”Carlana är generöst vinigt och skapat så som vinet var tänkt från början, i dess vagga. Hon är vacker, okomplicerad och har variation. Där finns inga undertoner som stör, bara inslag som berikar. Jag kan i dofter förnimma vinets olika element, för att sedan i munnen uppleva hur allt går ihop i en komplex helhet – till mitt vin. Min upplevelse är äkta och obesvärad. Jag föreställer mig vin, så som det smakade en gång. Vinets hela idé gör sig tydlig. Jag blundar och erfar jorden, naturen, människorna och det hårda arbetet. Jag känner mig ödmjuk och tacksam, vis om att jag endast är en liten del av något större.
Där sitter jag med mitt lerkrus. Stolen vickar lite på den stenbelagda förgården. Huset bakom mig har skonsamt patinerats av väder och vind. Här går allt långsammare. Framför mig breder landskapet ut sig och jag skådar ändlösa rader av vinstockar – raka och böljande på en gång. Jag betraktar de gröna kullarna på avstånd, men de upplevs ändå så nära att jag med min utsträckta hand kan röra vid dem. På min andra sida skyddas jag av cypresser och olivträd och vägen som leder upp hit ger en förunderlig känsla av att bara gå åt ett håll. Sinnesintrycken är överväldigande.
I denna unika miljö vill jag dröja mig kvar. Med sina egenskaper och traditioner utgör den grunden till mitt vin. Jag slår upp ett glas till och delar det med den jag älskar. Som dess namn – Carlana – antyder, så har vinet gjort mig fri. Lugnet infinner sig och i detta ögonblick släpper jag allt.”
Beskrivningen ovan berättar hur jag vill att ett vin ska upplevas, om jag fick gör ett själv det vill säga. Idén kom efter en på nätet utlyst tävling om att under en begränsad tid få arbete som vininspiratör. Förutom att författa en beskrivning av vinet var det enda krav som fanns att man gillar att kombinera mat och dryck. Eftersom det är ungefär det enda jag gör, så såg jag här min chans.
Arbetet ska utföras på plats i Toscana, Italien. Under en veckas tid i höst får vinnaren chansen att tillsammans med vinhuset Ricasoli ta fram ett nytt vin som sedan ska säljas på systembolaget. Smaken är upp till mig, eller vinnaren åtminstone.
Det första steget till ära och rikedom är att beskriva vinet. Enkelt. Det här är min grej, tänkte jag och satte igång. När jag sedan ska lämna in mitt bidrag med beskrivning, inser jag att det var 250 tecken som gällde. Inte 250 ord.
Med en beskrivning som i mina ögon är för bra för att kasseras hamnade den istället här. Sedan måste jag bara lista ut vad jag ska göra med den hashtag jag tilldelats. #baronericasoli275 – Vad betyder det, vad jag gör jag med den? Twitter och Instagram – javisst, men hur då? Tydligen gäller det att med inspiration och framfötter, visa upp sig på både Twitter och Instagram. Jag har lite att ta tag i.
Vill ni stödja mig i min strävan att få åka till Italien och göra verklighet av min vinfantasi, eller tycker ni bara att min idé om vin låter intressant? Gilla vad som skrivs på Instagram, med hashtagen #baronericasoli275. Retweeta, tryck och klicka, eller vad man nu gör? Jag är tacksam för allt stöd jag kan få.
Om ni vill kan ni via denna länk rekommendera mig.