kylan biter till lite extra just när solen går upp, men brasan håller mig varm. Att det inte nappar är jag mest tacksam för. Denna gång är det helt ok att slippa behöva hjälpa den stackars abborren tillbaka i sjön. Fisket är endast ett sätt att sysselsätta kroppen medan tankarna svävar iväg. När de samlats efter någon timme, packar jag nöjd ihop. Jag är redan igång, mindre nyvaken än självaste dagen…
Kändes inlägget präktigt? -Ni kanske undrar vilken frisk människa som i arla morgonstund sätter sig i skogen en ledig söndag i december? Ta det lugnt, få inte dåligt samvete. Här blandas tidiga morgnar med sena nätter och det kan vara hur skönt som helst att bara få sova ut. En beskrivning av det senare gör sig dock inte lika bra i ett överpretentiöst och naturromantiskt blogginlägg. En julskinkemacka däremot, eller en julskinkesub, fungerar alltid lika bra. Inne och ute, tidigt som sent. Däremellan. Alltid.

Julskinkesub

Ingredienser

    Kalljäst subbröd
  • 35 g jäst
  • 5 dl vatten
  • 3 tsk salt
  • 3 msk olivolja
  • ca 12 dl vetemjöl special
  • Julskinkesub - fyllning
  • smör
  • Scan Ekologisk Julskinka (färdigkokt)
  • ölcheddar
  • bladsallad
  • srirachamajonnäs
  • inlagda jalapeños
  • picklad rödlök
  • gurka och tomat i skivor
  • salt & peppar

Gör så här

    Kalljäst subbröd
  • Smula jästen i en stor bunke. Slår över (det kalla) vattnet och saltet. Rör ut så att allt löses upp.
  • Tillsätt sedan lite av mjölet i taget. Blanda tills ni har en deg. Knåda sedan degen i tio minuter. (I maskin kör jag degen i 5 minuter).
  • Degen blir ganska så klibbig, men den ska vara så. Stjälp över i en oljad och rymlig bunke. Täck med plast och låt sedan jäsa i kyl i minst 12 timmar. (Min deg hann jäsa i 20 timmar).
  • Ta sedan upp degen på mjölat bakbord. Dela degen på mitten. Kavla ut till två längder och rulla sedan ihop. Vrid sedan bröden.
  • Pensla med kallt vatten och grädda sedan längst ned i ugnen på 275 grader i 20-25 minuter. När de fått fin färg stänger jag av ugnen, ställer ugnen öppen med bara en liten glipa. Brödet får sedan ligga i ugnen i ytterligare 20 minuter.
  • Låt svalna på galler.
  • Julskinkesub - fyllning
  • Blanda ut ungefär 1 deciliter majonnäs med 1 msk srirachasås.
  • Skär ett djupt snitt i sidan av bröden. Bred ut smöret både uppe och nere.
  • Klicka på en rejäl klick av srirachamajonnäsen. Bred ut med en sked.
  • Skiva den ekologiska julskinkan i tunna skivor.
  • Fyll sedan på med samtliga ingredienser. Snåla inte på fyllningen.
  • En sub räcker ungefär till 4 personer.
http://karlstein.nu/julskinkesub-arla-morgonstund/

Julskinkesub

Julskinkesub

Thomas Karlstein

Tyresö Flaten Långsjön Tyresta

I detta och tre andra adventsinlägg kommer jag att presentera fyra julskinkemackor i samarbete med Scan. Det kommer att bli annorlunda ”julskinkemackor” blandat med mer klassiska och ju närmare dopparedagen vi kommer desto mer juliga kommer de att vara.

Grilled cheese julskinkemacka

info1
Det tågar på nu. På söndag är det redan andra advent. Snart smäller det till och innan vi tackat värden för glöggen så står vi där på nyårsafton med röda kinder och fäller en tår. Aningen rörda kramar vi om dem som vi har kära, medan vi konstaterar att ännu ett år har passerat. Själv har jag alltid gillat denna nystart som nyåret innebär. Det är som att få ett nytt bänkpapper i skolbänken, som en vacker mise en place innan favoriträtten ska börja lagas. Man står redo, men ännu är allt orört.
Ungefär vart tredje år firar jag jul på riktigt. Det går i vågor. Jag låter julen mest ske under två år, för att sedan kunna gå loss ordentligt under det tredje. Kanske behöver man ta ett steg tillbaka ibland för att ha energi till att verkligen omfamna högtiden när man känner sig mer kramsugen? Jag tänker att det med julen har blivit lite som med hockey-VM. Kanske ”spelar” vi jul för länge och har därför svårt att orka med hela vägen fram?
Under den första perioden, nu och sedan några veckor tillbaka,  känner vi mest på julen. Den här tiden gillar jag. Det är nu vi tar fram det som vi gillar mest – de godbitar som vi inte kan hålla oss ifrån. Vi provsmakar julskinkor, går på glöggbjudningar, äter pepparkakor och ser fram emot den stundande ledigheten. Kanske anar vi vad som komma skall, men ännu är det lång tid dit. Ingen stress.
I andra perioden går allt snabbare. Julklappar ska inhandlas och alla ”måsten” som vi egentligen kunde ha tagit tag i redan i första delen av december hinns inte med. Vad hände? Det enda jag minns är att Luciatåget gick iväg precis efter att grannen i elfte sekunden kunde låna ut en tomtedräkt. Tårar avvärjda.
I sista perioden, efter julbord med jobb och kalas hos folk som oförskämt nog ska fylla jämnt, höjs takten. Det är i slutminuterna som det ska avgöras. Öka lite till nu innan slutsignalen ljuder och tystnaden infinner sig.
I år, vilket råkar vara det tredje året, tänker jag göra allt lite annorlunda. Jag tänker tända den där extra brasan när jag vill, jag tänker servera än lite mer glögg med julgodis om jag vill och jag ska förbereda den där julmaten ännu bättre för att jag har lust. Om  sedan julstressen ändå skulle bli för påtaglig, ska jag bokstavligen gå ut och stoppa huvudet i snön. Väl inne igen ska jag ta en värmande bastu innan jag brer mig själv en rejäl julskinkemacka och häller upp en julmust. När jag sedan slagit mig ned och njuter min julskinkemacka, ska jag likt Ferdinand under sin korkek tänka på allt det där som är bra med julen. Om knäcken blir för hård eller om julkorten inte går i väg över huvudtaget, vad gör det? Allt kommer att bli bra ändå. Det blir det alltid. Snart sitter vi där framför granen och då är allt det jobbiga som bortblåst.

I detta och tre senare adventsinlägg kommer jag att presentera fyra julskinkemackor i samarbete med Scan. Det kommer att bli annorlunda ”mackor” blandat med mer klassiska och ju närmare dopparedagen vi kommer desto mer julskimriga kommer de att bli.
Till min ”Grilled cheese julskinkemacka” i detta inlägg har jag använt mig av årets julskinkenyhet. Det är Scans klassiska julskinka som kommer hel, men redan är griljerad och skivad. Ett bra alternativ för alla som vill ha perfekta skivor, men ändå kunna servera en hel skinka på julbordet. Som självutnämnd julskinkekonnässör med särskild erfarenhet, vill jag passa på att intyga att denna julskinka knappt lämnar några spår efter sig i köket. Något att ha i åtanke om man som jag hör till dem som brukar avnjuta en mer ljusskygg julskinkemacka senare på kvällen.

Grilled cheese julskinkemacka

Ingredienser

  • 2 skivor ljust bröd (av levaintyp)
  • 4-6 skivor av Scans griljerade och skivade klassiska julskinka
  • 4-5 dl riven julost (edamer)
  • 1 msk dijonsenap
  • 1 näve ruccolasallad
  • Bregott
  • nymalen svartpeppar

Gör så här

  • Börja med att skära skivor av brödet. Man kan antingen välja att skära brödet i vanliga skivor. Jag föredrar dock att göra en enda större smörgås, varför jag skär jag av toppen på brödet och fortsätter nedåt. På så sätt kan jag använda hela brödets storlek och få ut en större macka. (De kanter som blir över passar utmärkt att ställa fram på bordet med lite vitlökssmör eller annan röra i samband med en annan måltid).
  • Använd två skivor bröd av ungefär samma storlek. Bred en sida av varje brödskiva med Bregott eller annat smör med hög fetthalt. Lägg ihop och vänd smörsidorna mot varandra.
  • Bred sedan ut dijonsenapen (eller er favoritsenap) på det översta brödet. Bygg sedan vidare med riven ost, julskinka, ruccolasallad och slutligen ytterligare ett lager ost. Peppra efter smak.
  • Värm upp en grill- eller stekpanna. Lyft sedan över den översta brödskivan (den med fyllning på) och lägg med smörsidan ned i den heta pannan. Toppa med den andra brödskivan med smörsidan uppåt.
  • Placera exempelvis en mindre stekpanna eller något annat med viss tyngd ovanpå mackan.
  • Stek sedan länge på ganska låg värme. All ost måste hinna smälta innan brödet blir för bränt på utsidan. Vänd när färgen ser bra ut och ställ tillbaka tyngden.
  • Kontrollera att osten känns helt smält. Lyft och tjuvtitta in i mackan.
  • Räkna med en total stektid på ca 10-15 minuter beroende på brödens tjocklek.
  • Skär upp och servera med en kopp te som mellanmål.
http://karlstein.nu/grilled-cheese-julskinkemacka/

Grilled cheese julskinkemacka

Grilled cheese julskinkemacka

Grilled cheese julskinkemacka

första advent

En alldeles vanlig kväll mitt i helgen

-”Hur orkar man?” Och du frågar (just) mig? Motfråga. Hur kan man inte orka om man har upplevt resultatet? Just det. Var nog det frågan hängde på? Att ha upplevt. För om man har, kommer andra sätt enbart att vara sekundära alternativ. Det här borde vara det enda sättet att laga, äta, njuta och leva. Tyvärr fungerar det inte varje dag.
I lördags var köksdelen färdig med marmorgolvet på plats och diskmaskiner och kyl tillbaka i sina fack. Vi väntar fortfarande ny parkett i hela huset, men fick åtminstone lite andrum när köket gick att arbeta i igen. Efter två veckor utan ordentligt kök och massa förortssnabbmat var denna middag oundviklig. Den behövde ske.
Fredagen spenderade jag hemma framför datorn och med kamera medan hantverkarna satte golvlist och försökte lista ut hur jag en gång byggt bardisken. Den skulle på plats igen och var inte direkt skapad för att ta isär och återmonteras. Lite kul.
Hur man orkar ovan handlar inte om att genomleva en renovering. Det handlar om en 7-rätters. Det hela är enkelt. Man går loss på en himla massa bra råvaror och låter dessa göra det mesta jobbet. Under tiden fyller man upp glasen med härlig dryck, lagar en rätt, sätter sig ned och njuter, innan man går på nästa. Man andas, njuter igen och så fortsätter det. Om man inte har band på sig att en middag ska ta högst någon timme att laga, att det är Skavlan vid nio, eller att man absolut måste ha ätit färdigt en viss tid så är det inga problem. Som med så mycket annat handlar det om att prioritera. För mig är middagen viktig, är middagen och kvällen bra kan jag dessutom unna mig att sova lite längre dagen efter. Det är ju inte så att jag sover bort mitt liv. Jag lever det bara på lite andra tider.
I lördags bestämde jag mig för att ta ledigt och inte blanda in kameran. Mobilkameran räknas inte. Tur det, för den här middagen åker in i familjealbumet.  Jag gjorde en mental lista över de råvaror jag inte kunde avvara. De blev några stycken, men tanken var att inget som kom upp fick plockas bort. När jag var färdig lade jag till några till.
Om någon vecka är vi i Göteborg och jag misstänker att vi då kommer att äta lika bra. Hoppas det.
Det blir inga recept denna gång (förutom de länkar som angivits) och bilderna har mer bouquet än skärpa. Precis som kvällen.
Och förresten. Det här med Dylan och Nobelpriset… -ÄNTLIGEN!!!


