Jag slutar aldrig att fascineras över utfallet. Hur ofta den oplanerade ”man-tager-vad-man-havermåltiden” faktiskt ofta blir bra och långt över förväntan. Då menar jag främst i jämförelse med de middagar som man planerat väl i förväg. De måltider som man sprungit i specialbutiker för att finna råvaror till. Måltider som man i dagar lagat i tanken innan.
Nu sist bjöd jag på kalvfilé med en risotto rosso, eller risotto negro om man så vill. Risotton, som fått sin färg av bläckfisken (negro) lät jag sjuda i rödvin (rosso). Till det underbara carnaroliriset tillsatte jag edamamebönor som med sin klara gröna färg brytert av vackert till det mörkare riset och skapar en trevlig struktur.
Ovanpå placerade jag en sous videbakad kalvfilé och i botten av tallriken hamnade en vallgrav av svampconsommé av till största del kantarell.
Det enda jag hade tänkt innan vara att jag inte fick handla något till middagen. Kalvfilén lyckades jag springa på i frysen. Riset, som jag köpte i Toscana i somras, kom efter en arkeologisk utgrävning upp till ytan i det utdragbara skafferiet. Svampen återfanns torkad bakom en vas i ett överskåp. För att få rätt sälta på consommén adderade jag lite av en koncentrerad köpesvampfond. Också den inköpt sedan tidigare. Ett fåtal blad av machésalladen såg fortfarande så fräscha ut att de kunde få pryda anrättningen. Resultatet blev en riktigt snygg tallrik, fylld av olika, men matchande smaker. Riset serverades al dente. Consommén gav perfekt sälta och kalven på toppen var en sådan där bit kött som man bara har tur när man får tag på. Ännu trevligare, alla råvaror fanns ju redan hemma och då räknas det som gratis. I glaset slungade vi en potent Mongrana från 2011. Även den sprungen ur Toscansk jord och under veckor lagrad i det nya vinstället. I bakgrunden dansade en levande eld som slukade fjällbjörksvrilar från de jämtländska myrarna. He he. Brasspraket blir helt klart mysigare med lite fantasi. I själva verket åkte veden med hem i skuffen. Snordyrt inköpt på närmsta bensinstation. Fint ska det vara i hufvudstaden.
Kalvfilé med risotto negro, edamame och skogsconsommé
Ingredienser
Kalvfilé sous vide
- 300 g kalvfilé
- 50 g smör
- salt och peppar
Risotto negro/rosso
- 3 schalottenlökar (finhackade)
- ca 3 dl svart risottoris
- 2-3 dl rött vin
- ca 1L kycklingbuljong
- 2 nävar (urtagna) edamamebönor
- 2 dl riven parmesanost
- 1/2 dl olivolja
Skogsconsommé
- 1 schalottenlök (finhackad)
- ca 5 dl vatten
- 1 näve torkad svamp
- 3-5 msk koncentrerad kantarellfond
- salt och peppar
- en klick smör
Gör så här
Kalvfilé sous vide
- Putsa filén. Stek den sedan runt om på hög värme i panna. Låt svalna.
- Vakuumförpacka sedan filén med smör, salt och peppar. Kör den i vattenbadet i 55 grader i 1,5h. Ta upp, klipp upp påsen och låt sedan köttet vila i påsen i några minuter innan tranchering.
Risotto negro
- Tillagning av risotto sker i 5 steg. Använd en större, gärna tjockbottnad kastrull utan lock.
- Soffritto - Finhacka löken. Stek den genomskinlig i olivolja.
- Tostatura – Tillsätt riset och höj värmen något. Nu ska riset ”rostas”, eller egentligen suga åt sig och kapslas in i olja. Det ska inte rostas i den vanliga meningen. Avsluta detta steg med att tillsätta vinet. Låt i stort sett allt vin koka bort.
- Buljong – Tillsätt ca en 1/5 av den heta buljongen och låt sjuda utan lock. När risotton börjar synas och nästan har sugit upp all vätska, tillsätts mer buljong, men bara ytterligare någon deciliter i taget. Proceduren upprepar sig. Efter 15-20 minuter bör man känna av risets konsistens. Olika risottoris tar olika tid. Regeln säger att man bör blir mer försiktig med hur mycket buljong man tillsätter mot slutet. Riset ska inte ligga och simma i buljong när det färdigt. Det ska vara en krämig anrättning med visst tuggmotstånd.
- Ingredienser/smaksättning – I detta läge tillsätter jag de urtagna edamamebönorna. Har man "trögare" smaksättning som svamp kan man tillsätta den redan under soffriton. Rör runt och smaka av känns riset bra i konsistensen är det dags för nästa steg.
- Vila – Dra risotton från plattan och låt vila i några minuter utan att röra om.
- Mantecatura – Det sista steget innan servering. Nu tillsätter vid knappt 2 deciliter riven parmesanost och några matskedar olivolja. Det är nu vi får den där underbara krämigheten som är så typisk för risotton. Rör runt ordentligt. (Manteca betyder smör på spanska(!) Att det kallas så har antagligen att göra med att Spanien styrde delar av Italien under renässansen). Risotton är färdiga att serveras.
Skogsconsommé
- Lägg någon näve torkad svamp i vatten i en timme.
- Stek på schalottenlöken i en lite klick smör. Tillsätt svampen och låt steka med i några minuter.
- Tillsätt sedan vatten, knappt en halv deciliter av vattnet som svampen legat i och koncentrerad kantarellfond. Låt sjuda ihop under minst 15 minuter. Tillsätt sedan efter smak mer vatten eller fond. Här är det bara er smak som bestämmer. Det är närmast omöjligt att ge exakta måttangivelser. När smaken är bra är det bara att sila av. När risotton och kalvfilén är upplagd avslutar jag med att slå consommén vid sidan av riset. Tanken är att denna consommé ska ge en trevlig sälta som sugs upp av risottoriset.
