Kaffe XO – fredagsdrinken

Helgerna är över, det är nu det börjar. Varje nytt års början påminner om en bra och efterlängtad flytt. Man får en ursäkt till att börja om och ganska snart blir allt ljusare igen. Efter julledigheten är det bara just ledigheten som är slut medan den bra halvan av året tar sin början. Där efter sommarsemestern, med ett par bortregnade sommarmånader bakom sig känns det mer som ond bråd död. Ridå. Förhoppningsvis har man några varma guldskimrande höstdagar att njuta av, men den njutningen brukar vara lika hastig och osäker som en tonårsejakulation i en sprucken polymerisation av monomerer.

Ledigheten har i varje fall varit bra. Vi har hållit oss friska och det är inte så bara. Det är väl lite det som man ägnat sig åt. Jag kan erkänna att jag efter nästan tre veckor har lite svårt att skilja de lediga dagarna åt. Upp, laga mat, leta efter lite ljus, först sol- och sedan i besvikelsen stearinljus. Vill man vara jobbigt positiv och liksom se det taniga glaset som översvämmande halvfullt, skulle man kunna hävda att ljusets frånvaro närmast underlättat. Med tanke på att alternativen till att ta för sig något varit närmast obefintliga, kunde man snart finna sig i att inte se skillnad på dag och natt.

-“Oj, klockan är tolv. Igen! Nu måste vi gå upp.” – har det hetat några morgnar.
-“Varför?” – har jag rofyllt och kantabelt svarat. Varför?

Någon ultrapositiv själ skulle förstås kunna komma och påstå att man visst borde gå ut där runt kl. 13 för att åtminstone kunna filosofera fram en sol. Samma argument igen. Varför ska jag ställa klockan på ringning för att göra mig påmind om dagar som inte innehåller ledighet? De tre måltiderna blir lika färdiga närhelst man är vaken. Om sova just nu känns behagligt, varför inte bara fortsätta? Vill vi gå ut och mata änder så fungerar det lika bra sen som senare. Ficklampan måste vi ändå ha med oss. Den enda skillnaden är att det går åt mindre bröd om vi gör det när jag får bestämma.

Ledigheten har varit precis lika nattsvart som den låter, men inte i dess dubbla bemärkelse. Jag har ändå kunnat njuta av att ta allt kravlöst. Där är jag fullärd. Ena dagen har vi gått upp sent för att bara äta och dricka gott resten av den vakna tiden. Små och större matprojekt har blandats om varandra. Dagen efter kan det ha blivit ett sensoveri av guds nåde, därpå ett spabad med förtäring i tre timmar, varpå man hamnat i soffan för ett seriefrosseri. Oförklarligt trötta har vi sedan börjat om hela karusellen med att sova igen. Julhelgerna bäst beskrivas som en bra jäkla skiva med insprängd vila för mamma och pappa björn i sitt ide. Visst har jag saknat restaurangbesöken och middagarna med vännerna, men de går att ta igen.

Kaffe XO – fredagsdrinken

Dagens fredagsdrink – Kaffe XO, är lika nattsvart som dygnet. Jag gillar espressomartini, men tycker att de lätt blir lite för söta. Den här är mer lagom. Precis som med mozzarellan, penicillinet och vulkaniseringen så uppstod den av en slump eller ett misstag. Då suget infann sig var kaffelikören slut. Jag skakade då helt sonika ihop dubbel espresso och cognac med is. Det silades upp i ett glas varpå allt toppades med lättvispad men fortfarande lätt rinnande grädde.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *