Löjrommen känns underskattad och upphaussad på samma gång. Många tycks inte äta den ofta nog, kanske för att de hyser (för) stor respekt för den. Visst andas löjrom en viss lyx, men jag varken skräms eller skäms för att öppna en burk till frukost. Tänk bara hur den med sin sälta kan skaka liv i ett morgonägg. I hela mig. Det är inte svårt att ha en bra dag efter en sådan start. Med löjrom är det som med champagne – alltid rätt tillfälle att njuta. Den gör sig bra till lunch, på eftermiddagen eller som förrätt. Personligen gillar jag den bäst just på en champagnefrukost.
Vårt guld från Kalix med färg av midnattssol ligger smakmässigt snäppet över annan löjrom, men det är just färgen som gör att den utmärker sig. Löjrom fungerar i krustader, på blinier, till en bifftartar eller bara som den är till en flöjt champagne.
En sak jag helst inte vill vara utan till min löjrom är rödlök. Någon sa att man kan finhacka rödlöken och blanda ned i rommen någon timme innan, att löjrommen blir mindre ”fiskig” då. Jag förstår poängen om man är kräsmagad, men tycker själv inte att det är nödvändigt och har heller aldrig upplevt det som ett problem. Löjrom åtföljs nästan alltid av de klassiska tillbehören rödlök, dill, gräddfil och citron, men prova gärna att byta ut gräddfilen mot smetana. En picklad rödlök höjer anrättningen till en ny nivå. Mest varierar jag bara hur löjrommen ska transporteras från tallrik till mun. Smörstekt bröd, rostat bröd, västerbottenpaj eller ägg o.s.v. På sista tiden har blinier blivit en farkost. I smeten ingår bovete som gör blinierna matiga och motsägelsefullt luftiga på samma gång. Vi gör en rejäl sats då de lite senare passar utmärkt även med hallonsylt och vispgrädde. Åtminstone tycker min son det. Personligen fortsätter jag gärna med löjrom. De blinier som inte går åt fungerar utmärkt att frysa in.
Kom igen och unna er några blinier med ”löja” redan nu till midsommar. Det är perfekt svensk midsommarmat som går bra att förbereda. Löjrom och tillbehör skakar man lätt fram på tio minuter medan gästerna står och skrattar med immade glas. Burkarna med löjrom må se små ut, men de är dryga och innehåller så mycket mer än vad ögat kan se. Där finns mattradition, ursprung, natur, älven, livets början, Norrland och minnen. Dessutom är det gott med underbar sälta.
Blinier (boveteplättar)
Ingredienser
- 3 dl mjölk
- 50 g jäst
- 2 dl bovetemjöl
- 1 dl vetemjöl
- 2 st ägg
- 1/2 tsk salt
- 50 gram smör
Gör så här
- Smula ner jästen i en bunke med fingervarm mjölk. Rör om tills jästen helt har lösts upp.
- Tillsätt vete- och bovetemjöl under omrörning. Vispa ut till smeten är helt jämn utan klumpar.
- Skilj äggulorna från vitorna och vispa ned de förra med saltet i smeten. Låt sedan smeten stå framme på bänken och jäsa under bakduk i 40 minuter
- Smält smöret och låt det sedan svalna. Vispa under tiden äggvitorna till ett hårt skum. Tänk maräng.
- När smöret kallnat vispar jag ut det i bliniesmeten. Vänd slutligen ned äggvitorna försiktigt i smeten. Det ska blandas helt, men man bör inte överdriva vispningen.
- Grädda blinierna med smör i en bliniepanna eller plättlagg. Har man ingendera går det bra i en vanlig stekpanna. Blinierna stelnar relativt fort av värmen och vill inte flyta ut på samma sätt som en pannkakssmet. Grädda på båda sidor. De är färdiga när det fått vacker färg på båda sidor.
- Servera förslagsvis som på bilderna med löjrom, dill, smetana, rödlök och citron.