KalixromKalixbakelse på smördeg med smetana, dill och rödlök. Beaumont des Crayères GrandeRéserve.

Smålandskräftor
Svenska färska signalkräftor med Auratrekant. Fortfarande Beaumont des Crayères GrandeRéserve.

ostron och champagne
Ostron – Fines Élevées nr. 3 med schalottenlök och sherryvinäger. Vi drack André Clouet Grand Reserve.


chiligratinerad hummerChiligratinerad svensk färsk hummer, till det en Couvent des Jacobins Bourgogne Blanc.


Côte de BoeufInnan den underbara köttbiten fick gå sous vide i 55 grader under 3 timmar. Citronen på bilden är stor!


Côte de BoeufKronan på verket. En drygt niohundra gram Côte de Boeuf, som toppats med en cognacsflamberad hummerstjärt och rikligt med riven färsk tryffel. I botten en Madeirasås och vid sidan Pommes Duchesse med smak av tryffel och smör. Vinet – en Barolo av Mauro Veglio hade inte ens behövt något sällskap. I själva verket hade jag gärna varit själv på flaskan…


Barolo Mauro Veglio 2011Barolo av Mauro Veglio. Köp!


chokladmousseDå videon raderats på den varma chokladmousse jag gjorde i lördags, kastar jag in en annan chokladmousse jag gjort och som dessutom är mjölkfri. På  min facebooksida Karlstein.nu finns dock en film som visar hur ”kvällens” varma mousse såg ut.


ostbricka med ostar från ett lokalt mejeriOstbricka där huvuddelen av ostarna kom från Sanda gårdsmejeri i Österhaninge. I det lilla glaset en (sherry) Oloroso Bodegas Tradición 30.


NipplesDen nya favoritdrinken fick avrunda. Nipples. Många luckor i vinstället efter denna kväll…

 

Insalata di polpo – bläckfisksallad

Vilken matresa alltså. Här kommer en kort resumé.
Jag älskar att gå ut och äta när jag är utomlands. Det är därför inte så konstigt att jag oftast väljer att resa till länder eller städer där jag vet att de har koll på mat och dryck.
Innan vi reste till Toscana sa jag att jag ville gå ut och äta i stort sett varje dag. Nu blev det inte så. Efter att ha gått in i matvarubutiken så kunde jag inte. Där fanns ju allt man kan tänka sig. Dunderbilligt dessutom. Vad sägs om åttaarmad bläckfisk för 100 kronor kilot. Hur låter 2,5 kg T-bensstek för dryga 300kr. Helt ok i mina öron. Att man dessutom får tag på ett riktigt bra vin runt hundralappen gör inte saken sämre. Det fanns såklart vin runt tjugolappen också, även om det inte riktigt höll samma kvalité.
Jag kommer sakna Bistecca Fiorentina. Jag kommer i framtida drömmar åter njuta av den bläckfisksallad jag åt dagligen till lunch. Pestosalladen jag serverades sent vid vår ankomst och Chiantin vi drack till var nog en av de godaste middagarna i mitt liv. Visst gjorde miljön sitt, vi var precis framme och hade allt framför oss, men ändå.
Jag vet inte ens om det är möjligt att säga vad som var bäst på resan. Nu är jag i varje fall peppad att laga italienskt ett tag framöver. Av Vittorio, vår värd, försökte jag köpa en välläst gammal italiensk kokbok. Han förklarade dock att den var en gåva från hans fru och att han inte kunde sälja den. Jag bjöd kanske för lågt. Nu hemma igen har jag beställt den via nätet. Det jag inte får på köpet är tumavtrycken och fettfläckarna på de sidor som innehåller de bästa recepten. Det hade varit kul med en kokbok som varit med lite, även om den faktiskt redan börjat ramla isär.
Nu håller jag tummarna att den svenska sommarnatten levererar en bra bit in i augusti. Tror det kan bli en bra mathöst det här, med gårdsmiddagar och fina krogbesök.
Nedan följer ett recept på Insalata di polpo. Jag har redan gjort den en gång tidigare, då under ett litet annorlunda namn för att hylla min italienske granne, Emilio, som lärt mig.
Efter bilderna på bläckfisksalladen, Insalata di polpo, kommer ett axplock av inspirationsbilder från matresan. Jag fick åtminstone vara med i profil på ett kort…
Hemma bra, men borta bäst!

Insalata di polpo – bläckfisksallad

Antal personer 4-8

Ingredienser

  • ca 1 kg åttaarmad bläckfisk
  • (salt och vatten att koka bläckfisken i)
  • 4 dl olivolja
  • ca 1 dl vitvinsvinäger
  • 0,5 dl vatten
  • 1 citron (saften)
  • salt och peppar
  • 2 morötter (skurna i halvmånar)
  • 4 skaft selleri (skurna 2-3 mm tunna skivor)
  • 1-2 rödlökar (grovt hackade)

Gör så här

  • Koka upp en pastakastrull med vatten. Salta ungefär som om det vore pasta som skulle kokas.
  • Rensa under tiden bläckfisken. Skär bort armarna precis där själva kroppen börjar. Skär sedan upp överkroppen. Ta bort allt som uppenbarligen inte är kött.
  • Skär sedan armarna i centimeterbreda bitar. Ju tunnare armarna blir, desto längre blir bitarna.
  • När vattnet kokat upp har jag ner bläckfisken. Sjud sedan i ca 5-10 minuter. Smaka på köttet. När konsistensen är bra avbryter jag sjudningen och sköljer bläckfisken under kallt vatten i ett durkslag. (Ett tips är att börja smaka av de större bitarna när de börjar bli lite rosalila i kanterna).
  • Gör en vinägrett på olja, vinäger, lite vatten, citron, peppar och salt. Smaka av. Den ska ha syra och sälta, men fortfarande vara behaglig i munnen,
  • Ha i vinägretten ned skivade morötter, selleri och rödlök. Avsluta med bitarna av bläckfisk.
  • Ställ in i kylen. Nu kommer det svåraste av allt med detta recept. Att vänta. I mitt fall hade jag bara tid att vänta i några timmar. Bäst är den dagen efter. Servera som förrätt eller lunch en varm sommardag.
http://karlstein.nu/insalata-di-polpo-blackfisksallad/

