Spaghetti vongole har jag velat göra länge. Första gången jag kom i kontakt med rätten var på en gemytlig liten restaurang – Il Lupino Trattoria – i hjärtat av Waikiki, Hawaii. Där serverades anrättningen med de för rätten så typiska hjärtmusslorna. Då jag ofta inte vet vad jag vill laga förrän någon timme innan var det denna gång omöjligt för mig att få tag på just sådana musslor. Denna gång blev det små blåmusslor istället. Jag är ingen vongolefascist som absolut måste ha just hjärtmusslor i min Spaghetti vongole. Jag blandar gärna olika sorter, men föredrar gärna att musslorna är lite mindre till storleken. Musslorna ska helst inte behöva delas, utan bör kunna tas i en munsbit. Då rätten har sitt ursprung i Venedig, där musslorna fanns i överflöd och därför betraktades som fattig-mansmat, har jag svårt att se att ”fattighjonen” var särskilt petiga med vilken sort de serverade till pastan? Om jag har förstått rätt betyder vongole just mussla, varför jag tvivlar på att det från början var just hjärtmusslorna man syftade på? Har jag fel lär vi snart veta, då min italienske granne säkerligen kommer att sparka in min ytterdörr.
Ytterligare en sak som alltid diskuteras kring Spaghetti vongole är tomaternas vara eller icke vara. Jag är inte speciellt konflikträdd, men placerar mig ändå i mittfåran och använder tomater sparsamt. Jag delar några små söta körsbärstomater av bättre kvalité och låter dessa sjuda med. Deras sötma är ett fint komplement till den heta chilin och sältan ifrån musslorna och fiskfonden. När rätten serveras är det nästan svårt att visuellt ana att tomaterna är där annat än till smaken.
Pröva (gärna) denna rätt! Jag vill påstå att det antagligen är en av de fem bästa rätterna jag någonsin presenterat här på min blyga sida. Det var i varje fall något av det bästa jag satt i mig i år. För som ni vet så äter jag inte, jag sätter i mig. ”Fressen”, som en Fritz hade uttryckt det.

Spaghetti vongole – Recept 4 personer
1 kg levande blåmusslor, hjärtmusslor eller blandade musslor
2 st finhackade röda chilifrukter
5 finhackade vitlöksklyftor
2 finhackade schalottenlökar
8-10 st klyftade körsbärstomater
3 dl torrt vitt vin
2 dl fiskbuljong (fond+vatten)
1-2 krukor persilja (gärna bladpersilja)
ca 400 gr (torr) spaghetti
olivolja, salt och peppar

Koka upp pastavattnet och förbered alla ingredienser som ska hackas. Rengör musslorna. Börja koka pastan. Värm upp en skvätt olivolja i en stor stekpanna. Mjuka upp vitlök, chili, lök och tomater något, så att de blir så där härligt blanka. Öka värmen ganska rejält och tillsätt de skrubbade musslorna som överlevt resan hem till köket. (Om man slår musslorna lätt i köksbänken ska de fortfarande vilja sluta sig). Blanda runt musslorna med grönsakshacket. Tillsätt vinet och låt detta ånga av sig i någon halv minut. Ha sedan i fonden och låt sjuda upp. Lägg gärna ett lock eller något annat över. Musslorna behöver inte vara helt täckta. Det räcker att lite av ångan går ner till musslorna igen. Sjud i någon minut tills musslorna öppnat sig och är klara. Stäng av värmen. Nu är pastavattnet borthällt, spaghettin perfekt al dente och redo att blandas med musslorna. Blanda väl.
Toppa tallrikarna med en sked av buljongen från botten av pannan, en skvätt olivolja och grovt skuren bladpersilja. Servera med ett torrt vitt vin. Simonsig Chardonnay, vet jag passar bra. Prego!