Pelle Jan-San – en asiatisk take på Pelle Janzon

Det har nog aldrig blivit så mycket opera som i somras. Faktum är att det aldrig tidigare blivit opera. Vi tog igen en halv livstids frånvaro från opera. På bara några dagar. Det har blivit premiärföreställning på operan, bad vid operan, blivit jagad av militant geting vid operan, spökat ut vår son vid operan, sett…

Biff Rydberg – historien

Håll i hatten! Ro hit en styrketår – Rydberg är på besök. Biff Rydberg är likt jambalaya en rätt som jag ofta drar till med när jag inte riktigt vet vad jag ska laga. Särskilt ofta gör jag den på vårkanten när det blir trevligare att ställa sig ute vid stekhällen igen. Biff Rydberg benämns…

Tournedos Homard – nyårsmat

De senaste åren har vi firat nyår med grannar och vänner i området där vi bor. Vem som står värd för firandet är inte nödvändigtvis beroende av vem som inte hade det senast, utan handlar snarare om vem som känner för det och vem som med ett leende tar på sig att hålla i det. När det kommer…

Rättikagratäng med oxfilé och grönpepparsås

Det har blivit tid att skära ned på kolhydraterna igen. Jag vet egentligen inte varför jag plågar mig själv. Eller jo, det gör jag. När jag går förbi den där ”glasväggen” i hallen blir det särskilt tydligt. Ändå är det lika trist varje gång. Jag gillar inte ”dieter”. Nu har jag i varje fall funnit…

Oxfilé och grönpepparsås – obittra kockar

Jag sitter i skrivande stund och känner mig lättad. Jag är inte ensam. Det har visat sig att det finns fler matglada människor än jag. Just det visste jag ju egentligen redan, men att de skulle besitta samma sjuka humor, se lördagseftermiddagen som en ursäkt för att laga god mat och börja dricka vin för tidigt, var tidigare okänt. Det började…

Bookmaker´s toast – gentrifierad street food

Någon blev häromdagen tipsad om att gå in här på bloggen för att se en beskrivning om hur man konstruerar en kompetent Bookmaker´s toast. Till dennes besvikelse fanns här ingen att få… …sjung vackert om kurrande magar, sjung vackert om Bookmaker´s toast ändå. Den Bookmaker, som aldrig besannats, som dröm var den vacker att få,…

Oxfilé med murkelsås – för att fredagen är bäst

Fredag. Vad ska man säga. En fredag är alltid en fredag. Det kanske borde stavas med stor bokstav? Det är något vackert med ordet. För några år sedan ställde en god vän frågan: -”Lever du bara för helgen? Just då hade jag inget svar. Jag kröp ihop. Idag hade jag stolt svarat: -”Nä! Jag lever…

Oxfilé provencale – väntans tider

Jag misstänker att det inte bara är jag som börjar drömma om våren. Med lite knappt en månad kvar till uterumspremiären hittade jag en bild på en Oxfilé provencal ifrån i somras. Av någon anledning blev det inget av med den bilden. Det var dumt, för även om stekhällssäsongen är avlägsen känns det ändå rätt….

Tournedos Rossini – min paradrätt

Gourmetsonen har lite kvar att lära. Jag skyfflade precis ner en skiva gåslever i soptunnan. Vad håller han på med? Vilken tur att vi lever efter 1979. Champagnen satt för övrigt fint. Min gåslever var perfekt. Smaklökarna var på disco. Kroppen sparkade bakut. Fortfarande. Skit i kroppen. Jag är bättre kompis med lökarna. För något…

Pasta mums – med oxfile, tryffel och kantarell

Jag avskyr namnet, men älskar rätten. Vissa envisas till och med att lägga dit ett extra mums – Pasta mums mums! Nä, gubevars. Det går verkligen inte för sig. Oxfilé, grädde, pappardelle, tryffelolja, persilja, parmesan och några nävar kantareller. Det är i stort sett allt. I helgen var det flytt för hela slanten. Mina föräldrar…

Den falska oxfilén – med prosciuttochips och ricottacreme

Balladen om den falska flickan var det första jag kom att tänka på. Vilken överraskning. Mmm, lammkött. Var kom det ifrån? Hur jäkla lurad får man bli? Jag var och tjackade korv, borta, uppe på läktaren, klättrade i berg och trodde på tomten. Oxfilén visade sig inte vara en oxfilé, utan en lammrostbiff. Vad ska…

Carpaccio – oxfilé med ruccola och pinjenötter

Carpaccio på oxfile – är en läcker förrätt, eller varmrätt beroende på hur mycket man vill sätta i sig. Jag har aldrig tackat nej till en Carpaccio, vare sig om den är gjord på älg, nöt, eller fisk. För min fru däremot tog det längre tid. Jag kommer aldrig att glömma när det släppte för…

Oxfilé med murklor och rödvin

Fick lite hjälp på traven med inspirationen denna gång. Varifrån tänker jag inte berätta, det blir inte lika kul då. Jag kallar den Oxfilé med murklor och rödvin för att det inte ska bli för lätt. Min rätt är dessutom antagligen godare, då jag oftast finner viltkött överskattat. För någon vecka sedan var vi ute…