Amuse bouche – salmalax i beta med kapriskräm och hyvlad rökt äggula

Vi var och firade Perman i lördags. Ni vet coola snubben bakom de knivar som numera återfinns på KitchenLab. Som vanligt med nya människor blir det lite av en tinderdejt med några ”tjenavadjobbardumed” för att känna på varandra. Nu låter jag helt asocial, jag menar inte så, men ju längre kvällen går hamnar man ofta oundvikligen där. Det behöver inte vara något negativt, tvärtom, det kan vara en bra utgångspunkt för att lära känna någon närmare. Tack för en trevlig kväll Rickard. Det där med att skölja ned rökt rådjur med Bollinger kan jag tänka mig att göra om.

Det var där under kvällen som det faktiskt slog mig. Jag har minsann skaffat ett himla bra intresse och sysselsättning att kallprata om under diverse tillställningar. -”Fotar du själv också?” Är de inte intresserade av mat så nog sjutton kan man ge sig på att det sitter en tvättäkta slutartidsnörd framför en. Värre hade det varit i egenskap av entusiastisk filatelist. Om de nu finns sådana kvar? Känslan är att filatelisterna gick samma öde till mötes som dinosaurierna. De försvann, man vet bara inte riktigt hur. Kanske var alla skilling banco redan samlade på? Möjligen blev det för ensamt med bara förstoringsglas och pincett under skrivbordslampan? Flytta lite på märkena, stänga och trycka till. Öppna, flytta tillbaka märkena, stänga och… Sen kan man ju fråga sig att om man väl hittar en fest där det pratas frimärken, vill man då vara kvar och stampa eller bara posta sig själv till någon mer livlig plats? Nu gör jag det igen. Tror och tänker om något som jag inte vet någonting om. Filatelistpartyn kanske är galet röjiga. Slips runt pannan, dans på borden och otrohet i trapphusen? Vad vet jag? Jag pratar ju bara mat ständigt.

Det är lustigt att jag gör liknelsen med en tinderdejt. Precis som med stökiga filatelistpartaj så har jag egentligen ingen vidare erfarenhet, men till skillnad från slicklappsfester så har jag åtminstone varit på en tinderdejt. Nu kommer någon säga att den gången inte räknas då dejten inte var min egen. Jag ombads bara att följa med för att hålla igång och finna nya vinklar i diskussionen. Kanske blev vi bara medsläpade för att det är så himla trevligt med någon som inte drar sig för att prata mat. Mer troligt blev mina monologer så avskräckande att den andra mannen framstod som värsta kapet. Hur jag hjälpte till spelar mindre roll. Paret som träffades den kvällen lyckades trots eller på grund av mitt matsnack, åtminstone finna varandra och lever idag lyckliga trots att avståndet gör allt för att hålla dem isär.

Den där kvällen i slutet av förra veckan fick jag en intressant fråga. Började det med att jag var så nöjd med maten att den behövde fotograferas och skrivas om eller behövde jag mer något att fota? Var ligger det huvudsakliga intresset? Hur känner jag inför mat jämfört med drinkar? Såklart kommer matintresset först. Jag ser fortfarande inte fotograferingen som ett separat intresse. Visst skulle jag utan maten haft en dyr kamera, men den hade utan matstänk på linsen definitivt samlat damm i garderoben. Mat är roligare att göra än cocktails, men cocktails är oftare roligare att fota. Ibland är jakten på det perfekta fotot det mest utmanande och därför också mest spännande. Det är svårt att rangordna allt så varför inte bara göra en enda stor grej utav det.

Jag tänker att vi fortsätter förra veckans tema med småsnittar och plockmat. Hade livet bara varit något kortare så hade jag offrat all min tid åt att förlusta mig med snittar, amuse bouche, hors d’oeuvre, tapas och starters. I de små klämmorna av krispig rödbeta trängs salmalax, kapriskräm, hyvlad gravad rökt äggula och dill. I glaset ett otjatigt bubbel…

Amuse bouche – Salmalax i beta med kapriskräm och hyvlad rökt äggula

Amuse bouche - Salmalax i beta med kapriskräm och hyvlad rökt äggula

Ingredienser

  • 100 g salmalax (filé)
  • 3 dl syrad grädde
  • 40 g avrunnen kapris
  • torkad rökt äggula
  • dill
  • rödbetor
  • smör att steka brödet i
  • malaxlimpa eller kavring

Gör så här

  • Sjud kaprisen i den syrade grädden i en halvtimme. Låt svalna. Sila ned i en sifon. Ladda med två gräddpatroner och skaka om. Ha redo.
  • Stek hela skivor av brödet gyllene i smör. Låt svalna. Bred med färskost och stansa sedan ut cirklar med ett håljärn.
  • Skiva en skalad rödbeta lövtunt. Det är enklast i en mandolin.
  • Skiva laxen i tunna skivor.
  • Gör klämmor av rödbetsskivorna som fylls upp med lax, kapriskräm, hyvlad äggula samt dill. Lägg sist upp klämmorna på de stekta bröden med färskost. Servera med champagne.
https://karlstein.nu/amuse-bouche-salmalax-kapriskram-hyvlad-rokt-aggula/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *