En fantasipicknicks vara eller icke vara

fantasipicknickSedan några år tillbaka har jag och Sofia talat om att ge oss iväg på en skogspicknick. En fantasipicknick. Varje gång har upplägget varit detsamma. Ensamma på en somrig äng i halvskuggan från ett frodigt men äldre ädlare lövträd. Det höga gräset ska vaja i den ljumna sommarbrisen. Korgen är fylld till bredden med franska och italienska delikatesser. Vi finner ost, korvar, charkuterier, champagne, franskt vin, druvor, baguetter och andra små under- och bakverk. Kanske en pastis bara för att spetsa till det lite, när törsten efter mer vin har ebbat ut? Innehållet i korgen är varsamt omgivet av en blå och vitrutig bistroduk. Samma duk blir senare vårt matbord ovanpå den där tjocka vita filten som på något magiskt vis håller småkryp och fukt borta. Vi matar varandra medan solljuset sipprar igenom lövverket. Vårt samtal pendlar mellan lättsamt och djupt. Vi diskuterar framtid och historia. Vi skrattar och ler. Ibland är vi bara tysta. Våra kroppar är avslappnat vältränade, trots att vi mest ätit under hela våren. Pollenallergi existerar inte. Vi är barfota, men lätt uppklädda i vita linnekläder och har levt i celibat det senaste halvåret. Vi kan äta och dricka precis allt i korgen. Vi blir inte för mätta, inte heller för druckna. Vi är belåtna och vackert oskyldigt berusade. Champagneglada. Vi befinner oss i paradiset på jorden, vi är som paret i en reklamfilm fast utan husdjur. Utan sällskap. Vi har det bättre. Bara vi.
Nästa sommar älskling, precis som vi lovade varandra förra hösten. Nästa sommar…
I väntan på värmen, fågelkvittret och naturens grönska vill jag ge dig en försmak på allt det där. Vi slår oss ner i köket. En vardagskväll. Det är lite ruggigt, men vi har ändå tänt en värmande brasa. Det är mörkt. Imorgon ska jag jobba igen och kan inte dricka så mycket vin som jag skulle vilja. Jag är sambofet. Du är vacker. Bara vacker. Inga men. Vi kommer under vår stund, ett flertal gånger att bli avbrutna av små ansiktsmålande monster som knackar på och vill ha godis. Jag kommer kanske inte att hitta någon musik som kan skapa rätt stämning. Vi kommer säkert att blippa med telefonerna någon gång under vår måltid. Ingen champagne. Ingen pastis. Våra nu noppiga, lite lätt gulnade och tidigare pepsodentvita linnekläder, som för övrigt hänger kvar i garderoben är skrynkliga och – ja, du har rätt, vi bör gå till gymmet lite oftare. Vi har det mysigt och utifrån förutsättningarna är det perfekt. Ändå. Det kanske inte är en sådan picknick som vi drömt om, men vi har det bra. Det är ju trots allt bara en alldeles vanlig vardag. Snart är det sommar igen, men jag är kluven. Ska vi verkligen ta den där picknicken, eller ska vi bara låta den leva kvar i vår fantasi? Ska vi låta den få vara just bara en fantasipicknick?

En ej komplett lista på tänkbara godsaker att ta med på en fantasipicknick
Felino (salami)
rökt vildsvin
Pata Negra (lutftorkad skinka, skinkornas skinka)
bresaola (saltat och lufttorkat nötlår)
Brie de Meaux (vitmögelost gjord på opastöriserad komjölk
)
Langres (en kitost att att göra små hål och sedan slå lite champagne över)
baguetter (surdeg)
vindruvor (ljusa som mörka)
oliver (ljusa som mörka, kärnorna kastar vi prick med)
Galiamelon (till pata negran)
jordgubbar och mörk choklad (såklart)
Bourgogne Pinot Noir
Pol Roger Brut Réserve
Ricard pastis de Marsielle

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *