Kategoriarkiv: husmanskost

Poké bowl – hawaiiansk husmanskost

Jag har alltid gillat mat som innebär pyssel vid bordet. Gästerna blir mer aktiva och äter på ett annat sätt. Jag uppskattar skickandet, plockandet, köstockningen vid det ”godaste” och den lättande känslan när man precis ska hugga in och kommer på något oumbärligt som man glömt att lägga på tallriken, men man kom ihåg. Jag vill helst komponera min egen tallrik, ta mer av det ena, mindre av det andra. Jag vill fylla upp min skål med umamistinn tonfisk, salta feta röror, pigga söta smaker, syra, koriander, chili, sälta, ostronsås, olika färger och annat gott. Jag vill sitta i timmar med min dåliga chop sticksteknik, prata och bara njuta utan att bli mätt. Jag vill tömma en tallrik och börja om, fylla upp glaset igen och snegla på bordsgrannen för att se om det är någon smakkombination som jag missat.
Poké eller Poké Bowl är en av de senaste mattrenderna. Jag tyckte att jag såg den komma svagt redan under förra året, men i år har den förutspåtts bli glödhet. Inte kan det vara en slump att jag gjorde mitt första Pokéinlägg redan för tre år sedan? Att Poké nu återigen hamnar i ett blogginlägg beror nog framförallt på att syrran påminde om dess förträfflighet för ett tag sedan. Sedan dess har vi serverat Poké vid ett flertal tillfällen. Nu senast igår.
Första gången jag kom i kontakt med Poké var på Hawaii. Då serverades den som förrätt på ett enklare vis med inte så många tillbehör. På den tallriken låg bitar av nyfångad wahu wahu – guldmakrill om jag inte minns fel? Där fanns ingen mosaik av grönsaker, såser och frukt, utan egentligen bara en sashimi med några få men härligt utvalda tillbehör. En hawaiiansk sushi. Även om den middagen var helt underbar så tycker jag att rätten helt klart är att föredra på detta vis, i en rejäl skål med mycket av allt, där man hela tiden finner nya godsaker ju längre ner i skålen man gräver ned sig. Det enda svåra med Poké är att inte glömma något gott tillbehör. Jag har därför gjort en hel lista på godsaker som man med fördel kan servera till. Det är bara att CP:a listan och ge sig iväg och handla. En skön Poké Bowl i gott sällskap blir aldrig fel. More is more.

Poké Bowl

Antal personer 4-6

Ingredienser

  • 400 g salmalax i ca 4mm tunna skivor
  • 400 g färsk tonfisk i kuber
  • 1 kruka koriander
  • 2 limefrukter (klyftor att pressa över)
  • 1 citron (klyftor att pressa över)
  • 1 mango (skuren i bitar
  • färsk ananas (skuren i bitar)
  • 1 rödlök skuren i tunna tunna klyftor
  • Macadamianötter alt. cashewnötter (gärna rostade i het panna med lite salt)
  • Pak choi (sauterad hastigt i smör och lite citronsaft, salt, peppar)
  • Rött ris som (jag kokar den med lite koncentrerad grönsaksfond)
  • Blad- eller krispsallad (strimlad)
  • Avokado (skuren i lämpliga bitar. Pressa över lite lime så håller den färgen längre).
  • Srirachamajonnäs (blanda Hellmanns med valfri mängd srirachasås)
  • Wasabimajonnäs (blanda Hellmanns med valfri mängd wasabi)
  • Svarta sesamfrön (dessa är också goda att rosta lite innan)
  • Gurka med sesamolja och soja (ta ur kärnorna ur gurkan, skiva upp i lagom stora bitar och låt marinera i olja och soya på köksbänken i någon timme eller två)
  • Edamamebönor (bönorna uttagna ur skidan)
  • Japansk soya, wasabi och sesamolja vid sidan av

Gör så här

  • Poké Bowl handlar egentligen om att bygga sin egen skål med fräsch fisk och goda tillbehör. Det finns inget rätt eller fel. Ingredienserna ovan är bara ett förslag på några av de ingredienser jag brukar använda. De tre tips jag har att dela med mig av är att det sällan gå åt så mycket av tillbehören som man tror. Mitt andra tips är att det går åt precis så mycket tonfisk som man tror och lite till. Det sista är att inte skära tillbehören för fint. Man vill ha lite tuggmotstånd för att bryta av mot den mjälla fina fisken.
http://karlstein.nu/poke-bowl-hawaiiansk-husmanskost/

 

Hemgjord prinskorv


Så här i slutspurten före jul tänker jag att det är viktigt att man varvar ned och avsätter en kväll åt att bara koppla av. Det finns tid. Ta er. Med avkoppling menar jag då inte att lägga sig på soffan. Bättre upp, jag talar om att göra korv. Jag har svårt att komma på något mer rogivande. Tänk att efter lite trevligt stök i köket äntligen få ställa sig och binda ihop korvarna till de där små knippena som man genast bara vill norpa av. Det är hur kul som helst. Korvbindning är inte så svårt som man kan tro, även om det varje gång tar någon meter korv innan man kommer in i det igen. Känslan att sedan få hänga upp den bundna korven på tork är fantastisk. Även om jag inte visste det tidigare, så har jag nog alltid velat ha korv hängandes ifrån taket i ett mörkt och svalt utrymme, dit man kan smyga in och bara ta för sig när ingen ser på. Kanske är det samlaren i mig?
I år blir det hemgjord rökt prinskorv på julbordet. Prinskorven, en emulsionskorv, är ganska lätt att göra och den färdiga korven går inte att jämföra med de man köper i butik. Det är väl värt det extra besväret för att kunna imponera lite extra när gästerna sätter sig till bords. När någon sedan frågar, de kommer de att göra, varför korven är så himla god, är det bara att säga som det är. Att det beror på den varsamma rökningen i Bradleyskåpet.
Om ni ser till att undvika köttkvarnshaveri och om ni i förväg kontrollerar att det enda tillgängliga korvhornet inte har för grov diameter för de smalare fjälstren, så kommer korvmakeriet att löpa på smidigt. Känner ni ändå att tiden är för knapp så här innan jul, så försök att finna en dag att göra korv under mellandagarna. Jag brukar göra det till en rolig grej. Bjud in lite trevligt folk, börja tidigt på dagen och dela sedan ut arbetsuppgifterna. Avsluta sedan kvällen med något gott att dricka och en provsmakning av hemgjord prinskorv. Var dock särskilt noga med att se till att det blir just ni som får binda korven. Det är galet roligt och närmast beroendeframkallande. Med den här prinskorven kommer julbordet att bli ännu godare…

Hemgjord prinskorv

Ingredienser

  • 800 g högrev (nöt)
  • 1500 g fläskkarré
  • 900 g späck
  • 100 g potatismjöl
  • 130 g mjölkpulver
  • 48 g nitritsalt
  • 30 g salt
  • 35 g socker
  • 1 tsk ingefära
  • 1 tsk nymalen vitpeppar
  • 1 tsk muskot
  • 3 tsk lökpulver
  • 1,4 L isvatten
  • ca 15m fårfjälster (?19-24mm)

