Brezel, Pretzel eller kringlor – Oktoberfest del 2

Oavsett om ni lider av träningsvärk efter all Umpah umpah, eller har missat Oktoberfesten helt finns det ännu tid. Avslutningskalaset hålls i helgen för att avslutas sedvanligt den första söndagen i oktober. Den sista sejdeln är lång ifrån tappad och den sista kringlan har inte kringelilurats.

Kringlor, Brezels eller Pretzels. Som feta mjukhårda salta pinnar men godare. Ska de bakas enligt originalrecept så är det bara att acceptera att dessa skall doppas i frätande lut innan gräddning. Ångesten må vara total, “i min strupe?”, men dessa har ju bakats på samma sätt i flera hundra år så vem är jag att fega ur med vatten och bakpulver. Vi vet att det inte riktigt blir samma sak, men vem köper mellanmjölk? Ska det vara så ska det va.

Medellivslängden för män sägs ha varit runt 40 år vid tiden för den första Oktoberfesten. För kvinnor var den något lägre. Om den lägre åldern hos kvinnor berodde på att kvinnorna var de som bakade Brezels finns ingen forskning. En sak är dock säker. De hade inte samma skyddsutrustning att tillgå som idag. När det sved så märkte de.

Vårt Brezelbak kom igång sent. Allting stod där preppat och klart, men vi verkade aldrig vilja komma igång. Det där med frätande soda som kringlorna bara skulle ligga och mysa i en stund kändes läskigt. Efter att vi bjudit in en vän på icke utannonserad provsmakning av färdiga kringlor så tog vi dock mod till oss att börja. Inombords spelades “ju fler vi är tillsammmans, ju gladare vi blir.” En definitiv kollektiv kollaps kändes på något sätt som ett värdigare avslut än det slut där en enskild, i sista sekunden räddad matbloggare med strupsmärtor, behöver sondmatas med mixad biff, bea och pommes varje gång han nickar. Ok. Lätt överdrivet, men så gick mina tankar.

Så här en vecka efter lever vi och mår bra. (Undrar hur det är med Anders?) Kringlorna var goda, även om jag inte blev helt nöjd med formen. De jäste upp på oväntat vis och blev inte riktigt så där slimmat vackra som jag ursprungligen tänkt. De gick mer åt kanelbullehållet, men med tanken på att det är kanelbullens dag så passar det ju bra ändå. Det blir till att göra om och vackrare till nästa Oktoberfest eller gång. Det där med lutet var ju inte så farligt ändå. Bara man är försiktig, läser på innan och absolut inte enbart litar på någon random snubbe som lägger ut recept på nätet. Det lätta pirrandet i halsen är bara inbillning…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *