Ingen riktig sufflé. Ost- och potatisbakelse? Potatis- och ostbakelse? I det här fallet är det svårt att säga. Mängden potatis och ost känns nämligen ungefär lika stora, åtminstone rymdmässigt. Bunken fylldes till hälften med riven ost och när den kokta potatisen hade fyllts på var bunken ännu inte helt fylld. Viktmässigt är det såklart att potatisen triumferar, men intrycket är verkligen att mängden ost är större. Hur som helst är det här ett nytt favorittillbehör till kött. Känslan är inte lika stabbig, tung och intensiv som med en vanlig potatisgratäng, snarare är det elegant och finstämt. Sen är det förbaskat enkelt och snabbt att göra också. Medan en klassisk potatisgratäng behöver närmare två timmar i ugn är det här något man både orkar göra och har tid att vänta på. Även till vardags.
Det enda felet med denna bakelse som rymmer ofantliga mängder Västerbottenost, är att idén kommer nu. Spontant känns det mer som höstmat, ni vet den där tiden då tröstätande är ett vardagsbestyr. Nu, så här års, då solen lyser och rosévinet ständigt ligger på kylning brukar jag ju vara ganska tillfreds med bara en sallad, en kall sås eller aioli till det grillade. Sen händer det här. Man blir nyförälskad i något som bäst kan liknas vid en gudalik symbios av fett och kolhydrat. Att dessutom den beställda pendlingscykeln ännu inte dykt upp, kommer inte göra saken bättre för manskroppen. Fortsätter det så här är man ju redo för silikonbacken först någon gång i oktober. Om man ens hinner innan de höstliga vardagsbestyren sätter fart igen? Det som började så bra i januari- februari har nu slagit helt fel. I år igen. Det enda man lärt av historien är att man just inte lär sig någonting. Tur att håret ändå börjar bli tunnare så att man inom kort kan förlika sig med det faktum att det är samma sak varje år. Att det är kört. Världen är för god att njuta av. Jag pallar inte. Dags att acceptera sitt öde och fokusera på att ta sig tid att träna för hjärnans skull? Det tar emot.
Bakelsen på Västerbottenost och potatis blir till genom att röra ihop kokt potatis med riven Västerbotten. Sedan tillsätter man en skvätt smält smör och varm grädde. Grädden kan bytas ut mot crème fraiche om man gillar det lite mer syrligt, men med tanken på mängden blir det inte så värst stor skillnad. Ta det som står öppnat eller närmast i kylen. Potatisen stompas ganska hårt medan allt blandas. Krydda sedan upp med salt, svart- och vitpeppar. Pytsa upp i penseloljade ramekiner och gratinera av i ugn. Någon föreslog att toppa bakelserna med pankoströbröd för extra krisp innan gratinering. Det är ett tips jag ännu inte provat, men absolut tror på.
Västerbotten- och potatisbakelse
Ingredienser
- ca 700 g delikatesspotatis (ej mjölig)
- ca 300 g riven västerbottenost (alt. svecia, gouda)
- cirka 1 dl vispgrädde (alt. crème fraiche)
- knappt 25 g smör
- salt, svart- och vitpeppar efter smak
- rapsolja att lätt smörja in ramekinerna med
Gör så här
- Koka den skalade potatisen till den är färdig. Riv under tiden osten i en större bunke.
- Smält ut smöret i grädden och håll varmt på spisen.
- Tillsätt sedan den fortfarande heta potatisen till osten. Slå sönder potatisen med en stöt medan den blandas runt med osten. Stött gärna potatisen lite finare, bitarna bör bli max 10 mm. Tillsätt sedan gräddblandningen. Lite i taget. Konsistensen ska bli som en något för torr och klumpig stomp. Rör om ordentligt och krydda upp efter smak.
- Pytsa sedan ut i små inoljade ramekiner och gratinera i mitten av ugnen på 175°C i cirka 20 minuter.
- När färgen är till belåtenhet, jag tycker inte man ska köra dem för hårt, låt formarna svalna något på bänken. Sufflén smakar mer när den hunnit sätta sig lite. Man ska vid servering kunna ta en gaffel utan att bränna tungan av sig.
- (För en krispigare topp – strö lite panko över toppen innan gratinering.)
- Servera förslagsvis med nötkött och en favoritsås. På bilden ovan serveras bakelserna med grillad Tri tip och flamberad grönpepparsås.