Gör så här

  • Lägg in de delarna av kvarnen i frysen som kommer i direkt kontakt med köttet vid malning. (Matarrör, kniv, hålskiva etc).
  • Då fjälstren ligger i salt ska de sköljas av och sedan läggas i ljummet vatten. Efter någon timme byter jag vatten. Låt fjälstren ligga i minst 2 timmar innan stoppning för att de ska bli medgörliga.
  • Skiva sedan upp högrev, karré och späck i för kvarnen lämpliga bitar. Lägg därefter in köttbitarna i frysen i någon timme. Blanda under tiden ihop kryddorna inklusive potatismjöl, mjölkpulver, salter och socker.
  • Kör sedan allt kött och späck i kvarnen genom den minsta hålskivan (3mm). Ställ in i kylen vartefter så att det malda hela tiden hålls kallt.
  • Blanda det malda köttet och späcket med kryddblandning och isvatten i en assistent. Tillsätt endast lite vatten i taget. När allt är väl blandat ställer jag in smeten så att den håller sig kall igen.
  • Skölj nu fjälstren en sista gång. Montera korvhornet på köttkvarnen och trä sedan upp ett fjälster i taget på korvhornet. Knyt en knut längst ut på fjälstret och börja sedan att fylla på med korvsmeten. Här underlättar det om man är två. Fyll inte upp fjälstren till bristningsgränsen, prinskorvarna ska vara fasta och jämntjocka, men inte för hårt packade. (Spar någon centimeter som inte fylls upp i slutet av varje fjälster). Tänk på att de ska gå att binda ihop också. När några längder korv är gjorda, ställer jag undan dessa kallt och fortsätter sedan att fylla tills korvsmeten är slut.
  • Bind nu korven. (Är man osäker på hur, föreslår jag att man söker på "korvbindning" på nätet. Där finns många bra instruktioner).
  • Låt sedan den bundna korven torka i ett kallt utrymme eller i kyl över natten. Ytan ska helst vara helt torr innan rökning. Täck den därför inte med plast eller liknande.
  • Dagen efter varmröker jag korven hängandes i 88 grader i någon timme tills det att de fått fin färg. Då jag personligen tycker att prinskorv ska ha en ganska mild röksmak använder jag Bradleys melangebriketter som är lite mer eleganta i smaken.
  • Efter rökningen avslutar jag med att sjuda korven försiktigt i 20 minuter med någon näve hel vitpeppar och några lagerblad. (OBS! Korven får inte koka, eftersom fjälstret då brister. Försök hålla vattnet straxt under 80 grader. Innertemperaturen i korven ska bara komma upp i 72 grader).
http://karlstein.nu/hemgjord-prinskorv/

Detta inlägg är skrivet på uppdrag av bradleysmoker.se. Ekonomisk ersättning har utgått.

 

Om julskinka och traditioner


I detta sista inlägg i serien om julskinkemackor, ställer jag fram en klassisk julskinkemacka med bröd och senap. Förmodligen är det just så som jag gillar den bäst. Den är opretentiöst god och precis vad man vill ha just där och då. Den bara är.
Jag har kommit att få ett ganska personligt förhållande till julskinka. Intresset kom med automatik efter julskinkejobbet och jag tror att få har reflekterat så mycket kring julskinka som jag? En fråga jag ofta får är hur den perfekta julskinkan ska tillagas. Jag är uppvuxen med att den julskinka som hamnar på julbordet alltid bakats i stekpåse. Något jag tagit med mig. När jag gladeligen berättar om tillagningen har jag märkt att mitt utlägg ofta mötts med viss skepticism. Visst, mitt sätt är nog inte det vanligaste. De som lyssnat om stekpåsens många fördelar, går nog ändå hem och gör som de brukar. Skinkan hamnar i ugn med folie eller kokas i kastrull som seden bjuder. Jag har förstått att många har svårt att ta till sig nya sätt att tillaga något som rymmer så mycket känslor. Julskinkan är inte bara mat utan fungerar som en symbol för allt det som vi gillar med julen. Därför är den så viktig. Vägen till bordet är också en del av denna tradition och många verkar uppleva ett mervärde i att närmast rituellt återskapa samma julskinka år efter år. Jag brukar också upprepa mig själv, även om jag tagit ut svängarna ibland. Stekpåse är ju fortfarande det ”rätta”.
I år ställer jag fram Scan Gourmet julskinka på julbordet, främst av den anledningen att jag vet att den är riktigt bra, men också för att många av de färdigkokta julskinkorna numera är svåra att överträffa. Tilltaget ger mig också utrymme att prova en spännande griljering och att laga en ny hemgjord senap som jag funderat på ett tag.
Julskinkans tradition handlar inte om vilken väg man väljer, utan mer om att välja en, att ta sig fram och att känna att man tror på idén under tiden. Kanske kommer jag finna ett ännu större värde i att allt inte sker just på rutin? Kanske är jag bara en man med alldeles för många funderingar och tankar kring julskinka?
Det har varit jätterolig att ännu en gång få experimentera med julskinka. Ha nu en riktigt God Jul!

Klassisk julskinkemacka med OP-senap

Ingredienser

    En klassisk julskinkemacka
  • 4-8 skivor Scan Gourmet julskinka (färdigkokt)
  • Några skivor av ett bröd som man gillar
  • Smör och en senap som man också gillar. Denna gång gör jag en OP-senap.
  • OP-senap
  • 300 ml äppelcidervinäger
  • 10 msk florsocker
  • 160 g ljusa senapsfrön
  • 4 msk senapspulver
  • 1 dl akvavit (OP-Andersson)
  • 0,5 dl apelsinjuice
  • 4 tsk flytande honung
  • salt & peppar

Gör så här

  • Sjud upp vinäger, socker och senapspulver tills det löser sig. Tillsätt senapsfröerna. Låt sjuda tills hälften av vätskan återstår.
  • Slå ned allt i en mixer och låt den jobba ett tag.
  • Tillsätt akvavit, apelsinjuice och honung. Kör i mixern ytterligare en stund på låg hastighet. Låt kallna och smaka av med salt och peppar.
  • (OBS! Vill man ha en helt alkoholfri senap kan man låta alkoholen sjuda med i receptets första moment. Skulle senapen sedan bli för trögflytande kan man spä den med en skvätt vatten i sista steget).
http://karlstein.nu/om-julskinka-och-traditioner/



Detta är det sista av fyra inlägg där jag presenterar julskinkemackor i samarbete med Scan. Det har varit annorlunda ”julskinkemackor” blandat med mer klassiska. God Jul på er alla.

Short ribs med tryffelsås, savoykål och picklad gulbeta

Relationen mellan mig och short ribs av nöt är en ständigt pågående kärlekshistoria. Vi kan helt enkelt inte få nog av varandra. Tyvärr är inte övriga i familjen lika övertygade om köttets förträfflighet. De menar att det är för pilligt med allt fett och att köttet är lite för segt. Oftast slänger jag bara in ribsen direkt i ugnen på grilläge och kör i dryga halvtimmen. Jag ser det som kanske den bästa snabbmaten man kan äta och det är just strukturen och maillardytan som gör allt så förbaskat gott. Det behöver inte vara mört. Vill man ha mört kan man köpa filé istället.
Senaste tiden har jag dock fått höra att jag måste anstränga mig lite mer och göra ribsen så där möra som jag gjorde tidigare en gång. Allt de pratar om är den där gången ribsen var så möra. Jag orkar inte lyssna. Den gången förkokte jag ribsen. Det känns inte längre aktuellt. Tanken på att detta underbara kött, en högborg av fantastiska oljor och smaker, ska behöva urlakas i en balja med hett vatten skär i mig. Det gör ont att bara säga. För att vår kärlekshistoria ska kunna fortgå behövde jag kompromissa. Jag lyssnade på familjen och körde ribsen sous vide.
Ribs och kål är som ler och långhalm. Till ribs är det kanske vanligast att servera kålen i en cole slaw. Denna gång steker jag istället långa strimlor av savoykål i smör med bara lite salt och peppar. Kålen ska ha kvar sin spänst men ändå få färg på ytan. Resultatet är en vacker umamibomb utan dess like. Savoykålen fungerar perfekt som en bädd att servera köttet på. Vid sidan ställer jag fram en tryffelsås och picklade gulbetor.
Efter 15 timmar i vattenbadet steker eller grillar jag ribsen på väldigt hög värme. Det naturliga fettet i köttet finns kvar och det är nästan omöjligt att inte få en perfekt vacker och krispig stekyta.
Slutet gott allting gott. Shortribsen har inte förlorat sin smak, men kan ändå serveras möra. Alla är glada, eller?
(Hur mört och gott det än var så saknar jag lite av strukturen i det kött som bara snabbt bakats i ugn eller över halster på en grill).

short ribs

Short ribs sous vide

Ingredienser

  • 1,5 kg short ribs av nöt
  • ett knippe timjankvistar
  • 2 dl rapsolja
  • 150 g smör
  • salt och peppar

