Blev precis ganska nu uppringd av en kompis och hans fru som båda satt i bilen på väg för att fira första advent. Jag älskar förresten när ett par i framsätet delar på bilens mikrofon. Samtalet blir så mycket mer levande då, om man dessutom inte är medveten om det kan det leda till oanade reaktioner.
Paret i fråga ringde upp för att de hade spånat ihop något som jag tror kan bli en genialisk matidé. De ville att jag skulle testa att fritera ädelost inuti ett skal av pepparkaka. Konstigare idéer har jag ju hört, men jag är ändå lite jätteförbannad att jag inte kom på det själv. Jag hatar att ge den mannen onödigt med cred. Jag väljer att tro att det var hans frus idé. Ger man honom det minsta av ”bra” så suger snubben i sig som en wettex. Skiner solen en dag, så kan man ge sig på att det är honom vi har att tacka. Hans matlåda är alltid godast, det bästa han ätit. Ni förstår.
Jag är dock på väg att se till att han snart har något att tacka mig för. Det roligaste jag har på jobbet nuförtiden, är att fylla killen med onyttigheter. Jag har erbjudit mig att köpa tre nybakade wienerbröd om dagen. Jag betalar och handlar. Det enda motkravet är att han inte delar med sig utan äter upp alla själv. Ett helt onödigt krav, då han älskar sötsaker och sällan delar med sig.
Erbjudandet står kvar. Kanske ska vi avvakta och låta julen göra sitt, så kan vi slå ordentligt slag i saken igen efter nyår?
Medan vi andra nyårslöftestappar något kilo greppar fettdepåerna tag om din midja för att sedan alltid dröja sig kvar hungriga efter mer. Vågen skjuter i höjden.
Det var förresten inte en slump att alla andra häromdagen bjöds lightläsk medan du bjöds på den vanliga, sockrade varianten. Jag valde den särskilt just till dig. Med extra socker och allt. Mitt projekt kanske kommer att löpa på långsamt. Du verkar ha en förbränning som ett fjärrvärmeverk, men om något år kommer du ändå att vara där. Alldeles rund och fin. Äntligen kanske skägget får ett syfte – att gömma dina ekorrekinder. Redan nu ser jag dig framför mig i gubbkepsen. Go och trind med grå stänk. Jag jobbar ihärdigt, långsamt och envist. Dåligt samvete har jag inte heller, jag litar på att din trevliga fru styr upp situationen innan mitt skämt alldeles gått till överdrift. För när hon gör det har du inget val. Då ska du få springa i regn och rusk som oss andra dödliga. Hon kommer piska dig och då ska jag njuta på riktigt.
Hoppas ni har det bra där ni nu är. Här kommer min version av er idé med papparkaksklädd ädelost. Perfekt att dela itu och ställa fram till glöggen på söndag. Champagne fungerar förresten helt utmärkt till det mesta som är friterat. 😉
Friterad pepparkaksdumpling med ädelost – första advent
Ingredienser
- 500 g pepparkaksdeg
- 140 g Kvibille
- 50 g naturell färskost (Philadelphia)
Gör så här
- Blanda ihop de båda ostarna väl till en jämn massa.
- Rulla ut pepparkaksdeg til en ""dumpling" i taget. Lägg dit ostmassan, täck över, stäng till med fingrarna och stämpla sedan ut med ett glas. (En hålring blir för vass, den skär igenom och låser därför inte ihop degen lika bra).
- Täck med plastsfolie och frys in i en timme. Fritera sedan en i taget i 180°C. Ungefär 10-15 sekunder är lagom. Lyft upp med en slät hålslev som verkligen ger stöd till hela dumplingen. (Inte en nätmaskig sådan, då degen riskerar att fastna i sleven). Låt vila på en skärbräda i någon minut. Flytta sedan över till ett galler och låt svalna. Det är först när de kallnat helt som de får sin krisp. Servera inom några timmar.
