Etikettarkiv: öl

Bitte ein Bit – fredagsdrinken

För någon vecka sedan skrev jag att öl är mat. Jag hade då inte en tanke på att jag skulle sitta i vårsolen i Berlin och dricka mat någon vecka senare. För visst har det blivit några öl under dessa dagar. De ser så himla goda ut här. Jag vet inte vad det är. Kanske är det de immade glasen som kommer i former jag inte är van vid? Kanske beror det på de breda handtagen som gör att man får krama om dem lite extra. Kanske beror det på vårsolen, miljön och det underbara sällskapet? Kanske är ölen bara godare här? Kanske har tyskarna verkligen koll med sin Reinheitsgebot och verkligen vet hur öl ska bryggas? Den kanske bästa öl jag druckit denna helg var dock turkisk. Ha ha! Nä, den var nog inte bäst, bara väldigt god och passade utmärkt till den turkiska mat vi bjöds på på samma ställe. Vill ni ha en annorlunda matupplevelse medan ni besöker Berlin rekommenderar jag starkt att ni bokar bord på Fes Turkish BBQ. I skrivande stund sitter vi på hotellrummet och njuter av solen som strålar in från genom de stora fönstren. Vi flyger hem ganska sent ikväll, så ännu finns det tid att suga ut lite till av Berlin. Jag har lovat mig själv att inte äta Wienerschnitzel till lunch en dag till. Ett löfte som kan bli svårt att hålla. De smakar ju så himla gott med en kall immad skummig stor fin öl till. Precis två öl är lagom för att skölja ner dessa köttlock. Dessutom får man chansen att ännu en gång säga: -”Bitte ein Bit!”

Bitte ein Bit – fredagsdrinken

Ingredienser

  • Ett Berlin
  • Vårsol i riklig mängd
  • Ein Bitburger
  • Wienerschnitzel (valfritt)

Gör så här

  • Blanda allt och bara njut!
http://karlstein.nu/bitte-ein-bit-fredagsdrinken/

Tankar från en flygplats – om öl och räkmackor

Det är något speciellt med räkmacka och öl på flygplatser. Lär av mig. En ost- och skinkbaguette med fruktsmoothie kan aldrig bli samma sak. Ölen är så god att den till och med får ersätta dagens fredagsdrink.
En resa börjar när den konstitueras med en tvåhundrafemtiokronorskombination av räkmacka och immig öl. En resa är en resa först när man står med den rangliga brickan i cafékön och undrar hur man ska få med sig handbagaget? En resa är inte en resa förrän personen framför i cafékön plötsligt stannar till för att tänka. En resa är inte en resa innan min räkmacka på brickan badar i öl.
En resa är en resa när man kontrollerat pass och boardingcard minst tre gånger. Ibland blir en resa en resa redan när man får panik för att man glömt passet och sedan kommer på att man ska flyga inrikes. När man beställer en andra öl och direkt därefter inser att det har blivit dags att gå till gaten, vet man att man ska resa. En resa är inte en resa utan att man kommer på att man är jättekissnödig och kön till toaletten är längre än den ut till planet. Med den övergivna hundrakronorsölen i tankarna och efter att ha försökt nå toaletten i några minuter ger man upp sin plats i kön. Först vid gaten nås man av beskedet att flighten är försenad och man påminns om hur det är att resa. Tid till toalettbesök har man fortfarande inte, att ställa sig längst bak i lämmeltåget ännu en gång är inte att tänka på. Så försenade är vi inte. Då planet taxar ut och det tighta bältet klämmer på min blåsa inser jag att jag ändå älskar att resa. När man reser får man öl och räkmacka. Nu blir det minisemEsther.

Överpris?

Lättstekt gravad lax med stuvad potatis och bladspenat

Det såg bokstavligen ljust ut i förmiddags. Hoppet började lysa om ännu en vårgrill. Jag hade många idéer och jag lös upp lite för en stund. Då jag senare på eftermiddagen tittar mig omkring för att lokalisera bullret inser jag hur det faktiskt vräker ner regn, snö och hagel utanför vårt plåtskal till kontor. Så mycket för den grillningen. Nåja, nu blir ju joggningen inställd i varje fall. Alltid något.
Smaken för mat ändras med årstiderna. Jag har alltid mina perioder, äter mer sällan fisk på vinterhalvåret. Skaldjuren är alltid av förklarliga skäl särskilt närvarande under sommaren. Kvällens middag får därför bli en somrig ersättningsrätt för den förlorade grillningen.
Från när jag fortfarande pluggade minns jag att det var en riktigt bra cateringfirma som under kort period tog över driften av lunchserveringen på Juristernas hus i Frescati. Tyvärr försvann de precis lika fort som de kom. Jag antar att det beror på att de lagade för bra mat för att det skulle vara lönsamt. Studenterna verkade ändå föredra den snabbstekta, saltinjicerade och utbankade kycklingfilén med pommes frites och bea på Sjabbis. Jag kan ha misstagit mig på restaurangens namn, men är inte särskilt ivrig att minnas heller.
En rätt som jag minns att jag fick serverad när jag fortfarande trodde att jag skulle bli något, var en lättstekt gravad lax med stuvad potatis.  Somliga kanske är av en annan åsikt, men för mig kommer lax och stuvad potatis alltid att vara sommarmat. Sältan från den gravade laxen blir efter den snabba stekningen extra påtaglig och passar därför bra till all den dryck man måste kasta i sig en varm sommardag. Öl. Öl är gott till, även om ett glas citronvatten är att rekommendera under varma dagar. Idag är det inte varmt.
Som sagt. Var försiktig med sältan i potatisen. Servera laxen i mindre portionsbitar så är saken biff. Eller lax.

Lättstekt gravad lax med stuvad potatis och bladspenat – recept 4 personer
600 g gravad lax
12 st mandelpotatisar
ca 7 dl mjölk (3%)
ca 200 g bladspenat
1 dl torrt vitt vin
2 schalottenlökar
1/4 solovitlök
3 msk smör

Skala potatisen och dela dem på längden. Lägg ner i en kastrull och täck med mjölk. Låt sedan sjuda långsamt utan lock.
Dela under tiden den gravade laxen i munsbitar. (Jag har mitt egna recept på gravad lax, men när jag gör denna rätt köper jag oftast en färdiggravad. Den egna är helt enkelt för god för att slänga ner i en panna). Dela den gärna i vinkelräta snygga kuber.
Smält sedan lite smör i en stekpanna. Kasta ner de hackade lökarna och stek mjuka i smör. Tillsätt vinet och låt i stort sett allt koka bort. Tillsätt sist bladspenat. Låt stekpanna stå kvar på låg värme tills all spenat släppt vätskan och krympt till en bråkdel. Ställ åt sidan.
Nu är det dags att koncentrera sig på potatisen igen. Om potatisen börjar bli färdig, men mjölken är för lös reder jag av mjölken med lite vetemjöl. Ligger potatisen för nära perfekt tar jag upp den med en hålslev och reder mjölken för sig.
Stek sedan den kubade laxen hastigt i smör. Pannan bör vara riktigt het. Jag försöker ofta spara minst en sida ostekt för skylta med laxens underbara färg. Laxen ska knappt vara mer än ljummen vid servering, men en fin stekyta är alltid snyggt. Dra av pannan från värmen. 
Para återigen ihop potatis och stuvning, men även spenatblandningen. Värm eventuellt på lite, rör ihop och servera med de vackra laxbitarna på vitt fat. Valet mellan iskall lager och citronvatten är ert.

lättstekt gravad lax

Öl från S:t Eriks – riktig finöl

S:t EriksDet här är den öl som det går åt mest av hemma just nu, från S:t Eriks bryggeri. Favoriten är just IPAN, men även den lite ljusare och mindre kraftiga pale ale rinner också ner mellan loppen. Det är kul att köpa upp sig på lite olika sorter från samma bryggeri och testa sig fram. Man kanske ska ta och anordna en liten ölprovning snart?
S:t Eriks har även tagit fram en öl ihop med Mathias Dahlgren – S:t Eriks & Mathias Dahlgren #1 Enbär. Enligt stjärnkockens egen utsaga ska det vara ölens motsvarighet till en Gin & Tonic. Jag har inte provat än, men det låter fantastiskt bra.