Pizza Napoletana hemma

REKLAM – INLÄGGET PRESENTERAS I SAMARBETE MED BOSCH

Pizza är så mycket mer än bara en rund platt paj med tomat, skinka och ost. Det är en vetenskap med flera variabler som alla måste klaffa för att det ska bli riktigt bra. Visst utvecklas man som pizzabagare vartefter. Man lär sig fallgropar, samtidigt som man helt plötsligt av någon oförklarlig anledning kan lyckas sämre än gången innan. Berodde det på jäsningen, luftfuktigheten eller var det den nya mozzarellan? Helt fullärd blir man aldrig, det är något av en konst när man väl sätter sig in i det. Vissa menar att man inte kan baka en äkta pizza Napoletana i en vanlig köksugn. Om en strikt definitionen kräver en vedeldad ugn så är det väl så. Med risk för att bli uthängd ska jag i varje fall försöka bevisa motsatsen i nya ugnen från Bosch. Lika bra är gott nog, för det är väl ändå resultatet som räknas?

Kanske är det på grund av pizzans komplexitet som man inte alltid orkar göra pizza hemma. När jag köper färdig pizza, ofta en söndagskväll, föregås det av en kamp mellan viljor. Visst kan en köpepizza vara god, men sällan är den oväntat bra. Det är mest bara enkelt. Det handlar mer om lathet och dålig framförhållning, som ju om man hårdrar det nästan är samma sak. Någon sa att var dag som man inte köper hem pizza är en seger. Emellanåt kan jag känna igen mig i det. Sedan finns de där andra dagarna. De då man bjuder in grannar och vänner och gladeligen står och bakar pizza hela dagen. Man ändrar på ostarnas sammansättning, diskuterar tomatsås, predikar att det enkla är godast, för att sekunden senare helt flippa ut och baka hittepåpizza.

Sedan några år tillbaka har jag en vedeldad pizzaugn på baksidan. Det är en pjäs på ett knappt ton. I den är det inga problem att efter någon timme komma upp i 500°C. För en köksnörd som jag är det verkligen en fröjd att få njuta en riktig pizza Napoletana. Problemet med den vedeldade pizzaugnen är att den ska tändas, värmas upp och matas med ved titt som tätt. Ved finns sällan hemma och pizzabakandet blir till ett projekt redan i tanken. Av den anledningen var min första fråga när vi tittade på ny ugn hur den var att baka pizza i. Hur hög temperatur kan den komma upp i? Är den kraftig nog? Kommer jag få mina leopardfläckar på cornicionen innan botten blivit överbakad? Redan bortskämd med vedugnen på baksidan behövde jag en ”pizzaugn” även inne i köket. Man bör inte nöja sig med sämre pizza bara för att det blåser snöstorm utanför.

Ugn Bosch Serie 8 HNG6764S6 – en kompetent ugn i Serie 8 som bland annat gör otroligt bra pizzor.

Valet föll på ugnen HNG6764S6 från Bosch i Serie 8 och jag är inte besviken. Jag har tidigare berättat om ugnen och dess ångfunktion då jag gjorde en krispig kalkon. När jag bakar pizza används inte just ångfunktionen, utan ett Pizzaprogram som använder 4D-varmluft. Då pizzan bakas på en väl tilltagen pizzasten som något blockerar värmen är det viktigt med rotation så att den heta luften sprids i hela ugnen. Det speciella varmluftsläget med en fläkt som ändrar riktning är särskilt framtaget för att kunna baka och ugnssteka samtidigt på flera falsar. Ett läge som är perfekt även vid pepparkaksbaket eller när man samtidigt vill grädda flera pajer eller gratänger till de större middagarna.

Så hur blir pizzan i Serie 8-ugnen? Kanske det bästa betyget vi fått var dagen efter jag gått över med pizza till grannarna. De hörde av sig smått lyriska och tackade så mycket för pizzan. Det var den ”bästa pizza de ätit” och tydligen är det ”sådan skillnad med pizza som är bakad i vedugn”. Jag ville inte säga något då, att den var bakad i den nya ugnen i köket får komma som en överraskning nästa gång vi ses. En bra deg, tomatsås och ost är grunden till en lyckad pizza, men om inte ugnen kan prestera så spelar det ingen roll hur bra råvaror man har. Äntligen går det att baka bra pizza även i gråaste november.

Nedan har jag listat några av mina favoritpizzor. Pizzorna kan tyckas enkla i sin smaksättning, men det är just det som är grejen. Fick jag bara välja en pizza för resten av mitt liv skulle det tveklöst vara en Margherita. Det är först när man är nöjd med den som det är dags att gå vidare och experimentera. I vår familj delar vi på varje pizza vartefter de gräddas. Det har flera fördelar. Alla blir intresserade, pizzorna pyntas ofta med oväntade kombinationer och samtalen runt bordet blir oftast gladare och längre. Dessutom äter man inte så hastigt, man hinner känna efter och lämnar bordet precis jättenöjd.

Pizza Margherita
Pizza bianco med anka, tryffel, sparris och vaktelägg
Pizza med pancetta & carciofino
Pizza bianco med Kalix löjrom, störrom, smetana, rödlök, citron och dill

______________________________________
Foto: Ruben Nero & Thomas Karlstein
Detta är ett reklamsamarbete. Inlägget presenteras i samarbete med Bosch.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.