insalata di polpo

insalata di polpo

insalata di polpo

Insalata di polpo

Toscana - Vicopisano

Toscana - Vicopisano

Bistecca Fiorentina

Bistecca Fiorentina

polpo

pesto linguine

italiensk lunch

siesta

grillad seabream

seabream toscana

rigatoni

salsicca rigatoni

pasta rigatoni

parmigiano e pecorino

gazebo - vår matsal varje kväll

pasta rigatoni e salsiccia

Thomas Karlstein

scamorza affumicata

Grasecco

Tropical itch – fredagsdrinken

Jag saknar gröna fingrar och behöver inte en stor trädgård. Jag trivs i vår inneslutna gröna oas som är inredd lite som ett rum. En varm augustikväll finns inget bättre än att sitta där ute och prata in på småtimmarna. Förresten fungerar det utmärkt redan i juni. Helst ska en trädgård bjuda på flera rum i rummet, så att man kan skifta lite och sätta sig där man hamnar.
På vår baksida som helt omges av plank är det precis som att värmen stannar kvar. Där blåser sällan och redan tidig vår kan man oklädd njuta av solen. Under några år nu har vi tänkt att köpa solsängar, men aldrig kommit till skott. Det största kravet har varit att de måste vara helt fällbara så att man kan ligga på mage och sola ryggen. Lägg sedan till att de ska vara snygga, gå ihop med övriga möbler och ha dynor som är tvättbara. Glöm inte helst billiga. Personligen har jag aldrig varit särskilt förtjust i det där med ryggsoleri. Kanske är jag bara fåfäng och vill koncentrera all sol till min vackra framsida? Någonstans inbillar jag mig också att solbrännan ändå sprider sig. Att kroppen kameleontmässigt känner av att ”nu solas framsidan, bäst att göra lite brun hud på baksidan också när jag ändå håller på.” Jag är inte dum, jag vet att det inte fungerar så, men jag väljer ändå att ligga kvar på rygg ett tag till. Det är dessutom mycket enklare att njuta goda drinkar i den positionen. Hur som helst, nu har jag köpt solsängar. Kanske innebär det att jag nu äntligen får ha min hängmatta ifred. Oddsen talar för, den är faktiskt riktigt obekväm att ligga på mage i.
Nä, nu är värmen närmast tropisk och det kliar i hela kroppen. Vad sägs om en Tropical itch?
Skönt förresten att Enrique nyligen levererat ännu en sommarlåt, även om jag aldrig verkar tröttna på den förra. Vägrar. Var jag allvarlig funderar ni nu? Fundera på säger jag.

Tropical itch

3 minutes

Antal personer 1 drink

Ingredienser

  • 3 cl vodka
  • 3 cl ljus rom
  • 1,5 cl Cointreau eller triple sec
  • 1-1,5 dl passionsfruktsjuice
  • 1 cl mörk rom

Gör så här

  • Blanda vodka, rom, cointreau och juice i en shaker med mycket is.
  • Skaka om och sila upp i ett högt drinkglas med mycket is.
  • Toppa med några skvättar mörk rom.
  • Servera direkt i solen.
http://karlstein.nu/tropical-itch-fredagsdrinken/

tropical itch

Gör det ute!

Det är svårt att vara något annat än ödmjuk när försommaren visar sig på sitt bästa humör. Varje år och vår gör jag återigen ett inlägg som egentligen går ut på att det bara är helt underbart att laga och äta utomhus. Det är för svårt att låta bli, trots risken att bli tjatig och upprepa sig själv.
Att stå soldränkt i flip flops och T-shirt, att få hacka lite, steka lite, grilla lite och smutta lite… Jag tror inte att det finns några andra stunder som jag faktiskt njuter lika mycket. Skön musik i bakgrunden, gott i glaset och en ledighet på rätt sida om sig. Jag är killen som där och då, även i min ensamhet, kan stå och vibrera till Beach Boys framför stekhällen. Ibland sjunger jag med, även när jag faktiskt inte hör eller kan texten. Jag tar en svängom med mig själv. Allt är bra.
Vad som lagas är inte alltid så viktigt. Tillreds mat i denna miljö är man garanterad en festmåltid. Ute blir allt gott.
Mitt enda problem just nu är att den gigantiska iskuben ännu inte riktigt vill gå ner i roséglaset och det känns dumt att tvinga ner den. Nåja, snart har solen skulpterat den.
Vill ni ha tips på utemat rekommenderar jag att kika in under kategorin stekhäll uppe till vänster på sidan. Under den finns mycket gott att laga och servera i trädgården eller på klippan vid sjön.
-Gör det ute!

Thomas Karlstein

Gör det ute


Gör det ute

gör det ute

tapas - papas bravas con mojo rojo

Bookmaker´s toast

gör det ute

gör det ute

revbensspjäll

gör det ute

gör det ute