Ok. Det var inte jag som uppfann idén om att servera skaldjursgrytan med vätskan bredvid, men den är för jäkla bra och ju finare skaldjur du har att servera desto bättre är den. På så sätt kan man presentera vad det är som ingår och den som ska äta får även ett visuellt kvitto på att grytan är på allvar och inte bara ett sätt att dölja avsaknaden av fisk och skaldjur. Kanske bland det vackraste att lägga upp på en sådan tallrik är de svenska signalkräftorna. Några sådan fanns tyvärr dock inte att tillgå denna gång. Tallriken kan beredas i relativt lugn och ro i köket, då den heta soppan som serveras vid bordet ändå kommer att dölja att fisk och skaldjuren hunnit svalna av något. Denna gång valde jag att göra en klar gryta, utan grädde baserad på rotsaker såsom palsternacka, fänkål och jordärtskocka, men även zucchini och saffran. Fonden är baserad på fisk, hummer och vitt vin. Grytans huvudperson var idag rimmad torsk, med sällskap av i smör vitlöksfrästa tigerräkor. Vad som inte kom med på bilden är den persilje- och gräslöksgrädde som jag toppade allt med. Som så många gånger tidigare får min fru påminna mig om toppingen som oftast blir kvar i kylen. Jag vet inte hur många röror, såser eller crèmer som äggats i onödan för att de sedan upptäcktas i kylen först inför serveringen av efterrätten. Ha det bra!