Plötsligt står jag där, i en pöl av glassplitter och fyra kilo kimchi. Universums största kimchiharmagedon har på bråkdelen av en sekund, och med ett piskande tydligt bildspråk tecknat en tavla som sträcker sig från golv till en bra bit upp på väggen. Stirrandes ned i avgrunden, är det endast två vita gummipackningar som stirrar tillbaka. Och som de stirrar. Jag letar efter den blå ångraknappen, men hittar ingen. Allt slutar att ske i ultrarapid och jag kommer gradvis tillbaka till medvetande.
Iklädd endast strumpor och kalsong funderar jag på om man ändå inte ska smaka lite. Jag villhöver. Bara en liten strimla av den fermenterade kålen. Det måste inte ha hamnat glas på precis all kimchi och det doftar magiskt. Jag väger argumenten mot varandra, men inser att det gnistrar för mycket om det jag funderar på att stoppa i min mun. Hur orättvist det än är, vore det bara dumt. Man kan göra ny kimchi medan glas är tämligen hårdsmält.
Doften och den underbara djupröda färgen bekräftar ännu en gång att det här var på väg att bli den godaste kimchin någonsin. När jag blivit helt införstådd med vad som egentligen hänt dröjer det inte länge innan skällsorden flödar ut ur mitt mörkaste inre. Snart därpå rider Sofia in på sin dammsugare med yvig man för att visa sitt mod. Modet förvinner hastigt då hon skådar min chockvita uppenbarelse, glassplittret och den röda kimchin som likt blod tycks flöda ned längs mina ben. -”Hur gick det? Stå still! Du har väl inte skurit dig? Säg något?”
Allt jag får fram är: -”Skit för f-n i mig. Kimchin är död. Kimchin är död…”
Lämnad åt mitt öde står jag uppgivet kvar i detta eskatos av kimchi. Jag sörjer dess bubblande liv, gråter en skvätt och passar på att bunta ihop min vedermöda med liknande företeelser som världssvält, pandemier och växthuseffekt. Hur ska jag åter finna energi och var ska jag börja? Det enda som är säkert är att jag aldrig mer ska underskatta, inte ens den minsta av sprickor i en kylskåpsdörrhylla av plast.
Denna kimchi är den vanligaste sorten av kimchi gjord på salladskål, eller kinakål. I kimchipastan finner vi kryddor som gochugaru, ingefära, vitlök, purjolök och rättika. När man bara säger kimchi är det denna Baechu kimchi som man menar. Lycka till!
Kimchi
Ingredienser
- 2 kg salladskål
- ca 2 dl grovsalt (jodfritt)
Kimchipasta
- 2,5 dl gochugaru (koreanskt chilipulver, inte vanligt chilipulver)
- 4 dl purjolök (finhackad)
- 2 dl rättika (strimlad)
- 4 msk ingefära (finriven)
- 4 msk vitlök (finriven)
- 3 msk fisksås
- 2 msk salt (jodfritt)
- 2 msk rörsocker
Gör så här
- Halvera kålhuvudet på längden. Skär bort roten. Plocka sedan bladen en i taget. Lägg ned med den kupade sidan uppåt i en stor bunke. Salta med grovsaltet mellan varje lager. Det är inte jättenoga att det blir jämnt saltat. (Det viktigaste är att använda jodfritt salt, då joden annars tar död på mjölksyrebakterierna).
- Fyll upp med kallt vatten. Lägg över något tungt så att all kål ligger under vattnet. Låt nu vila i minst ett dygn i rumstemperatur. Blanda ihop alla ingredienser till pastan och ställ in i kylen.
- Dygnet efter. Skölj av kålen under vatten. Den får inte vara för salt, skölj då igen.
- Blanda sedan kålen med kimchipastan ordentligt. Använd händerna till att arbeta in pastan i kålens alla skrevor. Smaka av. Kimchin ska i detta läge vara något för salt. Då vet man att det kommer bli bra.
- Ha över i en glasburk med tätslutande snäpplock. Kålen bör nu ligga helt täckt av vätska. Om den vätskar sig för dåligt kan man slå över lite saltlag (1-2%) för att täcka den. Tänk dock på att spara lite luft i burken då jäsningen kommer att göra att nivån senare stiger.
- Ställ sedan kimchin i rumstemperatur i två veckor. Ställ sedan in i kyl och låt stå ytterligare i två till tre veckor innan första provsmakningen.
- En kimchi håller i teorin väldigt länge. Den kan dock ändra färg genom oxidering. Men även en "misshandlad" kimchi håller tre till fyra månader i kylskåp utan problem.
Är det korrekt med 2.5 dl chili? Verkar bli otroligt starkt.
Hej!
Jo, det är korrekt, men den koreanska chiliblandningen är inte så stark som exempelvis vanligt chilipulver.
Hackar du inte kålen? Bladen är väl jättestora
Jag skär ned den i lagom stora strimlor. Hackat tycker jag blir för litet för min smak. Jag gillar när strukturen varierar något mellan tuggorna.