Moules marinières – dagen före…

moules marinièresDen här veckan har jag varit outtröttlig och så framåt för att få dagarna att gå och att lägga tiden bakom mig. Tidigare år har jag nog bara gått ner på sparlåga, sovit mig igenom sista veckan. Vägrat göra någonting. Årets taktik har faktiskt lyckats. I år har jag tränat. Tränat på att ha semester. Varför slösa bort den första veckan på att bara bota chocken. I år kommer hjärnan känna igen sig och bara njuta, redan från början. Morgondagen är ändå den bästa. Imorgon eftermiddag har jag allt framför mig och inget bakom mig. Jag står bara på plus. När det är dags att gå hem, ska jag hämta en kaffe till och sätta mig ner igen. Suga på karamellen. Vänta på att öppna paketen. Jag ska bara sitta kvar, njuta av min kaffe och tänka att jag fortfarande har allt framför mig. Att gå på semester är lite som att köpa ny bil. En helt ny bil. Den är jättefin och underbar, men så fort den rullar ut från försäljaren (med guldkedja) har den redan rasat i värde. Du ligger redan efter med amorteringen, trots att du precis hostat upp en rejäl slant i handpenning. Handpenningen skulle kunna jämföras med sista veckans stress innan semestern. Du rensar ditt eget bord och täcker upp för andra som redan har lämnat boet. Du plockar och gör allt i din makt för få ett avslut. Högarna växer likt förbannat. De kollegor som också är kvar jobbar rumpan av sig, precis som du själv. Jag tänker att de kanske vill plåga sig själva, för att kunna njuta lite extra sedan? Jag tror inte att det fungerar så. I år kommer jag att tänka annorlunda. Ok, även i år har jag slitit så att svetten sprutat. Jag har oroat mig och ringt jobbiga samtal. Hittat på ursäkter. Haft ursäkter. Skillnaden mot föregående år är dock att jag inte ska må dåligt när jag går därifrån. Jag ska tänka att det är självklart att det faller lite. Jag är inte perfekt och självklart har jag missat något. Det kommer att falla. Något kommer att falla. Vad gör jag annars där resten av året? Spjutspetskompetens hade en kollega kallat det för. Årets lugn kommer dock ifrån att det finns minst lika bra människor på min plats och som täcker upp. De har ju redan hämtat ut sin bil.
Årets kväll innan semestern firades med en av mina favoriter – Moules marinières – en gammal rätt, även den i ny miljö. Det var sagolikt. Det bästa var dock att slippa slasket, då vi utomhus kunde slänga skalen direkt ner i hinken.

Moules Marinières – Recept 3-4 personer
2 nät färska blåmusslor
3 gula lökar beroende på storlek
2 morötter
5 lagerblad
10 vitpepparkorn
5 timjankvistar
0,5 L torrt vitt neutralt vin, gärna lite blommigt
0,5 L fiskbuljong
(2 stjälkar selleri)
5 skvättar vitt vin, klyftad citron samt persilja på toppen

Musslorna rensas, de som är öppna och inte sluter skalet vid en lätt knackning mot köksbänken, eller för den delen har trasiga skal, kasserar jag direkt. Skivade lökhalvor, morötter, några timjankvistar samt lagerblad och hel vitpeppar värms på i olivolja. Ibland har jag även lite skivad selleri i. Jag tillsätter musslorna och rör om. Jag höjer värmen och rör hela tiden försiktigt i botten så att grönsakerna inte blir bruna. De ska vara fräscha. När allt börjar glänsa slår jag över en ansenlig mängd torrt vitt vin. Det hela får sedan koka upp. Sedan tillsätter jag fiskbuljongen som också får koka upp. Lock på. Någon minut efter att musslorna börjat att öppna sig är de redo att serveras. Häll gärna över musslorna i en stor glasskål det gör det hela lite häftigare. Stänk lite vitt vin över musslorna. Toppa med klyftad citron och hackad persilja.
Idag drack vi en annan favorit – Les Fumèes Blanches. Krispigt.
Moules marinières

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *