Majskyckling San Marzano

Körde tidigt i måndags morgon av färjan som ankommit Stockholm från Åbo. En fin begravningshelg, men jobbig. Dels känslomässigt, men jag kände mig även trött i kroppen efter hyttbrits och totalt 100 mil i bil. När färjan öppnades upp hällde regnet ned. Becksvart. Sist tröstade vi oss med att det bara var att köra de knappa två milen hem och sen somna om. Den här gången hade någon med mytomspunnen arbetsmoral beslutat att det vore mycket bättre om vi bara styrde raka vägen mot arbetet. Jag måste lära mig att säga ifrån. Den som vet bäst har ett ansvar att göra så.

Nu sitter jag dock här. I skrivande stund onsdag redan. Efter att ha sovit ikapp i måndags kväll, jag vet att sömnexperterna inte säger att det går, men jag vet ju bättre, så är jag nu riktigt pigg. Två nya pangvardagsrätter på två dagar har blivit till och jag känner mig nöjd. Tagliatan som vi gjorde igår kommer ni få mer tips om i kommande inlägg.

Det känns mysigt att komma hem, tända en brasa och öppna en flaska vin bara för att man kan. Det är ett vinande koncept tror jag. En annan glädje i den grå vardagen är att vi nu kan börja sno lite från de inläggningar vi gjort tidigare under hösten. Först ut blev en tomatsås på hemodlade San Marzano-tomater som legat i ättikslag i några veckor. Chilin har jag knappt rört ännu, förutom såsen då förstås. De flaskorna har det varit en rykande åtgång på. Tur att jag har dryga tjugotalet kvar. De kommer bli härliga att ta fram till första vårgrillningarna när man börjar planera sommarens örtodling.

Rätten i recept nedan är i grunden inte något märkvärdigt. Det är en italiensk vardagsrätt, men som med rätt råvaror även passar lika bra till fest. Mycket smak utlovas. Så unna er något extra, öppna en flaska vin också. Om inte idag så kanske imorgon. Nu kan helgen få komma. Jag börjar bli sugen på fredagsdrink. Vardagen behöver inte vara så tokig ändå.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.