Kategoriarkiv: gin

New Century Bijou – fredagsdrinken

Ja, jag vet. Fredagsdrinken förra veckan var en nödraket. Jag var på resande fot och bloggandet hamnade lite i kläm. Dock tror jag att just den ”fredagsdrinken” var väldigt representerande för just de dagarna. Hade jag ställt fram en Wienerschnitzel också hade bilden varit komplett som beskrivning. Jag har alltid gillat att ta seden dit jag kommer, framför allt när jag reser till nya platser. Är man i Berlin dricker man öl. Punkt. Om ni ändå genomskådade förra veckans fredagsdrink och dess lite ”annorlunda” ingredienser kommer här dess raka motsats. Idag blir det åter stramt och tight när jag tar en drink från början av förra seklet och gör den till min egen.
Chartreuse är en fransk likör som tillreds av klostermunkar i Chartreux, utanför Grenoble i Frankrike. Likören har en 400-årig historia, sägs bestå av 130 örter, vatten och socker. Den jag använder som smaksättning i drinkar är klart grönfärgad och har en alkoholhalt på 55%. Det kan låta starkt, men mängderna är små och den späs även med gin och vermouth. Kanske har några av er redan har listat ut kvällens drink. Den är i sin original form klassisk, men ändå inte så ofta talad om. Jag föll för den när jag hörde vad de olika ingredienserna stod för. I den behagligt gröna Chartreusen finner vi smaragd, i den klara ginen diamant och i den röda vermouthen rubin. Bijou, fredagsdrinken, betyder juvel på franska och kan antingen serveras skiktad eller omrörd med is och sedan silad. Just den lilla grejen att varje ingrediens symboliserade olika ädelstenar var det som fick mig att älska den. Jag går igång på saker med en idé bakom. Det höjer upplevelsen och bidrar på något sätt till att göra hela drinken ännu mer intressant. Godare. Kanske är jag bara lättflirtad?
Min Bijou gör jag lite annorlunda. Då jag provsmakade originalet tyckte jag att det saknades något. En klassisk Bijou kändes väldigt gammal i smaken. Lite strävt tung och inte så ”uppåt” som jag föredrar när drinkar är. Vi första sippen kom jag att tänka på plyschsoffor, knarrande mörka trägolv och tunga sammetsgardiner. Jag ville göra en friskare variant som till viss del behåller känslan av Moulin Rouge, men ändå fungerar i en modern cocktailbar. Jag lade därför till två dimensioner av Maraschino. Dels ren som den är, men också toppad med ett skum på samma likör. I New Century Bijou, finner man också en skvätt lime. Som någon sa nu på förmiddagen. ”Lite syra blir sällan fel”.
Visst gillar vi alla saker som glittrar…

New Century Bijou – fredagsdrinken

Ingredienser

    New Century Bijou
  • 2 cl Chartreuse
  • 2 cl röd Vermouth
  • 2 cl gin
  • 1 cl Maraschino
  • 2 cl lime
  • 0,5 dl Maraschino (till skummet)
  • 1 msk Frothee
  • (Klassisk Bijou)
  • 2 cl Chartreuse
  • 2 cl röd Vermouth
  • 2 cl Gin

Gör så här

  • Börja med skummet. Blanda Maraschino med Frothee i en sifon. Skaka om och mata med en gräddpatron.
  • Blanda sedan alla övriga ingredienser i en shaker och rör runt med is. Sila upp i cocktailglas och toppa med skummet ifrån sifonen.
http://karlstein.nu/new-century-bijou-fredagsdrinken/

Gin and Sin – fredagsdrinken

Morgonen fick en kanonstart. Någon(?) hade gjort frukost åt mig. Ett gulligt litet hjärta stod i kylen. Jag kunde ana blåbär och dofter av kokos. Ok. Egentligen var det kanske lite väl gulligt för min smak, men med tanke på att det aldrig tidigare hänt så kan man inte vara för kräsen. Jag gör en kopp kaffe och slår mig ned vid den lilla skapelsen. Eyvind sitter mitt emot med en likadan och ser minst lika förväntansfull ut. Ögonen tindrar på grabben. Inte varje dag det serveras blåbär till frukost. Frågan är bara? ”Vad är det där andra under?” Jag minns igår kväll. Det var något med frön, där stod kokosmjölk och jag hörde att någon surrade om RAW-food. Vi blandar runt bären i skålen och tittar på varandra. Vi tänker båda samma sak. -”Du först!” Till slut sitter vi där, med munnarna fyllda. Vi tuggar på medan allt liksom bara växer i munnen. Det tar inte lång tid innan våra ögon möts igen. Jag springer till vasken medan Eyvind gör någon hulkande rörelse i ett försök att snabba på processen med att få ned allt. Han lyckas, vilket gör mig smått imponerad. Efter att ha sköljt ur munnen med kaffe säger sonen snällt. -”Alltså det är ju kul att hon försöker, men det blir inte så bra…” Vi sköljer ur skålarna och dukar fram en vanlig frukost.
Jag vill höja ett varningens finger för chiapudding. Det må vara trendigt, den ”gör sig själv” över natten och allt det där. Ofta kommer den i jättecoola glasburkar med klämlock och orange gummipackning. Den ser säkert skitball ut på bussen och är tveklöst också nyttig.  Personligen kan jag dock inte komma på något annat användningsområde för den än att dämma upp avlopp. Jättebra i vårt fall. Proppen har varit borta i flera år. Vasken var totalt omöjlig att tömma på flera timmar. Men, jag vill ändå tacka dig Sofia. I slutändan är det alltid tanken som räknas. Jag ser att du ville oss väl. Det är bra.
Nu blir det fredagsdrink. Jag tänker mig en skön cocktail igen. En kort rackare med tryck i. Ginen biter ifrån, citronen friskar upp och passoan kommer med lite frukt och tar ner det hela till en behaglig nivå. Hyfsat vacker att titta på är den också. Gin and Sin!

Gin and Sin

Ingredienser

  • 6 cl gin
  • 3 cl citronjuice
  • 1 cl sockerlag (1/1)
  • 3 cl Passoa

Gör så här

  • Skaka all ingredienser i en shaker med is och sila upp i ett cocktailglas.
http://karlstein.nu/gin-sin-fredagsdrinken/

Dry Martini -fredagsdrinken

Alltså det här fjantandet med appletinis, chocolatetinis och allt vad de nu heter. Har vi helt glömt bort vad den enda riktiga -tinin består av? Ni vet drinken ni ständigt hör talas om, men så sällan dricker? Idag blir det klassiskt så det skriker om det. En bra gin med en skvätt torr vermouth och glöm inte oliven. Där har ni fredagsdrinken – en Dry Martini.
Tro nu inte att ”dryan” inte går att tänja på. Det gör den. Man kan röra eller skaka den. Man kan snurra runt några droppar vermouth i glaset innan man fyller upp med gin. Man kan blanda en dry martini på lika delar, färre eller fler. Man kan byta färg på oliven. Alternativen är många. På senare tid har jag sett varianter med just lika delar av gin och vermouth. Oliven byts då ofta ut mot citronzest. Upplevelsen blir inte riktigt densamma, men som alltid när det gäller smak tycker jag inte att det finns något rätt eller fel. Jag dömer inte, man får göra som man vill, är det gott i din mun så är det. Personligen följer jag den gamla regeln om en ”thimble´s worth” of vermouth. Jag står inte och måttar vermouth i en fingerborg, men ungefär däromkring ligger jag ihop med en 6:a gin. Som vanligt blir drinken inte bättre än råvarorna. Som ni vet gillar jag Hernö gin, men även Bombay, Plymouth eller Tanqueray är utmärkta. I vermouthväg rekommenderar jag att man går väg ifrån den vanligare torra Martinin och istället köper en flaska Noilly Prat eller Dolin dry vermouth. Använd absolut inte Martini bianco. Den dricker vi på somrarna med en isbit i solen, så den har inte i en Dry Martini att göra.
Prova er fram och se hur ni föredrar den. Börja med att blanda två drinkar långt ut på skalorna. En med blandningen 6/1 och sedan en med 2/1. Rätt snart lär ni finna ungefär hur just er Dry martini ska smaka. Och återigen. Glöm inte oliven!
I högtalarna till denna klassiker en annan klassiker.

Dry Martini


Dry Martini

Dry Martini

Antal personer 1 drink

Ingredienser

  • 6 cl Gin
  • 1 cl dry vermouth

Gör så här

  • Rör ihop alla ingredienserna i ett mixerglas med is. Sila sedan upp i ett välkylt cocktailglas. Toppa med en oliv.
http://karlstein.nu/dry-martini-fredagsdrinken/

Gimlet – fredagsdrinken

Någon uttryckte igår en viss avundsjuka angående det här med att jag är hemma på fredagar. Jag kan förstå och känner faktiskt lite medlidande. Det kan inte vara helt lätt att komma hem till en glad man och en nyuppslagen fredagsdrink. Det måste vara svårt jobbigt att sen behöva förtära en nyskapad trerätters som det konstrats med i timmar tills dess att den nått perfektion. Tänk att behöva skölja ned den underbara osten och den nygräddade baguetten som ställts fram med en kyld skvätt av det ädlaste mousserande. Att efter att ha njutit nötribs som är så möra att de kan sugas av från sina ben behöva trycka i sig en nybakad kanebullekladkaka med ristretto och avec. Nä och fy! Så kan man inte ha det. Av medkänsla borde jag kanske gå tillbaka till mitt hamsterhjulsaktiga slit och kneg på denna arbetsveckans sista dag? Nooooot!
Ikväll bjuder jag på en enkel men strålande Gimlet. Jag är lite emot regler och ”hur-det-ska-varan”, så jag avviker ifrån de som hävdar att en regelrätt Gimlet ska bestå av lika delar Gin och Rose´s lime. Jag drack Rose´s lime som saft när jag var liten och har tröttnat på den kemiska smaken. Istället gör jag min egen (tillsatsfria) Cordial lime på just bara lime och sockerlag. Ställ de båda drinkarna bredvid varandra och avgör själva vilken som är godast.
I en Gimlet använder jag Hernö Gin. I en drink som denna är det extra viktigt med en generös smak av enbär. Det finns liksom inte så många smaker att dölja en sämre gin bakom. Skål på er!

Gimlet

Gimlet med Cordial lime

 

Gimlet – fredagsdrinken

Antal personer 1 drink

Ingredienser

    Gimlet
  • 6 cl Hernö gin
  • 3 cl limejuice
  • 3 cl hemgjord Cordial lime
  • Cordial lime
  • 1,2 dl naturell sockerlag (lika delar socker och vatten)
  • 1 limefrukt (det zestade skalet)

Gör så här

    Gimlet
  • Skaka samtliga ingredienser med is, sila över ett kylt cocktailglas och dekorera med en skiva lime.
  • Cordial lime
  • Koka upp vatten och socker. Rör om tills allt löst sig. Kör av det yttersta gröna skalet av en limefrukt med ett zestjärn. Blanda ned i sockerlagen. Låt svalna och ställ sedan in i kyl. Bäst blir den om den får stå ett dygn i kyl. Innan sockerlagen används silar jag bort limeskalen.
http://karlstein.nu/gimlet-fredagsdrinken/