Gör så här

  • Dela ribsen så att de sitter ihop i rader om två ben. Lägg sedan ner i en vakuumpåse med resten av ingredienserna. Vakuumförpacka. Lägg sedan ned i ännu en vakuumpåse och förpacka igen. (Den extra påsen fungerar som extra skydd utifall att de vassa benen skulle punktera den första påsen).
  • Lägg sedan ner i sous viden. Låt ribsen ligga i 70 grader i 15h.
  • När tiden är inne tar jag upp ribsen och torkar av dem. Sedan steker jag på dem hastigt i en riktigt het panna med rapsolja.
  • Servera med tryffelsås och savoykål.
http://karlstein.nu/short-ribs-tryffelsas-savoykal-picklad-gulbeta/

S.O.S. – brännvinsmat i juni

”Det är inte jobbigt nu. Svårt gott…”
Vilken dag, vilken start på helgen. Sitter i skrivande stund i solsängen och skrämmer grannar med dansant sommarlatino. Jag har nyss börjat smälta två sorters sillar, en perfekt färskpotatis, nybakat levain, ost från ett närliggande mikromejeri, ljus svensk lager, smör, dill, rödlök och en väl kyld vodka som intagits som snaps efter att den infuserats med citronzest och svartpeppar. Här går det ingen nöd på någon. Jag tänkte för en stund dra in till ”smaka på Stockholm”, men insåg att jag faktiskt kunde få det att smaka bättre hemma.
Jag gillar den gamla brännvinsmaten. S.O.S. Sill, ost och smör är en makalöst bra sommarlunch som alla borde servera oftare. Jag njuter den flitigt. Svensk skärgårdsmat, det är nu den är som bäst. Skynda att njuta av de svenska råvarorna. Har ni tid så stek gärna några krutonger av kavring i smör till. Sagolikt gott.
Hur fortsätter eftermiddagen då? Som den började tror jag. Mer sol, mer champagne, mer solsäng och mer sommarmusik. Mer av allt. Till middag har vi laddat upp med räkor, krabba och ostron. Det där med minimalism är bara löjligt. Det är inte jobbigt alls nu. Svårt enkelt…

Infuserad vodka med svartpeppar och citron

Förberedelsetid 3 minutes

Tillagningstid 10 minutes

Antal personer 350 ml snaps

Ingredienser

  • 350 ml kronvodka
  • 1 citron (det gula yttersta skalet)
  • 1,5 msk svartpeppar

Gör så här

  • Tryck sönder hälften av svartpepparn med sidan av en bred kniv och dra av det yttersta skalet från citronen med en osthyvel.
  • slå ned vodkan i en sifon och tillsätt citron och svartpeppar.
  • Skruva igen och dra i två gräddpatroner i sifonen.
  • Ställ sedan kallt och låt vila i ca. 10 minuter.
  • Släpp försiktigt ut trycket med sifonen stående på bänken. Sila av och kyl sedan väl innan servering.
http://karlstein.nu/s-o-s-brannvinsmat/

S.O.S.

S.O.S.

S.O.S.

S.O.S.

ett glasbord...

Mer än bara en burgare…

Sveriges kanske mest kända ”köttkock” gör just nu succé i TV och kör samtidigt ”egna” hamburgare på största snabbmatskedjan. Jureskogs första burgare ut – New York, är faktiskt löjligt god. En kollega på jobbet har ätit den till lunch hela veckan. Tror han höll låda i en kvart, antagligen längre om alla de positiva egenskaper han kunde finna. För en stund var det faktiskt ganska inspirerande och vid det här laget har man lärt sig att slå till dövörat efter ett tag. Det är av ren och skär självbevarelsedrift. Själv vet jag inte om jag tycker den är precis så läcker, men bra god är den. Som alltid finns det dock ingenting som inte kan göras bättre.
Så fort jag möter någonting bra i matväg vill jag se om jag kan efterskapa det utifrån att bara ha smakat. Det ligger en utmaning i att komma så nära smakerna i ett original som möjligt. Nu vet jag inte om jag kan få med allt, förmodligen använder jag ett bättre kött, smakerna av skrapet från hamburgerhaksstekbordet kan bli svårfångade, men det kanske inte just är det jag är ute efter heller. Smaksättningen vet jag ju om i förväg denna gång, så särskilt svårt tror jag inte att det behöver bli.
Den här hamburgaren är tung och matig. Jag bygger den på två skivor kött av högrevsfärs som steks rosa. Brödet som omsluter är ett hembakat brioche. I burgaren finner man stekt karamelliserad lök, rostad lök, lagrad cheddar, saltgurka och en hemvispad tryffelmajonnäs.
I glaset slår jag upp en smakrik Zinfandel som är eldigt björnbärssöt med sköna fatade drag. Vinet förlänger de lätt söta tonerna från den stekta löken och möter upp sältan i burgaren perfekt.
Nä, nu dags att snygga sig lite. Vi ska snart iväg. I trevligt sällskap ska vi njuta ädel dryck i ”källaren”. Kvällen fortsätter sedan här hemma med en trerätters och goda drinkar. Ha en bra Valborg!

(Pga att min fru inte litade på mig och gjorde bröden så stora som jag ville, blev bröden ganska små och nätta. Står det 20 bröd i receptet gör man tydligen 20 bröd, även om det innebär att de bara mättar en smurf. Sofia är receptfascist. Nåja, jag fick justera storleken på biffarna något och göra fler istället. Smaken var densamma. God. Tack för att du hjälpte till med bakningen dock).

Mer än bara en burgare – recept 4 personer
Jag bygger min burgare så här: Bred bröden, botten och lock med tryffelmajonnäs. Lägg 4 skivor saltgurka på bottenbrödet. Lägg på en biff. Sedan karamelliserad lök, ytterligare en biff, en knapp matsked rostad lök, lite mer saltgurka och sedan toppenbrödet

Hamburgerbröd – Brioche

30g socker
330g mjölk 3%
25 g jäst
1 tsksalt
80g smör
650g durumvetemjöl
2 ägg
1 matsked mjölk
sesamfrön

Smält smöret. Ha i sockret i en stor bakskål. Slå i mjölken i smöret så att blandningen blir (max) fingertempererad. Tillsätt jäst till sockret och slå över smörblandningen. Rör ut så att jästet smälter och ha sedan i mjöl,  salt och ett ägg. Blanda ihop allt. Knåda till en deg.  Stjälp över degen i en oljad form, täck med handduk och låt jäsa i minst 30 minuter eller till degen jäst till sin dubbla storlek.
Slå ner degen med en knytnäve. Forma sedan till hamburgerbröd av önskad storlek. (Receptet räcker i mina ögon till mellan 10-12 hamburgerbröd). Placera bröden på en lätt mjölad bakplåt och låt jäsa i ytterliggare 30 minuter.
Vispa upp ett ägg och pensla bröden. Toppa med sesamfrön och grädda sedan i 200 grader i 10-15 minuter eller tills dess att de fått en vacker gyllene färg. Låt sedan svalna på ett galler.

Biffarna
1200 g högrevsfärs
salt och peppar
Saltgurka att lägga direkt på burgaren. (Är saltgurkan färdigköpt, dela då varje skiva så att de blir lite tunnare)
Lagrad cheddar i skivor

Platta ut köttfärsen, smaka av med salt och peppar. Forma 8 st. lika stora biffar. Stek sedan i smör tills köttet är rosa. Toppa med cheddarost direkt efter sista vändningen.

Karamelliserad lök
8 steklökar (skurna i 3 mm tjocka skivor)
4 msk smör
2 tsk farinsocker
1 msk champagnevinäger

Skiva löken ganska tunt. Släng ner alla ingredienser utom vinägern i en panna Stek på låg värme i ca 40 minuter. Halvvägs eller när löken börjat fått färg har jag i vinägern. (Rör inte för ofta, låt löken få vara i fred en tid mellan omrörningarna.

Tryffelmajonnäs
ca 20 ml svart tryffelolja
230 g rapsolja
1 ägg
1 tsk citronsaft
1 tsk dijonsenap
4 drag nymalen svartpeppar
1/2 tsk salt

Kasta ner ägget, citronsaften, senapen, salt och peppar i en mixer. Starta mixern. Slå försiktigt ned oljorna i en tunn stråle medan mixern går på medelhastighet. Beroende på tryffeloljans kvalité kan mängden man behöver variera. Smaka därför av med mer eller mindre tryffelolja.

Brioche hamburgerbröd

karamelliserad lök (halvvägs in i stekningen)

hamburgare Jureskog

Hamburgare Jureskog

 

 

Indiska köttbullar med pistage och gurksallad

info1
Jag hör fler och fler som tar till sig det här med matkassar. Man kan förstå varför. Konceptet är enkelt. Man beställer via nätet och efter några dagar får man råvaror levererade hem till ett bestämt antal middagar framöver. Med i kassarna följer tydliga recept och instruktioner. Fördelarna är många. Det är tidssparande, man slipper bära tunga kassar, man behöver inte ens argumentera inför sin sambo om varför det är bättre att just denne handlar istället. Vidare upplever jag middagarna som varierade och maten har ett genomgående högt näringsvärde.
Ett problem kvarstår dock. Hur väljer jag matkasse? Vilka leverantörer är andra nöjda med? Är de dyrare verkligen bättre? Aktörerna är många och det är lätt att frestas av prova-på-erbjudanden och lockgåvor. Jag vill ju bara ha den bästa produkten utifrån mina egna preferenser, utan att för den delen behöva sitta och leta i oändlighet.
En bra sida som redan har gjort allt tråkigt jämförelsearbete åt dig är matkasse.se. Härifrån är det enkelt att handla direkt. På sidan behöver man bara skriva in sitt postnummer. Ett knapptryck senare presenteras de företag som levererar just hem till dig. Vill man dyka djupare kan man välja att förfina sin sökning. Redan färdiga förslag på filtreringar finns presenterade och jag får enkelt stöd om jag vill söka mer passivt. Jag kryssar i två rutor och har därmed berättat att jag söker efter ekologisk mat som är barnvänlig. Smidigt. Det jag gillar bäst är hur redan min första sökning genererar en lättöverskådlig lista på olika alternativ, där information om pris, kundomdömen och utförande presenteras. Enklare att välja än så utan att få känslan av att man förbisett någon aktör blir det inte.
Matkasse.se kan närmast beskrivas som en portal, där du som konsument snabbt hittar rätt. När du stänger ned sidan finns det en stor chans att ”det där med mat från nätet” plötsligt inte längre är något du skjutit upp på morgondagen.
Ni som känner mig närmare vet ju att jag minst en dag i veckan, oftast söndagar, beger mig iväg för att äta indiskt. Idag stannar jag hemma och lagar själv. Receptet hämtar jag från Linas matkasse. Det blir indiska köttbullar i smakrik sås, toppat med pistagenötter och en frisk gurksallad därtill. En komplett rätt. Detta är ett bra exempel som visar hur spännande det kan bli när man får lite hjälp med inspirationen. Vill jag sen som lekfull hemmakock sätta min egen prägel så står det mig fortfarande fritt. I min version av receptet blandar jag ned några russin och toppar med riven kokos.

indiska köttbullar

Indiska köttbullar med pistage och frisk gurksallad – recept 4 personer
1 citron
1 dl vispgrädde
1/2 grön chili
1 gul lök
1/2 gurka
nötfärs ca 500 g
persilja 1/2 kruka
pistagenötter (osaltade ca 150 g)
1/2 rödlök
3 st vitlöksklyftor
3 1/2 dl basmatiris
1 krm chiliflakes
1 tsk curry
1 tärning kycklingbuljong
1 tsk ingefära (malen)
1 tsk kanel (malen)
1 tsk kardemumma (malen)
1 dl vatten
1 msk olivolja
1 tsk salt
2 msk smör
2 tsk socker
1 1/2 tsk spiskummin
1/3 dl ströbröd
1 msk vetemjöl
3 dl mjölk
(3/4 dl russin)
(2 tsk zestad färsk kokos)

Koka riset enligt instruktionerna.
Blanda ströbrödet med mjölken i en bunke. Låt svälla i några minuter.
Pressa sedan ned 1 vitlöksklyfta i bunken. Tillsätt spiskummin, kanel, kardemumma, ingefära och salt. Ha ned färsen och blanda väl. Jag använder händerna. Det är viktigt att ströbrödet blandas ut väl i färsen.
Forma ca 16 köttbullar. En jämn storlek är viktigare än antalet.

Strimla den gula löken och finhacka resterande vitlök.
Fräs upp smör med lök och vitlök i en stekgryta eller panna med höga kanter.
Blanda sedan ned vetemjölet. Rör om. Ha i mjölken, grädden, vattnet och tärningen med kycklingbuljong. Krydda upp med curry, chili flakes och socker. Låt sjuda ihop i några minuter. Smaka av med peppar och salt.
Lägg sedan ned köttbullarna och låt sjuda under lock i 7-9 minuter eller tills de är klara. Rör om några gånger under tiden. (Här har jag även ned en näve russin, men de ingår inte i originalreceptet).
Under tiden förbereder jag gurksalladen. Dela gurkan på hälften. Halvera sedan den ena halvan på längden och gröp ur kärnorna med en matsked. Tärna gurkan fint. Finhacka en halv chili och en halv rödlök. Placera allt i en skål med gurkan och blanda med saft och zest från en citron. Smaka av med salt och olivolja.
Mortla pistagenötterna grovt.
Servera slutligen de färdiga köttbullarna med basmatiris. Den friska, lite syrligare gurksalladen blir ett bra komplement till den gräddiga såsen.
(Över den färdiga grytan river jag gärna färsk kokos precis innan servering. Pistagenötterna serverar jag direkt vid bordet. Jag tycker de förblir mer knapriga och är godare så).

frisk gurksallad

indiska köttbullar

(Detta inlägg är sponsrat av matkasse.se och är något jag erhållit ekonomisk ersättning för).

Picklad rödlök

Japp. Väl hemma efter jobbet är det fortfarande ljust ute. Inspirationen till att laga mat tar fart igen. Nu gäller det att bara glida med. Under vinterhalvåret kämpar jag ständigt på vardagar emot att köpa god take away. Jag har alldeles för lätt att tycka synd om mig själv och slinka ned i soffan framför en streamad serie. Att se nästa och nästa. Det är inte synd om mig, men då ljuset kommer behöver jag inte kämpa längre. Kriget är över och jag kan bara vara igen. Idéerna kommer av sig själv. Det låter kanske cyniskt för riktigt så hemsk är inte tillvaron däremellan solen, men det är ändå lätt att fastna i något slags negativt mönster när allt bara är svart.
Ikväll förbereder jag inför helgen. Vi ska ha minisläktträff här hemma. Sofias föräldrar och syskon stannar över. Då de knappast förväntar sig torskblock med pizzatäcke, har jag redan börjat lira lite med maten. Idag förbereder jag en picklad rödlök som ska finna sin rätt ovanpå en liten klick smetana och en större klick löjrom.
Att göra picklad rödlök är otroligt enkelt. Jag tycker den blir bäst efter några dagar, medan andra gör slag i saken och använder den omedelbart. Picklad rödlök fungerar bra till fisk, på den lyxigare hamburgaren och på smörgås med en grov leverpastej. Jag skulle till och med bli förvånad om jag inte skulle kunna trolla ned den i en fredagsdrink eller som topping på en vaniljglass? Nu kanske jag gick lite över gränsen, men picklad rödlök är så vackert och gott att det är svårt att inte skena iväg. Jag får ta drinken som en framtida utmaning.
Den inlagda rödlöken följer ett enkelt recept. Precis som många  andra matbloggare och kockar gör jag en simpel 3-2-1-lag med den enda skillnaden att min är lite godare. Inte mycket, men det räcker för att känna skillnaden. Har ni väl provat den här, kommer ni aldrig göra någon annan.

Picklad rödlök – recept
3 dl vatten
2 dl socker
1 dl ättika (12%)
15 korianderfrön (hela)
3 rödlökar

Koka upp vatten, socker och ättika. Rör om tills sockret är helt löst. Låt svalna. När lagen är ljummen, slå den över den skivade löken. Låt sedan svalna helt. Lägg gärna över i fina mormorsburkar med orange gummipackning och förvara kylt. Efter ett dygn eller två har löken fått en underbar färg och smak. Servera till något gott. Som med allt är det detaljerna som gör det.