Fredagssolen gassar på, syrenen står i blom och nedanför breder ängarna ut sig. Vi har hamnat i Boforsland och nu sitter han där uppe på altanen i sin porrigt svarta bubbelkopp och spanar ut. Som av en slump har han lagt vantarna på en Beckham Edition. Kungligt värre. En alldeles unik alfahannemodell med nittioelva helkroppssprut som bara Peter har. Fint ska det vara, här sparas det inte. Blingdekorerade kanter, metallicdekaler på sidorna och intill varje sittplats finns givetvis ett fack för lördagssportdryck. Peter har inga problem att också visa upp sina mjukare sidor. När mörkret lägger sig kommer spabadet till dunket av Petter att måla upp ett ljusspel i den värmländska natthimlen. Grannarna ska veta när man njuter. Vad är det annars för mening?
Den till poolen matchande Genesisgrillen är givetvis redan tänd. Termometern är inpluggad. Snabbt kommer den upp i temperatur också. Peter stödjer sig mot locket. Lyfter och kontrollerar med svävande handflata ännu en gång. Imponerande. Det var något annat än en sosseklotgrill det. Vad som hamnar på halster är ännu inte riktigt bestämt, men det känns ändå bra att rymdskeppet är igång och redo. Sådant där kan inte alla förstå. Peter förstår och stiger ned i badet igen.
Livet på hans pinne är bra jäkla pajigt. Schmutt med den trygghet som medelåldern innebär. Peter borde kunna sträcka händerna i taket, det går bra nu, men det är något som stör. Skönt eftermiddagssalongs efter några Heineken och ett glas P-Lexsaft, kan han ändå inte låta bli att känna sig bitter. Här har Peter gått man ur huse i bruksorten, ansträngt sig, dragit i trådar och levererat. För så här ligger det till. Till den drygaste av 08-matbloggare har Peter ödmjukt ordnat den väl tilltagna, men måttbeställda rostfria teppanyakiplattan som marknaden skådat. Eller, den finns inte ens på marknaden. Den här har Peter exklusivt tagit fram bara åt Karlstein. Men vad har Peter fått för det? Ingenting. Det är precis som Peter tänkte från början. Stockholmarna är inte män av sitt ord. Tvärtemot vad som utlovats, har det inte skrivits ett ord om Peters givmildhet. Det enda som rullats ut är bilder i matbloggarens flöden på resliga côte de boeufs, lyxiga skaldjur och annat dyrt gott som Peter som närmast varit 25 mil ifrån. Ingen tacksamhet har tagit form och nu har det gått månader. Peter muttrar något, men vill inte förklara utförligare för sitt sällskap. Peter vrider istället på sig, knäpper en långburk Heineken till och startar jetstrålarna mot ryggen.
Själv har jag suttit här i storstan och tänkt på hur tacksam jag är. Teppanyakihällen blev verkligen jättebra och skulle ha kostat mig en förmögenhet om jag hade varit tvungen att fixa materialet själv. Peter är verkligen en skön snubbe man kan lita på. Jag borde skriva något om det och verkligen tacka. Snart. ”I nästa vecka” – har jag tänkt i alltför många månader nu. Tiden har runnit iväg. Mea culpa.
Men nu kommer det Peter: -TACK! Jag menar det verkligen. Det är med stolthet jag dedikerar dagens fredagsdrink åt dig. Jag tänker mig en Hotland sour. Jag gör den på bourbon, (rostad) mandelsockerlag, citron och en knivsudd habanero. Av förklarliga skäl så är jag ju tvungen att dricka den åt dig, men som de säger – tanken räknas. Tack ännu en gång. Blommorna på bilden har jag plockat till dig. Kom över någon så kan vi vänslas i vårt spabad. Ingen Beckham edition, men du kanske kan ta med dig några dekaler? Puss!
Hotland sour – fredagsdrinken
Ingredienser
- 5 cl bourbon
- 3 cl citronjuice
- 2 cl mandelsockerlag (länkrecept i den löpande texten ovan)
- hackad habanero
- 2 msk Frothee
Gör så här
- Torrskaka ingredienserna i en shaker. Ha i ungefär ett krm finhackad habanero. Tillsätt is och skaka igen. Sila upp i ett glas och toppa med en knivsudd hackad habanero. Servera.