South side cocktail – fredagsdrinken

Idag började jag fundera på fredagsdrinken redan omkring kl. 06:00. He he. Det är inte så illa som det låter. Jag hade bara inget annat för mig när jag satt i bilen ensam på väg till landet för att pensionera poolen för vintern. Plötsligt fick jag en idé.
Nyligen var det tjugo år sedan rapparen Tupac Shakur (2pac) blev mördad. Sveriges radio har precis sänt en bra P3 dokumentär om hans liv som jag verkligen kan tipsa om. Skön musik också.
Kopplingen till drinken då? Ja, den är riktigt långsökt, men jag har ju en drinkklassiker som jag gillar, men ännu inte skrivit om som bara måste ut. Tupac var som bekant från the West side. Drinken heter South side. Jag vet, kopplingen är kusligt dålig, men fortfarande en ursäkt för att spela that gangsta shit hela kvällen. Ibland är det allt som behövs.
En annan drink med samma tema jag gjort tidigare, men som kanske är ännu mer lite gangsta, är Gin and Juice.  Den kanske inte låter mycket för världen, men den är fasligt god. (Dessutom hade jag skitkul när jag skrev om den).
Det känns också passande med en South side av annan anledning. Det har varit väldigt mycket skogmulle över drinkarna sista tiden och jag är ju en sådan där som egentligen gillar de kortare drinkarna med mer tryck i. Här kommer den i varje fall. South side – en skön blandning av gin, sockerlag, lime, citron och mynta.
(Tillägg i efterhand: Den här är så jäkla bra. Den gör saker i munnen).

South side drink

South side cocktail

Antal personer 1 drink

Ingredienser

  • 8-10 myntablad och någon kvist
  • 6 cl gin
  • 2 cl citronjuice
  • 2 cl limejuice
  • 4 cl sockerlag

Gör så här

  • "Rulla" samtliga ingredienser försiktigt i en shaker med is. Myntan ska släppa smak, men inte blöda ut eller gå sönder.
  • Sila upp i ett väl kylt cocktailglas och servera med ett blad mynta på toppen.
http://karlstein.nu/south-side-cocktail-fredagsdrinken/

Blueberry Hill -fredagsdrinken

Man kan sitta hemma och känna att fredagen inte riktigt kommer igång. Drinken är serverad och matstöket har startat. Allt finns där, men ändå är det något som saknas.  Min fru? Nä, hon är också här. Mitt emot. Sonen är hemma. Vinet? Har jag glömt att lufta? Nä, redan gjort. Snart slår det mig. Musiken. Vad har jag gjort av musiken?
Jag slutar aldrig att förvånas över hur mycket jag behöver musik. Den kan vara lika irriterande som bra. Den kan forma hur jag känner och kan få mig att göra saker jag annars inte skulle ha gjort. Den får mig att känna mer, den ger mig gåshud och får mig att dansa. Den framkallar tårar och förstärker känslor. Musiken är som kärleken och drogen – beroendeframkallande.
Så hur kan jag ibland glömma bort den?
Idag hade det nästan känts självklart, med tanke på drinkens namn att spela Blueberry Hill med Fats Domino. Jag gjorde det först, men den kändes mossig och förde mest tankarna till karaoke på en lokalsylta. Det är fredag och då vill man ha något stort och renproducerat.
Jag har ju gett upp äpple för en tid nu, men jag kan ändå inte släppa skogen helt. Blåbären gör denna drink lite sötsyrlig och jag tänker att den med fördel kan serveras till den som efter maten vill ha något mer, men ännu inte är så sugen på efterrätt.

Blueberry Hill

Blueberry Hill

Antal personer 2 drinkar

Ingredienser

  • 100 g blåbär (helst de små svenska)
  • 4 cl citronjuice (färskpressad)
  • 10 myntablad
  • 12 cl gin
  • 4 cl sockerlag (1/1)
  • ginger ale

Gör så här

  • Kör blåbär, citronjuice, gin, sockerlag och myntablad i en mixer.
  • Fyll upp ett glas med is. Slå över det som mixats och toppa upp med ginger ale.
  • (Denna drink är god även utan gin och därför perfekt vid en servering där någon vill ha ett alkoholfritt alternativ).
http://karlstein.nu/blueberry-hill-fredagsdrinken/

