Woohoo vilken sälta! Antagligen för mycket sälta.
Min kompis Anders tipsade mig om denna rätt. Inte den Anders, den andra Anders. Då jag kom att tänka på de i Spanien så små och populära friterade sardellerna – boquerones fritos – blev jag genast intresserad. Så klart jag ställer upp som försökskanin. Minitapas – förrätt – eftermiddagssnack! Här ska lagas mat.
Rätten är enkel att göra, det går snabbt och den är billig, men tyvärr alldeles för salt. De små firrarna – ansjovisen alltså – måste nog vara osaltade, eller åtminstone riktigt ordentligt avsköljda. Osaltad ansjovis får man nog leta efter, det är lite som att söka saltgurka utan… Vi stannar där.
Det som skiljer ansjovis åt från sardeller är att ansjovisen är förädlad. I Kantabrien, Spaniens konservmecka kallas denna metod för anchoadometoden. Sardeller, urtagna och utan huvud skiktas i lager i trätunnor som sedan fylls på med saltlake. På toppen läggs en sten eller vikt som med tiden pressar ihop sardellerna. Sardellerna ligger i tunnan i tre till sex månader varpå de sedan sköljs, vattnas ur och för hand delas i två filéer. Slutligen läggs de på burk i oliv- eller solrosolja och konserveras.
Visste ni förresten att i norra Spanien kallas tapas (även) för pinchos, vilket kommer ifrån ordet pinchar som betyder sticka eller sätta på spett?
Nä, dags att börja leta färska sardeller. Jag vill verkligen få den här rätten att också smaka inte bara att stråla. Den är ju så vacker att bara ställa fram. Tänk att få servera på små fina fat, i antal efter gäster. Tack Erika!
Gör om gör rätt. Nästa gång med sardeller. Receptet tänker jag självklart bjuda på ändå, för vad vore en matblogg utan recept. Vem vet, någon kanske finner osaltade färska sardeller före mig?
Friterad ansjovis med panko och chiliflarn – recept 4 personer
450 gr hel ansjovis/osaltade sardeller (huvud och buk klipps bort varpå ansjovisen rensas)
1 dl vetemjöl
3 uppvispade ägg
3 dl panko (japanskt ströbröd)
2 msk chiliflarn
(flingsalt om osaltade sardeller)
2 L rapsolja att fritera i
1 citron klyftas för att sedan garnera fatet
Rensa och skölj av ansjovisen/sardellerna. Om ansjovis – skölj väl och tillsätt för guds skull inget salt! Låt rinna av. Doppa ansjovisen i vetemjölet, sedan i de uppvispade äggen och sist i panko och chiliflarnen som redan blandats samman. Det var en lång mening, men ungefär så fort går det. Förbered innan fritering något att lägga upp dem på så att oljan kan rinna av något. Förslagsvis ett durkslag med tidningspapper i. Fritera. Var beredd, det går väldigt fort. Kontrollera ständigt färgen på paneringen. Utgå ifrån en minut i 160-180-graders olja. Antagligen inte längre, möjligtvis kortare. Ansjovisen är tunn. Citron på toppen och fram på bordet. Jo förresten, jag serverade en vanlig aioli till. Den består av
1 1/2 dl Hellmanns majonnäs, lite citronsaft och 1-2 pressade vitlöksklyftor. Grönt på toppen.
Hej Thomas!
Jag blir lite förvirrad här. Använder du skarpsill eller Grebbestad hel ansjovis?
Hej! Jag använde Grebbestads hela ansjovis. Jag funderar så här långt i efterhand på om det inte vore en idé att låta ansjovisen ligga i vatten i några timmar innan. Jag vill minnas att de blev lite för salta.