Varmrökt ankbröst i smördeg med chèvre och päronmarmelad

REKLAM – ett inlägg i samarbete med Bradley Smoker

Så här efter alla långhelger är det vanligt att folk slappnar av och tar en paus när helgen kommer. Särskilt sker det när man är en tråkmåns. Sporadiskt, men nog så tydligt är beteendet hos individen som aldrig nattbadat naken i sällskap med andra, hos den som inte dricker upp och senare tror att en nedstucken gaffel bevarar bubblorna i den öppnade flaskan. Hos den som firar helg med att lägga pussel under skenet av en tänd taklampa och sen delar misären så att alla vi andra kan se att det saknas en bit eller inte. Slutligen, värst är du som klär ned dig i mjukisar för att umgås med din ”finaste”. Visa respekt! Åtminstone mot dig själv. Med mjukisbyxor och T-shirt blir det rött kort direkt. Spring och byt, jag tar tid!

En gång i tiden gjorde du allt för att få den du föll för och det som målades upp framför dig. Om det fortfarande korrelerar med vad du nu nedlåtit dig till, är det väl bara att luta dig tillbaka och fingra dig själv in i oändligheten. Nä, det där fungerar inte en fredag. Det är hög tid att hoppa in i duschen, knäppa på sig skjortan och stega fram till sin madame:

-”La nuit est à nous….”

Precis i det ögonblicket börjar helgen och därifrån får man faktiskt se till att bete sig därefter. Snart börjar glasen klinga och efter att godsakerna tagits fram är allt som sker bara en naturlig fortsättning på inledningen.

Då förberedelserna inför fredagsmiddagen ofta tenderar att glida iväg tidsmässigt, vore det försumbart att inte servera kroppen något ätbart dessförinnan. Ett varmrökt ankbröst som bakats i smördeg med chèvre och päronmarmelad är precis något sådant litet som passar utmärkt till fredagens självklara dryck. Förrätt skulle någon kalla det. En annan skulle säga plockmat. Vi som vet, vi vet att det i själva verket bara är lagamatmat.

Varmrökta ankbröst är bland det enklaste man kan röka. Visst krävs det några dagars framförhållning, men ansträngningen är minimal. Hur glad blir man dessutom inte, när man redan en måndag eller tisdag blir påmind om att det snart är helg?

Ankbrösten har fått ligga i en saltlag i drygt två dygn innan de torkats av och fått torka upp på ett galler i kyl under ett dygn. Därefter har de varmrökts i några timmar. Bäst blir ankbrösten om de får ligga och vila vakuumförpackade i några dygn. Visst kan man servera brösten direkt från röken, men jag gillar att ge dem åtminstone ett dygns vila innan kalasandet börjar. Det intensivt röda och salta ankköttet är fylligt av all röksmak. Inlindat och bakat i smördegen med sträv chèvre och söt päronmarmelad är det en given succé.

Detta inlägg är skrivet på uppdrag av Bradleysmoker. Ekonomisk ersättning har utgått.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.