Swedish Massage – julfredagsdrinken

Nu kan julen få börja. Inte gärna tidigare. Jag är sämst på att smyga igång julen i förskott. På sin höjd händer det att jag tänder en brasa, värmer en glögg och äter pepparkakor några gånger efter första advent. Det räcker så. Vilken frisk människa har tålamod till att med ett leende klafsa runt i en rödglittrig, barrdoftande julgrötssirapsdoftande vardag i flera veckor innan? Vid andra advent når mig julesmeten upp till knäna. Efter den tredje står jag på tå och kippar efter andan. För mig får gärna julen krevera likt en prunkande Cereus Grandiflorus  i och med julafton. Jag vill att julen sen, precis liksom kaktusblomman, dör när den är som vackrast. Jag vill kunna säga att julen var fin, underbart kort och fylld med värme. Inte utdragen med dammiga nötskålar, mögliga clementiner och urplockade Aladdinaskar. Jag vill känna att den var kontrastfull i jämförelse med en annars vanlig mörk helg i december. När vi lägger den bakom oss koncentrerar jag mig gärna på nyårsfirande och eventuell ledighet. Efter det jobbar man pliktfullt i några veckor och sen, innan man vet ordet av sitter man i en snabb pulka rakt ned mot vårsolen.

Jag gillar julen, det är inte det. Det är alla måsten jag vill slippa. Julfredagsdrinken – Swedish Massage är ett exempel på att det går alldeles utmärkt att inte planera ihjäl sig. När man har mycket annat är det ok att ta genvägar. Jag beundrar dem som gör. Jag fann den här fredagsdrinken i en störtskön drinkbok från O.P. Anderson. Smakar gott gör den också. Gänget bakom O.P. kan man lita på, dessutom är drinken precis så julig som man tycker att den är. En juldrink i min smak.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.