Till middag idag blev det laxbiffar. Laxen fiskas först i Sverige. Fiskas alltså, inte hovas ur bassäng. Det är inte samma sak av den anledningen att fisk som har fått äta fisk också smakar fisk. Fisk som är uppvuxen på pellets, pulver, fiskrens eller vad de nu kastar ner, smakar också… Just det!
Laxen ska finhackas och blandas med hackad rödlök, dill, ägg etc. Tänk köttbullar! Var dock försiktig med vätska då det blir ganska blött ändå. Jag tillsätter gärna lite hummerfond till smeten, då biffarna blir fylligare och godare helt enkelt. Hade jag fått välja hade jag ju självklart bara ätit hummer och gett laxen till grannkatten, men av förklarliga anledningar så blev det inte så. Idag. När smeten har fått vila och gå ihop lite bättre tar jag en stor slev, klickar ut två klumpar i en stor het stekpanna med smör, och trycker ut klumparna till lagom storlek. (Försök inte göra färdiga biffar på skärbrädan, det blir bara fel). Gör man biffarna stora som normala hamburgare bör man inte lägga i fler än två åt gången då biffarna tenderar att koka istället för att steka. Stek inte för länge, någon minut på varje sida bara.
Såsen består precis som någon dag tidigare av lika delar (chili-) majonnäs och den onyttigaste varianten av créme fraiche. Blanda detta med hackad saltgurka. Det var allt.
Biffarna ska, om man gör rätt, bli riktigt saftiga. Den fräscha, men fetare såsen gör att det passar bra med endast en enklare sallad till. Nyttigt om man har rätt glasögon på sig. Annars bara gott.