Negroni – söndagsdrinken

Jag är inte ett dugg bättre än någon annan. Eller jo, kanske? Förmodligen är jag bättre än en hel drös, på samma sätt som där finns ännu en drös som är bra mycket bättre än jag. Nu tänker jag på något så enkelt som när man gillar något så mycket och inte borde leka med det igen, men gör det ändå. Jag kan inte låta bli. Så sent som i fredags gjorde jag en Vacation Sphere. Nu har jag fått ännu en idé med en issfär som jag bara måste prova. Samtidigt frågar jag mig själv om det är så smart att göra ett inlägg om det redan idag. Att så kort inpå göra om lite samma grej igen. Min syster hade nog sagt att jag med min upprepning saknar publicistisk stringens. Ha ha! Jag gillar de orden. Jag vet knappt vad det betyder, men det låter snyggt. Jag struntar fullständigt i om jag upprepar mig. Det här är alldeles för kul. Dessutom är det semester, så just idag kan jag upprepa mig. Jag gör fredag av söndagen och bjuder på en drink till. Semester vet ni!

Negroni – söndagsdrinken

Antal personer 1 drink

Ingredienser

  • 4 cl Campari
  • 4 cl gin
  • 4 cl Martini Rosso

Gör så här

  • Blanda alla ingredienser och häll upp i ett glas med is. Garnera med en apelsinklyfta.
http://karlstein.nu/negroni-sondagsdrinken/

Heads up – fredagsdrinken

När blir tjejmiddagar till tantmiddagar? Kommer det en middag med annat prefix där emellan? Kanske heter det dammiddag? Jo, det låter nog bättre, mer PK, om än ganska tråkigt. De skulle dock inte behöva vara. Just på en ”dammiddag” ser jag kvinnor i viktorianska dräkter som viftar med Mary Poppinsparaplyer. Ett sådant spektakel skulle kunna vara kul att attendera. Tänk när fredagsdrinken slagit lite hårt och någon behöver sätta sig ned på krinolinen. Sen en Thomasmiddag i kombination med korsett på det. Sås i dekolletaget. Ok, jag ger mig. Skämt åsido. Det är helt sjukt hur det sett ut genom århundradena. Inte ens en skön garre i 1800-talssalongen. Personligen gillar jag det där med att byta rum för att sätta sig ned i godan ro efter maten. Hoppas ni snodde en cigarr när patriarken inte såg på. Såklart ni gjorde.
Nu vet jag självklart att kvinnor har blivit bortsedda ifrån och utsatta för bra tuffare saker än att inte få dricka bränd sprit och ta ett bloss med tjocka, ”lyckade” män i rökrock. Det är dock en principfråga där felet ligger i att ni inte fått välja själva. Sofia hade nog, åtminstone stundtals, trivts i salongen. Jag är övertygad och känner fler som skulle. Vi stryker epitetet dam i dammiddag, åtminstone för en tid framöver.
Personligen minns jag att det snackades herrmiddagar redan i 20-årsåldern. Kanske ännu tidigare. Inte sjutton kände jag mig som en herre. Inte då, inte nu. Grabbmiddag låter för grabbigt och jag kan nästan inte låta bli att känna mig förolämpad och dumförklarad. Lite som att vi snusar, dricker Kung och pratar bilar mest hela kvällen. Jag ogillar, men närvarar gärna, så länge vi gör och kallar det något annat.
Så i vilket läge befinner vi oss nu? Vad heter det när folk i min ålder av samma kön träffas i grupp och skvallrar om sina respektive? Jag kan just inte komma på något bra ord alls.
Ikväll ska jag hur som helst laga mat på en sådan där ”middag”. En med bara kvinnor. Det ska bli riktigt spännande. Jag ser särskilt fram emot när det är Sofias tur att dra historier om mig. Förhoppningsvis spär hon på och håller igen om precis rätt saker. Innan dess bjuder jag självklart på fredagsdrink.
Till Heads up har jag funnit inspiration i den klassiska Long island ice tea. Jag har bara gjort en ljus drink istället. Övriga egenskaper har jag värnat om.

Heads up – recept 1 drink
3 cl vodka
1 cl gin
3 cl ljus rom
1 cl triple sec alt. Cointreau
2 cl limejuice
2 cl sockerlag (lika delar socker och vatten)
Sprite

Skaka alla ingredienser utom Sprite i en shaker med is. Sila upp i ett stort glas till 3/4 fyllt med krossad is. Fyll upp med lite Sprite.

Heads up

Heads up