Diki Diki – fredagsdrinken

Idag blir det en Tiki-cocktail, men ändå inte. Diki Diki är en cocktail från 1920-talet, som av någon konstig anledning blivit vanlig på Tiki-ställen. Kanske är det namnet? Diki Diki, första gången blandad under den gyllene eran, är i så fall snarare en proto-tiki. Tikidrinkarna slog nämligen igenom först ett decennium senare. Riktigt klassiska Tiki-cocktails finner man i Mai Tai och Zombie. Det är en formula som i mina ögon gör sig bäst på en polynesisk paradisö, där frukterna nyss hämtats från något träd bakom baren. Det är svårt att nå upp i samma fruktighet med de tetrajuicer man hittar i den svenska handeln och med dessa går liksom hela Tiki-budskapet under. Jag försökte för ett tag sedan göra egen ananasjuice, men inte ens den dög. Smaklös bara, det var först med extra socker som den fick ett visst djup. Nä, Tiki-drinkar hör hemma och serveras bäst i sin miljö.

Varför Diki Diki då? Jo, just för att det inte är en Tiki-drink. Här snackar vi äpple i kubik. Den doftar och smakar äpple. Punschen ger en härlig fyllighet och blodapelsinen bidrar med lite beska så att det inte blir alldeles för mycket lördagsgodis. När man väl hittat sin balans sitter den som en smäck.

Diki Diki innehåller i sitt original Calvados, punsch och grapefruktjuice. Den sägs ursprungligen ha blandats 2:1:1. Jag tycker snarare att 3:1:1 är lagom. Calvadosen ska fronta denna cocktail.

Idag gör vi dock vår Diki Diki lite annorlunda. Då vi redan har den svenska punschen med i mixen, varför inte byta ut den franska calvadosen mot en svensk iscider. Att Brännlands iscider är ett flytande guld ser man till och med med ögonen. Sen en skvätt Grönstedts på det. Har man svensk grapefrukt använder man givetvis sådan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.