Jag har sagt det ett hundratal gånger och här kommer det igen. Ska man leva lycklig så bör man leva efter devisen; flest kranar när den dör har levt ett rikt liv. Skaffa kranar! Inte bara en, fyra är för färst, sex kommer aldrig göra dig nöjd. Bättre kan du. Om du har förstått vad det handlar om, så inser du att man inte kan få nog av kranar. Jag har vänner som lever på sina kranar. Annars skulle deras liv aldrig gå ihop. Jag har för få, alla har för få, men de jag har är generösa och levererar kvalitativt. När den ena valutan inte räcker till får man skaffa sig en ny. Och så jäkla bra man kan bli på det. Det har blivit något av en konstform, i vilken man erhåller stilpoäng efter kombination och antal. Någon serverar en dovhjortslasagne närhelst den känner för det. Varför köpa nöt av den mer erkända valutan när frysen bågnar av vilt? Blir antalet frysar ett problem är det väl bara att förse sig med en vitvarukran.

En som avancerat riktigt högt upp i kranhierarkin kan unna sig en störkaviarmacka en onsdag till jobbkaffet, eller senare nästa kväll på köpepizzan.

-”Kaviaren ska bara ned, datumet låg farligt nära på den burken.”

Rikedom graderas efter hur mycket man kan öppna en kran utan att trycket minskar.

Nigiri med sashimi, störkaviar och gravad rökt äggula

Det här är mycket godare än vad det är svårt. Kranupptappad störkaviar på en nigiri med utstansad sashimi på gulfenad tonfisk. Sushiriset är hastigt doppat i Tosa Joyu. Under tonfisken ligger en nyslagen majonnäs. En rökt gravad äggula revs på över efter att fotot togs. Ibland har man lite för bråttom.